Många som uttalar sig om valet i USA vet inte särskilt mycket som är relevant för att förstå det, vare sig om valkampanjen som sådan och de båda kandidaternas respektive politiska linje, eller om de mer komplexa mönstren som hänger samman med geopolitik, globalism kontra protektionism, bilaterala relationer, och frihandelsavtal som NAFTA och Trans-Pacific Trade Partnership. Därför är det mest känslor som syns på Facebook. Trump är så dum och jag är så himla chockad och ledsen. Det finns emellertid konstruktiva förhållningssätt som man kan ta fasta på och sedan återkomma med en mer rationell analys.

1. Läs även alternativa medier och utländska medier
Allt som står i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen (och på deras hemsidor) och det som sägs i SVT och TV4 är förstås inte irrelevant. Senast i dag såg jag en utmärkt valrelaterad specialsändning via Svt Play. Dock ger det en ganska ensidig bild om man enbart utgår från dem när man vill skaffa väsentlig information och kunskap. Därför kan man med fördel komplettera med utländska medier som Economist, Washington Post, Breitbart, Asia Today och Russia Today. Ett extra plus är om man behärskar andra språk än engelska.

Man kan även titta på intressanta debattörer som Ben Shapiro och Milo Yiannopoulos på YouTube. Har man gjort det kanske man inser Barack Obamas och Hillary Clintons utrikespolitik är problematisk, att nutida feminism (Contemporary Third Wave Feminism) i flera avseenden är bristfällig, och att det finns väldigt intelligenta människor med annorlunda perspektiv än de vänsterliberala.

2. Läs akademiska böcker och artiklar
Hur många procent, som inte har någon form av renodlat akademiskt arbete, är det som faktiskt läser avancerade böcker i dag, ens en per år? Utan det får man dock endast en ytlig och synnerligen ofullständig kunskap, och man blir ännu mer beroende av att tyckare tycker åt en. Förmågan till en egen självständig analys minskar.

Den bildade – som har genomfört omfattande universitetsstudier och/eller bildat sig mycket på sin fritid – är dock beläst och har plöjt igenom åtskilliga artiklar och böcker inom flera områden. Hen förstår på djupet begrepp som exempelvis First and Second amendment, libertarianism, konservatism, Third way, globalism, populism och protektionism och hur de uttrycks i nutid, och kan följaktligen förklara den nuvarande politiken och sätta den i både ett lokalt och globalt historiskt sammanhang.

En rimlig läslista kan omfatta en populärvetenskaplig eller vetenskaplig bok per månad, samt en vetenskaplig artikel i veckan.

3. Skippa sociala medier som kunskapskälla
Jag förstår självklart att sådant som memes spelar stor roll, och därmed att Twitter och andra sociala medier påverkar hur människor tänker och agerar. Dock är dessa som sådana inga bra kunskapskällor. Bloggar, hemsidor och vloggar är givetvis en annan sak, men det kräver att man är väldigt selektiv och källkritisk.

En annan aspekt är att sociala medier ofta blockerar tiden som skulle kunna ha ägnats åt att tillägna sig kunskap. Man blir helt enkelt inte smart av Snapchat.