Det är ofta man hör att killar och män – särskilt vita – har det väldigt bra och är så kallat privilegierade. Underförstått har tjejer och kvinnor det svårare på flera sätt. Jag tänker inte ge mig in i en lång debatt om detta, till exempel gällande lönefrågor (“wage gap”), men generellt håller jag med om att en stor andel killar/män i rikare länder utan tvekan har det väldigt bra. De har ofta möjligheter att förverkliga sig själva och sannolikheten är stor att de kommer att leva ett bra liv, materiellt och i andra avseenden. Dessutom slipper de många av de problem som tjejer och kvinnor ställs inför i livet (vissa typer av våldsbrott, graviditet och barnafödsel, grov sexism med mera).
I detta inlägg tänkte jag i alla fall upp några av de svårigheter som killar och män ställs inför i dagens samhälle och hur man kanske kan hantera dem. På så vis kan man få en mer nyanserad bild av frågan och inse att i ett mer jämlikt samhälle har båda könen ofta ungefär samma problem. Dessutom kan det kanske få en del att tänka till när det gäller saker som är lite jobbigare för män. För enkelhetens skull skriver jag män men man kan lika gärna tänka att det rör sig om både äldre killar och män (om än inte alltför gamla sådana). Jag utgår från egna erfarenheter och observationer, samt en del forskning.
1. Män bedöms också väldigt mycket utifrån sitt utseende
För 30 år sedan räckte det bara att vara “en bra man” för att gifta sig och skaffa barn. Självklart kunde ett stiligt yttre vara fördelaktigt även då, men detta var oftast sekundärt. Det viktiga var jobb och stabilitet. Så fungerar det dock inte riktigt längre, generellt. I ett mer jämlikt samhälle måste män vara mer metrosexuella och bry sig om sin hygien, sin kropp, sitt hår och sina kläder – så till den grad att väldigt mycket av tillvaron kretsar kring det.
Tjejer har pressen på sig att sminka sig, avlägsna hårutväxt på kroppen och ha fint hår, men behöver bara äta väldigt lite för att vara slanka medan killar förväntas vara mer muskulösa och måste således träna regelbundet och sköta kosten på ett ändamålsenligt sätt (bygga muskler och troligen deffa under vissa perioder). Det är självklart valfritt men eftersom män känner till fördelarna med att vara vältränade och jämför sig med dopade instagram-atleter är det en investering som många kastar sig in i.
Att vara (väldigt) muskulös är förstås inte jätteviktigt utan många tittar på helheten, särskilt ansiktet, men har du någon gång sett en modell eller skådespelare som har 20% kroppsfett? Samtliga är åtminstone deffade. Män blir ständigt jämförda med snygga kändisar och modeller, och för vissa är det i princip omöjligt att ens vara i närheten av att leva upp till idealen. Kroppsform kan förändras i ganska stor utsträckning genom kost och träning och man kan investera i snyggare kläder, men om en person inte det minsta liknar en kändis eller modell och dessutom kanske är tunnhårig och extremt kort – då är det rejäl uppförsbacke.
Dessutom är det inte socialt acceptabelt att sminka sig, förutom lite grann, eftersom en heterosexuell man då kan uppfattas som alltför feminin (men det är kanske precis det som skulle göra dem snyggare).
Vidare har jag även noterat att alltfler tjejer numer talar om män på ett mer sexistiskt och objektifierande sätt. Troligen hänger detta samman med sociala medier och att många män väljer att objektifiera sig själva, men även hur män skildras i populärkultur.
2. Män tar fortfarande de mest riskabla jobben
I västerländska samhällen, där individens valfrihet är stor, väljer kvinnor ofta att göra allt annat än riskabla och fysiskt krävande jobb, förutom polis och vissa vårdyrken. Det är fritt fram för kvinnor att bli oljeplattformsdykare, byggarbetare, takläggare, svetsare, djuphavsfiskare och gruvarbetare men dessa yrken väljs sällan. Dessa yrken är också extremt viktiga för våra samhällen.
https://www.youtube.com/watch?v=NiSWqwWbFEg
3. Män är smartast och dummast
Forskning visar att män är smartast och dummast. Intelligenskurvan, även kallad bellkurvan, är annorlunda för könen. Hos män finns ytterligheterna: de med allra högst IQ och de med allra lägst IQ. Flest genier men också de lågintelligenta.
Som sagt, i dagens samhälle är utseende väldigt viktigt, men att vara väldigt ointelligent är inte bra på lång sikt. Det blir tufft på arbets- och bostadsmarknaden och kanske även socialt. Mer framgångsrika män brukar inte bry sig särskilt mycket om kritik mot män, och därför riktar många in sig på “white trash” – de som inte ens är tillräckligt smarta för att få ett butiksjobb. De är lätta måltavlor. I så fall vore det mer konstruktivt att rikta kritik mot riktigt framgångsrika män i maktposition (men de lyssnar ju ändå inte). Hur som helst är detta viktigt att känna till för att förstå mäns framgångar och misslyckanden, även om det givetvis finns flera faktorer som ligger bakom detta.
Förslag på lösningar
Som jag ser det är det i princip bara en väg som gäller för de flesta män i dagens samhälle. Var så bra du kan och spela med de kort som du har tilldelats. Det är verkligen surt för dem som är riktigt fula eller osmarta, men de allra flesta kan förbättra sig rejält och optimera sin potential när det gäller utseende, beteende och delvis även karriär. Man behöver inte sminka sig jättemycket och vara hypermetrosexuell, men utseendedimensionen kan ändå inte förbises.
I dagens samhälle kan man nästan aldrig vila längre stunder som man. Ibland tänker jag att det vore skönt att bara ta det lugnt och inte träna och utvecklas kognitivt, men redan efter några veckor inser jag att det var helt fel väg. Det är helt enkelt inget alternativ och leder bara till att man mår ännu sämre: det räcker med att jag går upp till 15-20% kroppsfett för att jag ska se ut som en kort random och inte ens tillhöra den snyggare andelen. Jag måste till och med ha concealer under ögonen och bronzing powder för att vara snäppet snyggare, har jag insett. Dessutom påverkar det yttre det inre och vice versa: självförtroendet hänger på detta samspel.
När det gäller riskfyllda och fysiskt krävande jobb är det förstås valfritt att välja eller inte välja sådana. För min del passar det inte riktigt, men jag är glad för att det finns andra som gör det. Det borde alla vara.