För att kunna förstå mer sofistikerade resonemang inom media och akademi bör man känna till begreppet hegemoni. Min förhoppning är att så enkelt som möjligt kunna förklara vad det innebär i olika sammanhang.

Vad är hegemoni?
Hegemoni är den dominans som en viss person, företag, ideologi eller stat kan ha i ett visst sammanhang. Det är viktigt att förstå att en hegemoni aldrig är fullständig, vilket bland andra Ernesto Laclau och Chantal Mouffe påpekar i verket Hegemony and Socialist Strategy (1985), för annars skulle inte till exempel Brittiska imperiet ha gått under, eller för all del Socialdemokraternas dominans under stora delar av 1900-talet ha kraftigt minskat. Det gäller även i auktoritära stater som Kina, Saudiarabien och Nordkorea. Makten hos den styrande eliten är inte total.

Ett illustrativt exempel är Kinas politiske ledare Deng Xiaoping, som under slutet av 1970-talet utnyttjade en viss öppning i Kinas kommunistiska parti och bidrog till att införa reformer i en riktning mot statskapitalism och mer öppenhet mot omvärlden.

Globala och regionala hegemoner
På global nivå kan man exempelvis säga att USA alltjämt är hegemon, den ledande världsmakten. Dock är maktbalansen sådan att det på sätt och vis är mer korrekt att säga att det finns ett antal regionala hegemoner och hegemoniska strider runtom i världen. Ofta bestäms den av ett lands ekonomiska och militära kapacitet.

Exempelvis är Ryssland hegemon i Centralasien, Kina i Öst- och Sydostasien, Iran och Saudiarabien slåss om hegemoni i Mellanöstern, EU dominerar Europa, och möjligen kan Brasilien anses vara den ledande makten i Sydamerika.

Demokrati och hegemoni
Hegemoniska strider, eller med andra ord maktkamper, ter sig annorlunda i demokratiska och auktoritära stater. Trotsar man regimen i Ryssland, Kina, eller Saudiarabien får man fängelsestraff, dödsstraff, eller blir avrättad under utomrättsliga former.

I demokratier handlar det snarare om att bli den dominerande ideologin och avgöra vad som under en viss epok uppfattas som “sunt förnuft”, enligt den marxistiska teoretikern Antonio Gramsci. Man kan dock få sociala och ekonomiska problem om man avviker från den hegemoniska ideologin i demokratiska regimer.

Efter andra världskriget blev liberalism och socialism de dominerande ideologierna i västvärlden, och stora delar av världen överhuvudtaget, men det tog flera decennier innan konservatism och kristendom närmast helt hade besegrats. Att häda gud ansågs vara allt annat än sunt förnuft i 1960-talets Sverige. 250 år tidigare ansågs katolicismen vara en styggelse; det var sunt förnuft att vara protestant och starkt ogilla katolicism. Uppenbarligen förändras alltså vad som anses vara sunt förnuft beroende på vilken idé och grupp som har hegemoni i samhället.

En stor skillnad mellan auktoritära och demokratiska stater är också att i de förra är det militär makt och våldsmonopol som är de viktigaste maktmedlen, medan i demokratier handlar det mer om diskursivt inflytande. De som kontrollerar diskursen i samhället sätter prägeln för hur människor tänker och agerar och anser vara sunt förnuft.

I Sverige pågår ett slags maktkamp mellan det jag brukar kalla för vänsterliberaler (alla riksdagspartier förutom SD, samt etablerad media) och moderata nationalister (SD i synnerhet, men även alternativa medier). Vänsterliberalerna står för globalism, mångkultur och feminism, medan de senare omfamnar ett nationalistiskt eller nationalkonservativt idébygge. Det finns förstås fler grupperingar än så och mellanpositioner, men dessa två är de som skapar dialektik och friktion i samhällsdebatten.

Etnisk och kulturell hegemoni
Det är även relevant att tala om etnisk och kulturell hegemoni. Den etniska hegemonin förstås enklast av att titta på ett lands demografiska sammansättning på makronivå, det vill säga vilka folkgrupper som dominerar procentuellt. I de flesta länder finns det en sådan dominerande grupp, till exempel italienare i Italien, och så länge den är tolerant mot minoritetsgrupper, och minoritetsgrupper är väl integrerade i samhället, brukar det fungera väl. En del länder har dock ingen tydlig etnisk hegemoni och i Syrien har rentav en shiitisk minoritetsgrupp, alawiterna, styrt landet under lång tid.

Ofta går etnisk och kulturell hegemoni hand i hand. Man kan exempelvis tala om Leitkultur, en ledande kultur som drivs av majoritetsbefolkningen. I Sverige gäller överlag västerländska lagar och värderingar, även om en del minoritetsgrupper vill influera samhället med andra typer av normer.

Parallellt pågår dock även kulturkamp inom media, akademi och populärkultur. Det är minst lika relevant att se vad som produceras inom film, tv, popmusik och sociala medier för att förstå hur människor ändrar sin uppfattning om vad som är sunt förnuft och normalt. Det har exempelvis skett en tydlig normalisering av sex och promiskuöst beteende, till exempel i och med Paris Hilton, the Kardashians, Beyonce och Miley Cyrus.

Inom universitetsvärlden kan man även se en tydlig dominans av socialism (eller postmarxism för att vara mer precis) och liberalism under många decennier. Postmarxismen dominerar humaniora och samhällsvetenskap, medan den liberala världsbilden är mer framskjuten inom ekonomi och i någon mån även naturvetenskap. I takt med att högern och nationalism börjar få en mer framskjuten position i västvärlden, kan man tänka sig att denna hegemoni kommer att utmanas under de kommande åren. Men det beror också på vilka partier och medier som dominerar det offentliga samtalet och besitter relativ hegemoni.

Fakta i sig är inte nödvändigtvis grunden, utan det handlar snarare om vilken världsbild – både Sverigedemokraternas och Carl Bildts debattartikel innehåller faktafel – som blir dominerande.

Hegemoni inom affärsvärlden
Den ekonomiska dimensionen är oerhört viktig, inte minst i ett tidevarv som har präglats av ökad globalisering. Det är minst lika viktigt att titta på stora företag som starka stater. Listan nedan ger en fingervisning om maktbalansen, men den kan göras längre, och även om Facebook saknas kan man enkelt slå fast att de största sociala medie-företagen har stort inflytande.

Sammanfattning
Avslutningsvis kan sägas att det finns många olika typer av hegemonier och hegemoner, men vi måste förstå lite av varje för att kunna begripa vad som sker i världen i diverse maktkamper. För svenskar gäller det dels att hålla koll på globala och regionala hegemoner i världen, dels stora företag som Apple och Google, dels de hegemoniska strider som pågår inom ramarna för det demokratiska samhället.