Precis som att nästan alla vill vara starkare och mer vältränade, vill de flesta var smartare. Dock är inte alla villiga att lägga ner den tid och energi som krävs för att utveckla sin fysiska och intellektuella förmåga.
Hur pass medfödd (genetiskt betingad) respektive föränderlig (miljöbetingad) intelligens är, mätt i standardiserade IQ-tester, har inte oväntat varit omstritt. Robert Plomin och kolleger har dock demonstrerat att intelligensen till övervägande del är medfödd, och att det främst är i unga åldrar som den kan förändras, för att senare i livet bli mer styrd av gener (0.8 eller 80%). Intelligens är primärt ett neurobiologiskt fenomen.
Som James Flynn visar i verket Are We Getting Smarter? tycks inte heller miljöfaktorer som kost påverka särskilt mycket, men det kan delvis bero på att många i rikare länder äter alldeles för dåligt. De flesta skulle ha råd att äta bättre än vad de gör. Ketos ser ut att leda till bättre hjärnfunktion, men då handlar det kanske snarare om att förebygga sjukdomar som alzheimers än att bli smartare. Den kost många äter med alltför mycket socker, kolhydrater, stärkelser och transfetter är hur som helst inte optimal, vare sig för kognitiv förmåga eller allmänt välmående.
Det finns en del som är oklart, och en del av IQ-ökningarna under främst andra hälften av 1900-talet beror på att människor är mer vana vid själva testen, och/eller att moderna skolor sysselsätter elever med liknande typ av uppgifter som de i testerna. Genomför en person två tester av samma slag kommer det andra sannolikt att innebära ett något högre testresultat. Ökningarna kallas Flynn-effekten, efter nya zeeländaren James Flynn, och även FLynn-effekten eftersom både James Flynn och Richard Lynn var de som uppmärksammade ökningarna på bred front.
Men det finns faktiskt en del man kan göra för att förhindra att ens individuella IQ sjunker (eller att den blir högre), vilket ovannämnde James Flynn påpekar i en artikel i Forskning & framsteg som handlar just om att IQ-nivåerna länge har höjts för att sedan sjunka de senaste decennierna.
På frågan om vi kan vända denna utveckling svarar Flynn:
Jag vet faktiskt inte, säger James Flynn. Men det är långt viktigare att vi använder oss av den stora och faktiska ökning vi upplevt på lång sikt till något vettigt, än att bekymra oss över ett mindre fall. Men en bra sak vore om fler läste tjocka böcker, gärna om historia.
Precis som jag föreslår i min e-bok är läsning oerhört viktigt för att utveckla sin kunskap och kognitiva förmåga (IQ). Även om man “bara” skulle kunna öka sin IQ med 5-10 poäng vore det fördelaktigt för en själv och omgivningen. Kunniga människor bidrar till sitt eget välmående men även till de miljöer i vilka de vistas.
Som jag även påpekar är det självklart svårt att itu med tjocka och relativt svåra böcker om man har liten läsvana och/eller läs- och skrivsvårigheter som dyslexi, men man kan även läsa kortare böcker samt lyssna på ljudböcker. Ta ett steg i taget och arbeta dig framåt mot nästa nivå.
När vi ändå är inne på fenomenet tjocka böcker kan jag dock tipsa om bland andra följande titlar:
Charles Murray – Human Accomplishment (2003, 688 sidor)
Svante Nordin – Filosofins historia (1995, 2003, 680 sidor)
Camille Paglia – Sexual Personae (1990, 718 sidor)
Steven Pinker – The Better Angels of our Nature (2011, 802 sidor)
Ayn Rand – Atlas Shrugged (1957, 1096 sidor)
Lev Tolstoj – Anna Karenina (1885, 926 sidor)
Lee Kuan Yew – From Third World To First (2000, 752 sidor)