Monthly Archives: December 2017

Så motverkar du sjunkande intelligens

Posted on by

Precis som att nästan alla vill vara starkare och mer vältränade, vill de flesta var smartare. Dock är inte alla villiga att lägga ner den tid och energi som krävs för att utveckla sin fysiska och intellektuella förmåga.

Hur pass medfödd (genetiskt betingad) respektive föränderlig (miljöbetingad) intelligens är, mätt i standardiserade IQ-tester, har inte oväntat varit omstritt. Robert Plomin och kolleger har dock demonstrerat att intelligensen till övervägande del är medfödd, och att det främst är i unga åldrar som den kan förändras, för att senare i livet bli mer styrd av gener (0.8 eller 80%). Intelligens är primärt ett neurobiologiskt fenomen.

Som James Flynn visar i verket Are We Getting Smarter? tycks inte heller miljöfaktorer som kost påverka särskilt mycket, men det kan delvis bero på att många i rikare länder äter alldeles för dåligt. De flesta skulle ha råd att äta bättre än vad de gör. Ketos ser ut att leda till bättre hjärnfunktion, men då handlar det kanske snarare om att förebygga sjukdomar som alzheimers än att bli smartare. Den kost många äter med alltför mycket socker, kolhydrater, stärkelser och transfetter är hur som helst inte optimal, vare sig för kognitiv förmåga eller allmänt välmående.

Det finns en del som är oklart, och en del av IQ-ökningarna under främst andra hälften av 1900-talet beror på att människor är mer vana vid själva testen, och/eller att moderna skolor sysselsätter elever med liknande typ av uppgifter som de i testerna. Genomför en person två tester av samma slag kommer det andra sannolikt att innebära ett något högre testresultat. Ökningarna kallas Flynn-effekten, efter nya zeeländaren James Flynn, och även FLynn-effekten eftersom både James Flynn och Richard Lynn var de som uppmärksammade ökningarna på bred front.

Men det finns faktiskt en del man kan göra för att förhindra att ens individuella IQ sjunker (eller att den blir högre), vilket ovannämnde James Flynn påpekar i en artikel i Forskning & framsteg som handlar just om att IQ-nivåerna länge har höjts för att sedan sjunka de senaste decennierna.

På frågan om vi kan vända denna utveckling svarar Flynn:

Jag vet faktiskt inte, säger James Flynn. Men det är långt viktigare att vi använder oss av den stora och faktiska ökning vi upplevt på lång sikt till något vettigt, än att bekymra oss över ett mindre fall. Men en bra sak vore om fler läste tjocka böcker, gärna om historia.

Precis som jag föreslår i min e-bok är läsning oerhört viktigt för att utveckla sin kunskap och kognitiva förmåga (IQ). Även om man “bara” skulle kunna öka sin IQ med 5-10 poäng vore det fördelaktigt för en själv och omgivningen. Kunniga människor bidrar till sitt eget välmående men även till de miljöer i vilka de vistas.

Som jag även påpekar är det självklart svårt att itu med tjocka och relativt svåra böcker om man har liten läsvana och/eller läs- och skrivsvårigheter som dyslexi, men man kan även läsa kortare böcker samt lyssna på ljudböcker. Ta ett steg i taget och arbeta dig framåt mot nästa nivå.

När vi ändå är inne på fenomenet tjocka böcker kan jag dock tipsa om bland andra följande titlar:

Charles Murray – Human Accomplishment (2003, 688 sidor)

Svante Nordin – Filosofins historia (1995, 2003, 680 sidor)

Camille Paglia – Sexual Personae (1990, 718 sidor)

Steven Pinker – The Better Angels of our Nature (2011, 802 sidor)

Ayn Rand – Atlas Shrugged (1957, 1096 sidor)

Lev Tolstoj – Anna Karenina (1885, 926 sidor)

Lee Kuan Yew – From Third World To First (2000, 752 sidor)

Historiens 5 viktigaste feministiska tänkare

Posted on by

I en framtida bok, som kanske kommer att bli mitt akademiska livsverk, ämnar jag skapa en syntes mellan traditionalism och modernitet, mellan konservatism, liberalism och socialism, mellan feminism och biologism etc. Här är de fem enligt mig mest intressanta och viktiga feministiska tänkarna under historiens lopp.

1. Christine de Pizan
Christine de Pizan (ca. 1364-1430) växte upp i en minst sagt patriarkal senmedeltida fransk miljö där hon författade det briljanta verket Kvinnostaden. Mycket av det kretsar kring att försvara sig mot det i historien ofta förekommande kvinnoföraktet, till exempel föreställningar om att kvinnor i allmänhet skulle vara irrationella och sakna förmåga till logiskt tänkande.

Hon använder sig av typiskt aristoteliska och katolska dygder som förstånd och rättvisa och visar hur kvinnor kan ge prov på det. Slående är också att hon leder i bevis att kvinnor har högre empati och är mer omhändertagande än män, i genomsnitt, vilket är några av deras viktigaste egenskaper.

Detta är ett av många utmärkta citat av de Pizan:

De som klandrat kvinnorna av avund är de ovärdiga män som lärt känna eller mött många kvinnor med större intelligens eller mer nobelt uppträdande än deras eget, och som känt bitterhet och agg. Detta är anledningen till att deras avund förleder dem till att klandra alla kvinnor, ty de tror sig på detta sätt undertrycka och minska deras rykte och anseende…

de Pizan kan ses som den första riktigt stora kvinnliga författaren och en förfeministisk tänkare.

2. Marie Stopes
Marie Stopes (1880-1958) var en mångsidig figur, bland annat paleobotaniker och kvinnorättskämpe. I hennes för tiden kontroversiella verk Married Love (1918) argumenterade hon för jämlika äktenskap, och att kvinnan skulle ha en aktiv roll i familjeplaneringen. På så vis kan också par planera hur många barn de ska ha, och kvinnor kan välja att fortplanta sig med vettigare män.

Överlag företrädde hon en intressant blandning mellan sunt förnuft, biologi, och sociala processer som fortfarande delvis är aktuellt.

3. Simone de Beauvoir
Simeone de Beauvoir (1908-1886) är en av modern tids mest framstående författare och existentiella filosofer, gift med Jean-Paul Sartre. Hon har skrivit mängder av noveller och romaner, varav några inte har särskilt mycket med social teori och feminism att göra, men Det andra könet är obligatorisk läsning.

Förutom den höga stilistiska nivån är det ett verk som innehåller mycket generell kunskap om historia och hur kvinnor nästan alltid har behövt ses som ett lägre kön, i stället för ett kompletterande eller jämlikt sådant.

4. Chantal Mouffe
Den belgiska akademikern och politiska teoretikern Chantal Mouffe (1943-) är mer känd som postmarxistisk tänkare än feministisk sådan, men nästan alla hennes verk handlar delvis om sambanden mellan kapitalism, sexism, och rasism, både globalt och inom länder.

Allra kändast är verket Hegemony and Socialist Strategy (1985), skrivet ihop med Ernesto Laclau, som har citerats mer än 15 000 gånger i granskade akademiska arbeten enligt Google Scholar. Språket är akademiskt och svårt för en novis, men ändå ganska stringent och ger flera nya begrepp för att förstå diskurser, språk och makt. Detta oavsett ens ideologiska preferenser. Det hjälper en även att förstå hur den mer intellektuella samtida vänstern resonerar, vilka deras styrkor och svagheter är. Även senare verk som On the Political och Agonistics är intressanta.

5. Camille Paglia
Professorn Camille Paglia (1947-) är feminismens mest mångsidiga och givande tänkare. Hennes Sexual Personae är mycket intressant och kan ses om ett av senmoderns tids viktigaste verk inom områden som kulturell förståelse och könsdynamik, såväl historiskt som i nutid.

Medan många feminister är tämligen okunniga är Paglia spränglärd, och tecknar också en mycket mer nyanserad och komplex bild av de samhällen hon studerar. En av hennes centrala teser är att kvinnor generellt bör betrakta män med en blandning av tacksamhet och rationell rädsla. Det faktum att det finns en extremt liten andel sexuella psykopater i moderna samhällen är något som feministisk socialisering inte kan råda bot på. Dessutom har kulturen blivit alltmer androgyn – Hermes och Afrodite har förenats så att säga – på gott och ont.

The Disturbing Truth Behind K-Pop Music – lögn eller sanning?

Posted on by

2009 kom jag i kontakt med k-pop i samband med mitt första besök i Sydkorea, och jag lyssnade på en del grupper parallellt med j-rock och j-pop. Sedan fick jag upp intresset på nytt när jag var i Taiwan och hörde f(x) med flera grupper på radio.

Jag har alltid haft ett nyanserat och distanserat förhållande till k-pop och är enligt mina egna principer inget fan. Max 5-10% inom genren är ens lyssningsbart och även de bästa grupperna och låtarna utgör sällan musik som riktigt engagerar på samma djupare sätt som rock eller metal, utan det handlar mer om snyggt producerade låtar och videor som gör en på bra humör.

Vi som inte är överdrivet känslostyrda har inte heller blivit alltför förskräckta av de rykten som har florerat om hur hemsk denna industri är. Nyligen släpptes ännu en video som poängterar de “slavkontrakt”, prostitution, bantningshysteri, plastikkirurgi, galna fans, och brist på kreativitet som karakteriserar branschen. Mycket av detta har dock redan diskuterats ingående i kulturstudier som rör k-pop, och överlag rör det sig om halvsanningar och överdrifter.

Ja, det finns managers som utnyttjar sina maktpositioner för att få sex men det gör det även i Hollywood och överallt i nöjesbranscher. Dessutom har kontrakten på senare år blivit utformade så att artisterna får det bättre, och flera bolag som Pledis och Cube ger sina artister betydligt mer frihet. Ja, de får jobba hårt men det får även vanliga studenter i Östasien göra för att få höga betyg. Dessutom är allt i grunden frivilligt eftersom man skriver på ett kontrakt, ofta i nära samråd med föräldrar eller förmyndare. Den östasiatiska kulturen är delvis väldigt meritokratisk och auktoritär så de är mer vana vid detta än västerländska snowflakes. Över huvud taget är perspektivet alldeles för förenklat, som att det enbart vore västerlänningar som skriver k-pophits, men väldigt många låtskrivare är dock från Sydkorea, till exempel Kenzie.

Beträffande bantningen så tycker jag att den blir lite överdriven, men det är ändå ett ganska litet pris att betala för att vara kändis i 10 år. Det finns massor av människor med låg vikt eller kroppsfett som inte tjänar en enda krona på det. Plastikkirurgin är kanske det som det finns anledning att vara mest kritisk mot, men några mindre ingrepp tycker jag inte är så mycket att uppröras över. Många blir faktiskt nöjda efteråt eftersom de uppfattas som snyggare så det är svårt att se att det skulle vara negativt på individnivå. De k-popstjärnor jag har träffat har gett ett trevligt och sunt intryck.

Sammantaget ger denna video en del insikt i k-popbranschens baksidor, men är en aning missvisande, överdriven, och delvis felaktig.

10 skäl till att besöka Japan

Posted on by

Huruvida man gillar Japan eller inte handlar om hur mycket tid och pengar man har (Japan är dyrt), vad man gillar, och när man åker. På sätt och vis är verkligen Tokyo det absolut bästa och roligaste och många med begränsad tid brukar hamna där och ingen annanstans (förutom möjligtvis Kyoto och Osaka).

Jag tror att jag aldrig kommer att åka till Hokkaido – den nordligaste huvudön – med tanke på hur pass likt det ändå är Sverige, topografiskt och klimatmässigt. Man kan lika gärna åka till Norrland. Inte heller skulle jag åka till Jigokudani Monkey Park på vintern enbart för att se makaker bada.

Men det finns en del unika områden som visar på vilka extremt vackra platser det finns i Japan, samt att variationen är stor. Här är de bästa exemplen jag har kunnat hitta, varav några jag redan har sett medan andra är på min bucket list.

Det vara värt att göra en visit på våren, se körsbärsblomningen, och ha huvudön Honshu som utgångspunkt. Sedan kan man åka en bit söderut, och eventuellt Okinawa om det hinns med (jag som har varit i Taiwan är inte lika imponerad men Okinawa tycks onekligen bitvis riktigt härligt). Du kan helt hoppa över ön Shikoku och bara som hastigast besöka Kyushu, den sydligaste huvudön, i samband med att Fukuoka bevistas. Noterbart är att 8 av 10 platser ligger på just Honshu.

1. Tattori Sand Dunes, Honshu

Ja, man kan faktiskt rida på kamel i Japan. De har ett ökenområde i västra Honshu.

2. Fushimi Inari Shrine, nära Kyoto, Honshu
Perfekt att kombinera med Kyoto, då det ligger nära.

3. Furuzamami Beach, Okinawa
Det finns gott om subtropiska stränder i Okinawa, en bra bit söder om den sydligaste huvudön. Här är ett exempel. Kräver dock flyg och sedan båt för att ta sig dit.

4. Hitsujiyama Park, Chichibu, Honshu

5. Bioluminescenerande klippor, Okayama, Honshu

6. Kawaguchi Fuji-en Gardens, Fukuoka, Kyushu

Om du har ett Japan Rail Pass är det värt att åka till Fukuoka. Därifrån är det nära till denna trädgård.

7. Onsen, Mt. Fuji, Honshu

Försök hitta ett bra onsen nära Mt. Fuji, som kan avnjutas både dagtid och kvällstid. Det finns flera att välja mellan. Helst med utsikt över berget. Även hostels är riktigt bra där, och eftersom boende är dyrt i Japan är det främst det som man ska satsa på.

8. Himeji Castle, Himeji, Honshu
Inte särskilt långt från Kyoto och Hiroshima. Enkelt att ta sig dit om du har Japan Rail Pass.

9. Hakuba Happo-one Trail, Nagano, Honshu

10. Hitachi Seaside Park, Hitachinaka, Ibaraki, Honshu

Stockholms 10 bästa asiatiska restauranger

Posted on by

Jag och min flickvän, som är besatt av asiatisk mat – särskilt vietnamesiskt – bestämde oss för att sätta ihop en lista över de 10 bästa asiatiska restaurangerna i stan. Fokus är på östasiatisk mat – vietnamesiskt, thailändskt, koreanskt och japanskt. Förhoppningsvis kan några få en del bra tips, och skäl till att hålla sig nära Odenplan, där de flesta och bästa restaurangerna är belägna.

10. Koh phangan
Denna thairestaurang på Skånegatan (det finns en på Östermalm också) är inredd som en djungel och är fylld med julgransaktig belysning i sydostasiatisk stil. När det inte är smockfullt med människor är det riktigt trevligt, maten är god, och priserna fullt rimliga.

9. MGL Sushi
MGL Sushi, nära Liljeholmskajen (Årstadal), är ett av stans bästa sushiställen och erbjuder snyggt upplagd och välsmakande sushi i vanlig prisklass. Särskilt goda är laxbitarna, som Smoked Salmon Deluxe.

8. Korea House
Korea House, nära Vanadisplan, kan inte riktigt mäta sig med koreanskt i Korea, men är nog det närmaste man kommer i Sverige. De som äger stället är koreaner, menyn är helt koreansk, och ur högtalarna strömmar k-pop som Exo. Kunde vara snäppet billigare, dock, men priserna är absolut inte orimliga.

7. Samba Sushi
Samba sushi på Götgatan, nära Slussens tunnelbana, är ett av stans absolut bästa sushiställen. Riktigt gott och prisvärt.

6. Zugoi Sushi
Zugoi sushi i Midsommarkransen erbjuder en mycket bra blandad asiatisk meny, dock främst sushi som namnet indikerar. De flesta rätter smakar riktigt bra, personalen är generellt snabba, och priserna fullt rimliga. Fungerar bra som hämtställe men även att sitta där och äta är okej.

5. Restaurang orkidé
Restaurang Orkidé vid Medborgarplatsen erbjuder en trevlig lokal, bra service, och god asiatisk – främst thailändsk – mat till rimliga priser. Personligen gillar jag särskilt pad thai och satay, men det finns även mindre enkla och vanliga rätter.

4. Farang
Farang, på Tulegatan i Vasastan, erbjuder en relativt originell meny som går utöver det vanliga thailändska. Lite godare och dyrare än gemene thairestaurang.

3. Bun Bo Hue
Denna vietnamesiska restaurang, nära Odenplan, Vanadisplan och S:t Eriksplan, är riktigt bra och erbjuder äkta vietnamesisk mat. Såväl mindre kryddstarka som mer kryddstarka rätter serveras. Lokalen är trevligt inredd.

2. Vietnam Garden
Vietnam Garden, precis intill Odenplan, är riktigt prisvärt. För 99 kronor får man en riktigt bra lunch, och de reguljära priserna är också bra. Relativt stor variation inom menyn och trevlig personal.

1. Minh mat
Allra bästa är dock det ganska nyöppnade Minh mat, även det nära Odenplan. I denna trånga men trevligt inredda lokal serveras vietnamesisk mat i absolut toppklass. Även vietnameser blir djupt imponerande.