Ska man sluta flyga på grund av miljöpåverkan?

Jag har tidigare diskuterat snabbtåg som alternativ till den globala flygtrafiken, och nu skaffat mig en del nya insikter i frågan. Detta är återigen relevant för den som gillar att resa.

För det första bör det slås fast att det råder överväldigande konsensus om att människor påverkar klimatförändringar till betydande del. Motståndarsidan har kunnat erbjuda få om ens några seriösa vetenskapliga studier som visar på motsatsen. Det man kan vara skeptisk mot gällande klimatforskningen är att forskarna har ungefärliga snarare än precisa prognoser för framtiden – det är ingen exakt vetenskap och en del frågor är inte utredda, till exempel huruvida flygplanens höjd under flygningarna påverkar atmosfären negativt eller ens i vilken utsträckning som människor på aggregerad nivå påverkar klimatet. Dessutom tenderar miljöaktivister att förvrida fakta för att det ska passa deras ideologi och agenda. Jag är tveksam till att många ens förstår vetenskap särskilt väl. Därför kan man också höra spektakulära teorier om att människor ligger bakom orkaner.

Exempelvis hör man numer närmast dagligen om hur “man måste sluta flyga”, ja det är närmast omoraliskt att göra det “när man vet så mycket” (om flygets klimatpåverkan). Det hela liknar en sorts sekulär Ersatz-religion, men miljön har de i alla fall koll på. Eller?

Den påverkan som flygtrafiken har befinner sig någonstans mellan 2-7% ur klimatsynpunkt, vilket är betydligt mindre än industri- och transportsektorerna som helhet (där flygtrafiken är en del). Dessutom finns det sätt att optimera flygtrafiken så att utsläppen minskar. Sådana idéer har också delvis implementerats eller är på väg att göra det. Här kan man sätta sig in i frågan ur ett svenskt men även internationellt perspektiv. Exempelvis handlar det om att ge flyg möjlighet att flyga fågelvägen, minska utsläppen så att de blir mindre i relation den totala ökningen av flygtrafik, och att gradvis låta biobränslen ta över. Det är uppenbart att många tillväxtmarknader som Kina spelar en nyckelroll på global nivå – om de inte inför samma åtgärder kommer västvärldens ansträngningar vara så gott som fruktlösa.

Med tanke på den globala inverkan som flygtrafiken ändå har är det dock önskvärt om mer långtgående förändringar görs, och att oljeindustrin (USA och OPEC-länderna i första hand, samt Ryssland) tappar fotfäste till förmån för förnybara energikällor. Flygenergi skulle kunna alstras på andra sätt, till exempel fusion. I stort sett hela industri- och transportsektorn måste förändras. Men det är ingen linjär process och fossila bränslen kommer fortsätta användas i troligtvis ytterligare några decennier.

Dessutom är det mer långtgående alternativet, snabbtåg, både kostsamma och miljöovänliga, särskilt om man tar hänsyn till den tid det tar att bygga dessa. När tågen väl är på plats är de relativt miljövänliga men resan dit är lång, och många kanske inte ens kommer att ha råd att åka dem. Kanske vore det därför bättre att rusta upp Sveriges illa fungerande tågtrafik i stället och bara göra tågen lite snabbare och betydligt mer punktliga. Dessutom har det eventuellt redan hunnit utvecklas substitut för dagens flygtrafik under de 20-30 år det tar att bygga snabbtåg.

Som enskild resenär är man bara en mikroskopisk pusselbit i ett större sammanhang. Västerlänningar är lite av trendsättare på global nivå och om människor drar ner på köttätande och flygande kan det vara positivt – både vad gäller direkt påverkan och hur andra länder och civilisationer kan komma att ta efter. En shoppingresa till New York som görs varje år är kanske inte lämpligt, och för affärsmäns vidkommande kan Skype-möten och liknande fungera som substitut för kostsamma konferenser. Det gäller inte minst inom företags- och den akademiska världen, samt bland “kändisar” och politiker.

Men det är i slutändan ändå betydligt större ekonomiska, strukturella och teknologiska förändringar som har störst påverkan, som att avveckla den globala oljeindustrins makt, ändra konsumtionsmönster och använda andra typer av energikällor än fossila bränslen (som många trodde skulle ta slut, en av många saker som miljöideologer har haft fel om). Det är där huvudfokus bör ligga. Undvik gärna inrikesflyg, ta tåg och buss inom och mellan länder, men så länge det är möjligt och priserna är låga tycker jag att det är fullt rimligt att flyga i ganska stor utsträckning, kanske tre-fyra resor per år. Resandet har så pass stor positiv inverkan för ekonomisk utveckling, interkulturella utbyten och individuellt välbefinnande att det också måste vägas in i ekvationen. Om missriktade miljöaktivister vill sluta flyga kan jag gladeligen ta deras platser och stödja ekoturism.

11 sätt att motverka depression

Klinisk depression är svårt att hantera, men det finns naturliga sätt att mildra den och att förebygga olika grader och typer av depression. Personlighetsdraget neuroticism (känslor av ångest, oro eller ilska) är lite mer flytande, men förutom gener påverkas det även av aktiva livsstilsval. Även det vill man sträva efter att minska.

Här är 11 sätt, varav samtliga backas upp av forskning inom medicin, nutrition, psykologi och hälsovetenskap, som bidrar till att lindra eller förebygga depression och känslor av oro och ångest.

1. Sov 7-9 timmar varje natt
Regelbunden och lagom omfattande sömn är viktigt för att bygga muskler, återhämta hjärnan, processera information, vårda inre organ och ha optimala endokrina system. 49 timmar i veckan är tillräckligt för de allra flesta människor; 50-60 timmar är oftast optimalt.

Sömnproblem kan vara svåra att hantera, och ibland är sömntabletter den enda lösningen (åtminstone kortsiktigt), men regelbundenhet i sömnmönster, avslappningsövningar innan sänggående, och sömnbetingning (bland annat tillbringa så lite tid som möjligt i sängen utan att sova) kan hjälpa i processen.

2. Genomför regelbunden styrke- och/eller konditionsträning
Fördelarna med styrketräning är flera och omfattande, och mycket gäller även konditionsträning, till exempel cykling, löpning och intervallträning. Detta ökar syreupptagningsförmågan, hjärnkapaciteten, och minskar stressnivåer.

3. Sträva efter att minska fettprocenten till 10% (män) och 20% (kvinnor)
Högre testosteronnivåer är sammankopplade med framgångar i livet, psykiskt välmående och ökad självkontroll.

När kroppsfettsprocenten minskar, särskilt i kombination med styrketräning och optimal kost, ökar testosteronnivåerna. Även tjejer/kvinnor kan dra nytta av samma processer, även om de naturligt har lägre testosteronnivåer än killar/män. Lägre fettprocent är något att sträva efter, även om man inte behöver stirra sig blind på exakta siffror – det handlar om att det ska gå åt rätt håll.

4. Ha en optimal kosthållning
Få människor äter perfekt, men det går att äta bättre, och om det är prioriterat att må psykiskt bra är en optimal kosthållning ett ganska litet pris att betala. Undvik transfetter, socker, snabbmat, processat kött, bröd och spannmålsprodukter, stora mängder mjölkprodukter och ris, samt salt och dåliga oljor (solrosolja m.fl.).

Ät i stället fet (lax) och mager fisk (torsk, flundra, alaska pollock), omkring 200-400 gram per dag. Varva denna proteinkälla med kyckling några gånger i veckan, och se även till att äta i genomsnitt två hela kokta ägg per dag. 500 gram frukt och olika typer av grönsaker per dag är en lämplig nivå, men en komplett multivitamintablett från apoteket kan även vara behjälpligt. Mindre mängder olivolja och rapsolja, och rikligt med kryddor som kardemumma, kanel, ingefära, och gurkmeja ger extra gott immunförsvar och ökar ämnesomsättningen. Lite bär och naturliga nötter då och då är också bra. Drick 1-2 liter kallt vatten per dag. Drick måttligt av te och kaffe.

Genom detta sätt får du i dig tillräckligt med proteiner och komplexa fett- och kolhydratkällor, samt mikronutrienter och undviker uttorkning.

5. Ha ett regelbundet livsmönster
Ett regelbundet livsmönster skapar en god struktur. Gå upp ungefär samma tid, ät på ungefär samma sätt (även om viss variation givetvis är fördelaktig), och träna innan eller efter jobbet, 5-6 dagar i veckan. När du får tid över, se till att läsa och umgås med människor och fastna inte framför stress- och beroendeframkallande skärmar.

6. Genomför meditations- och/eller avslappningsövningar
Som ett sätt att minska stress och ha lättare att sova kan enklare meditations- och/eller avslappningsövningar vara oerhört behjälpliga. En enkel sådan är att ligga ner, ha ena armen placerad i brösthöjd och den andra längs med sidan av kroppen, och sedan ta minst 10 djupa och långsamma andetag och andas ut.

Dessutom är det bra att känna till grunderna i mindfulness och ha en sådan distanserad approach i livet.

7. Använd internet och sociala medier i lagom utsträckning
Hög grad av skärmtid sammankopplas med depressionsrisk och stress. Det finns även indikationer på att hjärnvolymen krymper vid omfattande användning, men det är kanske för tidigt att avgöra vilka konsekvenserna är.

Sett till helheten och det faktum att de flesta använder sig av datorer och mobiler i arbetet, på resande fot och i hemmet, bör man nog sträva efter ett slags balans. Några skärmfria dagar med jämna mellanrum kan vara positiva, men också att ha dagliga riktlinjer. Dessutom är det högst tveksamt om man ska spela tv- och dataspel annat än extremt sällan.

8. Tillbringa mycket tid i natur- och grönområden
Studier indikerar att det är positivt för hälsan att tillbringa mycket tid i natur- och grönområden, som skogar, parker och naturreservat. Försök att göra det regelbundet, minst en gång i veckan, och gör helst skogspromenader och utflykter till en del av din livsstil. Man kan även passa på att besöka den typen av miljöer när man är utomlands.

9. Undvik destruktiva människor
När jag säger destruktiva människor syftar jag inte på människor i omgivningen som man inte har etthundra procent matchande personkemi med, utan på “toxic people” som starkt negativt påverkar ens tillvaro. Givetvis bör sådana undvikas till varje pris och det är oftast ens eget ansvar att göra sådana val och bedömningar. Särskilt är det ens ansvar att inte låta sådana ta upp tankeverksamhet, vilket hänger samman med just mindfulness.

10. Ha någonting att se fram emot
Mycket av våra liv kretsar kring rutiner och återkommande livsmönster. Detta är positivt, men det är även viktigt att ha något positivt och annorlunda att se fram emot. Särskilt resor är bra, då det även tvingar en till disciplinerat sparande. Just nu ser jag fram emot nästa resa till favoritstaden Seoul, Osaka i Japan, samt Hanoi och Hoi An i Vietnam. Veckovis kan det röra sig om att till exempel äta ute en gång per helg.

11. Undvik narkotika, rökning och alkohol
Måttlig och selektiv alkoholkonsumtion kan vara positivt, men omfattande sådan bör undvikas. Samma sak med narkotika, och då handlar det inte om då och då utan att helt avstå. Även rökning kan liksom inflammatorisk mat trigga neurotiska personlighetsdrag och därmed öka känslan av oro och ångest.

5 sätt att utveckla och uppleva svensk kultur

Majvädret är finare än någonsin och det är snart dags att ta ännu en rejäl långpromenad på Djurgården här i Stockholm. Men först vill jag, medan jag ännu är inomhus, passa på att skriva några rader om svensk kultur.

Anledningen är att det dels blir så mycket fokus på resor till andra länder och kultur i Östasien (särskilt Korea och Japan), dels att den nuvarande svenska kulturen mest handlar om att plocka politiska poänger i debatten om globalism vs. nationalism. Några exempel på det sistnämnda gäller påstådda Allah-kopplingar till vikingar och den falska nyheten om att köttbullar inte är svenska. Dessutom är den globala konsumtionskulturen snarlik överallt där den har fotfäste: det är i stort sett samma sociala medier, shoppingcenter, mat och moderna byggnader överallt. Därför behövs alternativ.

Med en balanserad kultursyn inser man dock att kultur inte behöver handla om att plocka poänger utan om att uppskatta kulturer för deras positiva sidor, vare sig en kultur är helt “ursprunglig” eller inte. Jag är till exempel fullt medveten om att mycket av Östasiens kultur kommer från västvärlden, men jag gillar likväl deras särskilda blandning mellan postkonfucianism, buddhism och trender som hör ihop med västerländsk kapitalism.

Den svenska kulturen kan i sin tur stoltsera med följande sidor, som samtliga är värda att fokusera på och utveckla inom ramarna för sitt eget liv. Räkna inte med att staten ska ta några vettiga initiativ utan det lär ske på mikronivå, i din egen tillvaro.

1. Upplev svensk natur
Anledningen till att jag reser ganska sparsamt inom Sveriges gränser är delvis prioriteringsrelaterat, men också för att Sverige har höga priser på tåg (som drivs av ständigt försenade SJ), bensin, mat och boende, samt alltför ofta förbluffande dåligt väder, även sommartid. Dessutom är jag inte särskilt förtjust i skidsport och känner sällan för att åka långt norrut.

Men självklart finns det oerhört många sevärda platser runtom i Sverige. På bara några dagar kan man ta sig mellan Södermanland, Närke, Östergötland, Västergötland, Småland, Blekinge och Skåne och se fina platser omkring Vättern (Visingsö, Vadstena, Östgötaslätten), Vänern (Läckö slott) och Österlen (Skåne) med mera. Särskilt mellan maj-augusti. Även Gotland är fint, och naturligtvis finns det betydligt mer än så.

2. Läs om svensk historia
Sveriges historia, som så klart ofta har anknytning till nordisk och europeisk historia i bredare mening, är väldigt intressant att läsa om eller lyssna på (om man föredrar det och/eller har dyslexi). Här kan man till exempel lära sig en del om det svenska jordbrukets historia. Särskilt givande är att kombinera sådana självstudier med att besöka en del historiska platser, även om just museer tenderar att vara ganska trista.

3. Läs högklassiga svenska författare
Sveriges största författarexporter Stieg Larsson och Camilla Läckberg i all (van)ära, men vill man verkligen nöja sig med sådana pekoral? Själv föredrar jag August Strindberg, Pär Lagerkvist, Verner von Heidenstam och Sara Stridsberg.

Till exempel Strindbergs fenomenala I havsbandet utgör utmärkt sommarläsning.

4. Fira årstiderna
Historiskt och kulturellt har hedniskt och kristet samexisterat, dels i form av vidskepelse och tron på Jesus parallellt, dels i form av högtidsdagar som har dubbla innebörder. Exempelvis midsommarafton har dels kopplingar till sommarsolståndet, dels till Johannes Döparens födelsedag. Julfirandet har även delvis ett hedniskt ursprung.

En mer vetenskaplig men samtidigt symbolisk hyllning till våra fyra årstiders växlingar är att fira vårdagjämning, sommarsolståndet, höstdagjämning och vintersolståndet på ett mer aktivt och intelligent sätt än som görs nu. Till skillnad från vidskepelser om näcken och liknande folkloristiska påfund är solen det som konkret och fysiskt skapar de kosmiska förutsättningarna för vår existens och vårt fortbestånd.

Därför kan man med fördel läsa om solens funktioner och symboliska solgudar i hednisk mytologi (Helios, Sol) i skolor och på fritiden, och tända eldar till solens ära. Det är 2000-talets högre kultur.

5. Utveckla det svenska språket
Slutligen kan man sträva efter att utveckla sitt svenska språk, vilket sker genom att läsa och skriva mycket och sträva efter att vara mer korrekt och utveckla sitt ordförråd. Detta utesluter på intet sätt att man lär sig andra språk parallellt, som engelska.

Mer konkret kan man även försöka lära sig fler idiomatiska uttryck och se när ord uppkom i svenskan genom saob.se.

Det finns alltså intressanta och kreativa sätt att ta del av och utveckla svensk kultur, alltihop betydligt mer givande än att engagera sig i löjliga debatter om vikingar och köttbullar, som mest är slöseri med tid och underblåser politiska agendor.

Inget att avundas

Hösten 2014 deltog jag på en föreläsning vid Stockholms universitet, i samband med min första termin som koreanskstudent, där den nordkoreanska avhopparen Yeonmi Park talade om livet i Nordkorea och hur hon till sist flydde.

Hon är en av tusentals koreaner från norr som har insett hur otroligt dåligt fungerande den kommunistiska diktaturen i själva verket är och valt att migrera (med hjälp av smugglare via Kina och ibland även Mongoliet). Jag har även tagit del av information om Nordkorea via akademisk litteratur och andra källor och själv besökt gränsen DMZ, och därmed fått en ganska omfattande överblick av landet.

Men det är alltid givande att lära sig mer. När så min syster tipsade mig om Barbara Demicks bok, som i svensk översättning heter Inget att avundas (Natur & Kultur 2011), bestämde jag mig för att ta mig igenom denna.

I jämförelse med Yeonmi Park, som inte hade ett enda gott ord att säga om Nordkorea, är Demicks stil väldigt distanserad, saklig och innehåller nyanser, kanske delvis för att hon är amerikansk journalist med akademisk bakgrund och inte har investerat lika mycket känslomässigt kapital i detta ämne. Hon har en akademisk-journalistisk stil som är vårdad och vass, men håller sig borta från ett raljerande och dömande tonläge.

Detta är också en av bokens styrkor, även om det bitvis kan bli segt i dess första hälft. Demick har gjort sin research väl och konsulterat med många Koreaexperter och andra akademiker. Några enstaka faktafel har letat sig in, som att Chosŏn-dynastin skulle ha varat i 1300 år, när den i själva verket inleddes i slutet av 1300-talet och varade i cirka 600 år, men det är sånt som händer när man sammanställer stora mängder information. Sammantaget får man lära sig ganska mycket nytt, särskilt om det nordkoreanska samhällssystemet och vilken mat de åt, hur människor hanterade svälten under 1990-talet, framväxten av en svart marknad, och så vidare.

De sista 100 sidorna (av 358) är också mest gripande, då man får ta del av avhoppares flykt och hur de etablerar sig i Sydkorea (ofta med stora besvär). För de flesta av de sex personerna som boken fokuserar på går det dock ändå ganska bra.

Sett till helheten är Inget av avundas en väldigt välskriven och trovärdig bok som ger en god inblick i ett av världens sämst fungerande länder. Kulmen av vanstyret kom i samband med 2009 års valutakris. Om det nu sent om sider blir fred och till och med omfattande återförening kommer det att bli väldigt kostsamt för Sydkorea under 20-30 år, om än positivt av humanitära skäl.

Boken kan läsas av en bred publik. För den som vill ha mer känslor är Yeonmi Parks bok och föreläsningar – jag fick själv tårar i ögonen av hennes beskrivningar av offentliga avrättningar – att föredra, medan den här är lite mer distanserad, nyanserad och saklig.