En av modern tids mest briljanta tänkare, och en av mina största intellektuella inspirationskällor (jag har främst läst honom på engelska men även en del spanska och svenska), är den spanske filosofen José Ortega y Gasset (1883-1955). Det är en filosof och tänkare som är av allra största vikt att läsa för så många som möjligt, oavsett om de är liberaler, konservativa, nationalister, globalister, vänster eller inte har någon särskild beteckning. I tidigare skeden har han inspirerat tänkare så skilda som Ayn Rand och Pierre Bourdieu.

Han har författat mängder av verk om filosofi och samhällsanalys men hans kändaste utgåva är Revolt of the Masses (1930). Det är till viss del ett väldigt komplext verk men det går att säga en del ganska enkelt om det och några av Ortegas idéer. Innan dess bör man dock fastslå att hans tänkande är influerat av många andra existentialistiska filosofer, som Friedrich Nietzsche, Wilhelm Dilthey och Edmund Husserl. Dock satte han fingret på en rad nya saker och var mycket mer klartänkt och lättförståelig än Nietzsche. Han företräder ett slags vital livsfilosofi där individen ständigt befinner sig i en blivande-process utifrån sina särskilda omständigheter och biologiska impulser. Varje perspektiv är på sätt och vis unikt, och ju fler relevanta perspektiv man belyser desto mer komplett kan ens kunskap bli.

Ortega har beskrivits som företrädare för liberal demokrati, men samtidigt var han väldigt kritisk mot både kommunism och kapitalism: hans viktigaste kritik är riktad mot den så kallade “massans” utbredning i samhället. Till råga på allt var han också folklig på så sätt att han ville nå ut till många och skrev även journalistiskt. Hur går allt det ihop sig?

Det är inte så konstigt som det låter. När Ortega levde i Spanien såg han den totala inkompetensen breda ut sig bland syndikalister och fascister. Alla dessa ville ta makten men få hade den kompetens som krävs för att göra det. Han såg massorna och deras ofta dåliga beteende manifesteras och den auktoritära makten ta för sig utan att grunda sig på rationalitet och analys.

Enligt Ortega har alltid världen styrts av en elit, så på sätt och vis är det ofrånkomligt att några tar makten. Men den teknokratiska eliten, som vi i dag ser i EU, storföretag, finansvärlden och Silicon Valley, saknar visdom. De har hög intelligens och vet onekligen hur man bygger robotar, appar, flygplan och gud vet vad men de vet till stor del inte vart människan ska ta vägen och varför. Är det exempelvis en positiv utveckling med sexrobotar, AI och beroendeframkallande, intelligensbefriad teknologi som gör massorna ännu mer förslavade? Visst finns det positiva trender i världen men intellektuellt, livsstilsmässigt och etiskt finns också många problem. Om Ortega hade levt i dag hade han sannolikt förfasats över allt det som massorna sysselsätter sig med och som har skapats av “eliten”.

Ortega försöker dock finna en lösning som ska komma så många som möjligt till handa, och är då inspirerad av den antika skolningen i form av intellektuell, etisk och fysisk fostran. Det handlar om att skaffa sig en bred och djup utbildning (i dag förmodligen både formellt och autodidaktiskt, på egen hand); att utveckla en erfarenhetsmässig kunskap och att applicera etiska principer i livet; samt att ha ett slags “spirituellt” driv mot olika ideal som är högre än hedonism, konformitet och annat som är typiskt för massmänniskan.

Poängen med en sådan “folklig elitism” – eller aristokratisk demokrati som jag brukar kalla den – är att vem som helst, hypotetiskt sett, kan sträva efter excellens i en sant liberal demokrati. Det är knappast möjligt i någon form av diktatur, eller i ett socialistiskt eller fascistiskt samhälle. Samtidigt verkar alltså kapitalismen ha negativ inverkan på människors utveckling mot högre mål och ideal eftersom det ofta leder mot konsumtionsberoende av olika slag (mat, shopping, dataspel, tv, sport, sociala medier etcetera).

Möjligen kan sådant som fitness och en del populärmusik (främst k-pop) var positiva trender eftersom det delvis handlar om disciplin och objektiva ideal, men tyvärr baseras det till stor del på narcissism, hedonism, profithunger och ytlighet. Självklart är kapitalism att föredra framför socialism, men den blandning mellan socialism och kapitalism som vi ser i dag i västvärlden (Third Way) är egentligen inte så mycket bättre eftersom båda ideologierna saknar de högre idealen.

For me nobility is synonymous with a life of effort, ever set on excelling itself, in passing beyond what one is to what one sets up as a duty and an obligation. In this way the noble life stands opposed to the common or inert life, which reclines statically upon itself, condemned to perpetual immobility, unless an external force compels it to come outside itself. Hence we apply the terms mass to this kind of man—not so much because of his multitude as because of his inertia. (Revolt of the Masses, 65)

José Ortega y Gasset är till övervägande del en briljant filosof och samhällsanalytiker och många av hans idéer – främst från Revolt of the Masses och Man and People – är aktuella än i dag. Särskilt gäller det kritiken av massamhället, fascism, kapitalism och socialism, men också de positiva idealen och konkreta förslagen på förbättring för alla människor i samhället. Om man ändå anar att det är få som har ideal och intresserar sig för denna typ av utveckling är det bara för att det egentligen endast är en liten andel människor som tillhör minoriteten och som därmed skiljer sig från massan. Massan har annat för sig.