Zlatan som samhällsanalytiker

Zlatan som samhällsanalytiker

  • Posted on: October 8, 2019
  • By:

Zlatan Ibrahimovic har ännu en gång visat varför att vara oerhört bra på en sak inte nödvändigtvis innebär att personen är bra på annat. Kändisar använder ofta sina mediekanaler för att få likes och uppmärksamhet, men som Platon lär ha sagt, “A good decision is based on knowledge and not on numbers.” Även om en känd person lägger upp en bild på sitt knä får de hundratusentals likes eller mer, men det innebär inte att det finns substans i argumenten. Sättet han argumenterar på är på lägre nivå än en genomsnittlig åttondeklassare.

Tesen som Ibrahimovic, och många andra driver, är att det finns en omfattande rasism i det svenska samhället, liksom till exempel USA. Självklart finns det rasism, men dels handlar det om proportioner, dels handlar det om relativitet, dels handlar det om definitioner. Dessutom handlar det om kritiskt tänkande och att ta hänsyn till flera faktorer.

Med detta menar jag bland annat att man måste undersöka hur omfattande rasism är (proportioner), och om man jämför med andra länder eller samma lands tidigare nivåer (relativitet). Allt tyder på att rasism, i Sverige liksom USA, har minskat oerhört drastiskt de senaste 30-40 åren. Det är därför en del forskare har börjat fokusera mer på “symbolic racism” och liknande. Det är för att hatbrott främst drabbar vita men samtidigt finns det ett stort fokus på rättvisa och jämlikhet som dessvärre leder till missvisande beskrivningar. Det är till exempel så pass ovanligt med vita förövare och svarta offer inom våldtäkt att man måste se filmer som A Time to Kill (1996) för att hitta det. I Sverige blev det en stor nyhet att Jimmie Durmaz kallats fula saker, vilket visade sig ha skrivits av några få individer samt bottar. Proportionerna mellan förseelsen och uppmärksamheten är helt satta ur spel.

När det gäller att ha kritiskt tänkande, undvika confirmation bias, och kontrollera för flera faktorer måste man ha i beaktande följande. Låt säga att en svensk förbundskapten tar ut ett lag med bara en-två individer med invandrarbakgrund. Beror det då på “rasism” eller kan det vara en slump? Är “rasism” att inte spegla den nuvarande demografiska profilen i samhället i olika sammanhang, som landslag eller politiska partier? Måhända är det helt enkelt så att Janne Andersson är så rädd för att pekas ut som “rasist” att han kände sig nödgad att justera, även om han just då tyckte annorlunda om uttagningen.

Låt oss ta några andra exempel. Om en person går ner i tunnelbanan och ser ett stort ungdomsgäng med luvtröjor och gapig attityd, varav samtliga har utländsk bakgrund, men vänder och går åt ett annat håll, beror det på rasism? Samma exempel gäller beträffande att bli stoppad av polis och väktare. För att kunna svara på det måste man kontrollera för andra faktorer, som om hur personer hade reagerat om dessa individer hade haft fina kläder på sig och betett sig mer civiliserat. Det finns annars en stor risk för så kallade “confounding effects”, då man blandar ihop olika faktorer. Det tolkas som kopplat till hudfärg/etnicitet, men kan mer troligt ha att göra med beteende och framtoning. Sannolikt skulle ingen bli anklagad för rasism för att gått ifrån en gapig och jobbig vithyad knarkare/alkoholist i en busskur, men vi kan sluta oss till att det var just beteendet och framtoningen som fick en att flytta på sig.

Nyligen hörde jag om en person – turist från Kina – som anklagade personalen i en stor butik för att vara rasistisk för att de lät en vit person få hjälp först, men för att kunna dra slutsatser måste man kontrollera för de händelser som pekar åt motsatt håll och om det kan ha varit andra faktorer som låg bakom detta, till exempel slump. Det har hänt mängder av gånger att vita har gått före andra vita, och att icke-vita har gått före vita, oavsett om vi pratar om krogköer eller annat. I den mån anekdotisk bevisföring har relevans har jag blivit visiterad av tullen i USA i en timme helt utan anledning, och det har även hänt i Sverige en gång. En person jag känner väl blir alltid stoppad i olika kontroller på flygplatser, mycket sannolikt för att hon har en lätt nervskada i kinden och ser spänd/nervös ut. Det finns mängder av skäl till att människor är med om saker och upplever sig se mönster men det betyder inte att förklaringarna som tillskrivs eller framförs är reella bortom inre föreställningar. Statistik visar dessutom, tvärtemot rasismteoretikerna, att svarta poliser är mer benägna att skjuta vita förövare än tvärtom (se videoklipp nedan).

Zlatan Ibrahimovic, som har blivit hyllad av alla under 20 års tid men ändå insisterar på rasism, har ingen koll. En briljant spelare men bedrövlig samhällsanalytiker. Man måste dock komma ihåg att det är många journalister och akademiker som har precis samma undermåliga förståelse för samhällsfrågor eftersom de inte förstår multipel regressionsanalys och att man måste kontrollera för många variabler innan man kan identifiera mönster och mäta proportioner. Detsamma kan sägas om till exempel lönediskriminering kopplad till kön, vilken försvinner i stort sett helt när man kontrollerar för variabler som arbetade timmar och icke-kognitiva förmågor.