10 skäl till att flygskam inte är smart

10 skäl till att flygskam inte är smart

  • Posted on: November 17, 2019
  • By:

Att intressera sig för miljö- och klimatfrågor är i sig bra, men det finns många sätt att göra det på. Inte minst handlar det om proportioner, prioriteringar och både små och större samband i världen. Flygskam är en typ av missriktat initiativ, och även om det visserligen inte bekommer mig om folk slutar flyga – särskilt i USA borde inrikesflygandet minskas – bör det understrykas att så är fallet och varför det förhåller sig så. Utöver nedanstående källor och de som har hyperlänkats i huvudtexten har jag använt mig av generell statistik och en del insikter från klimatvetare som Lennart Bengtsson, Richard Lindzen och Judith Curry, samt Peter Stilbs och Bjorn Lomborg.

1. Flyg står bara för ungefär 5% av de globala koldioxidutsläppen
Den totala transportsektorn står för stora utsläpp, inte minst i USA, men globalt sett står bara flygtrafiken för ungefär 5% procent av utsläppen. Fokus bör därför vara på industrier. Genom att enbart se över energipolitiken i 10 nyckelländer – inte minst Kina, USA, Indien, Brasilien, Ryssland, Tyskland och Indonesien – och förmodligen satsa mycket på kärnkraft, vatten, sol och vind vore detta i princip en icke-fråga, även om efterfrågan på flyg kommer att öka under ett bra tag.

2. Sveriges bidrag till koldioxidutsläppen är minimala och dina egna mikroskopiska
Ett annat viktigt perspektiv och insikt är att Sveriges koldioxidutsläpp är minimala, 0.15%, och dina egna som individ mikroskopiska. En vanlig invändning är att många bäckar små leder till en stor å, men likväl är effektstorlekarna minimala. Ett instruktivt exempel är då människor sopsorterar i stället för att slänga sopor hur som helst, som är trevligt ur hygienisk och estetisk synpunkt, men färre ställer sig frågan vad avfallen hamnar i slutändan och om det mest är en livsstilsåtgärd som får en att känna sig som en god samhällsmedborgare.

3. Koldioxid får planeten att bli grönare
Det svenska exemplet är också intressant eftersom den svenska skogen absorberar merparten av koldioxidutsläppen. Ironiskt nog leder koldioxidutsläpp till att det växer mer, och när det växer mer tas mer koldioxid upp. Det är en sorts parallella processer. Som Chen skriver om nedan har massiv nyplantering av skog varit en viktig strategi i Kina och Indien, både av naturvårdande, infrastrukturmässiga och ekonomiska skäl.

De här aspekterna, liksom proportionerna, kan helt enkelt inte förbises.

4. Flygbolagen blir alltmer effektiva
Även om efterfrågan på flyg ökar globalt i takt med att den globala medelklassen ökar i antal under ett flertal decennier, innan befolkningen sannolikt minskar, pågår en parallell process i och med att flygbolagen blir alltmer effektiva. Detta görs av både ekonomiska skäl och av miljöskäl, som ofta är juridiskt påbjudna. Här kan man exempelvis läsa om KLM:s strategier mellan ungefär 2000-2030.

5. Flyget lyfter ändå och din effektmässiga andel är mikroskopisk
Frågan om tillgång och efterfrågan är alltid relevant när det gäller ekonomiska aspekter av samhället och världen. Tanken med flygskam och minskat flygande är, i den mån det finns någon djupare strategi bakom det moralistiskt livsstilsmässiga, att det ska få ringar på vattnet och att efterfrågan minskar så till den grad att flygbolag går i konkurs.

Sådana processer är, i den mån flygskam har någon betydande effekt bortom ett antal västländer, långsamma och kommer inte att påverka 99% av de kommande fem årens avgångar. Flygen lyfter ändå, avgångar ställs inte in bara för att några övre medelklassungdomar står och viftar med alarmistiska skyltar på Arlanda eller Schiphol. Den där resan till Taiwan eller Buenos Aires som du suktar efter kommer att avgå och om du dividerar din egen inverkan på 200 passagerare inser du att det vore fullständigt orimligt att inte åka. Man kan till och med se det som flygbolagets ansvar eftersom de väljer att få planet att lyfta och att din egen del enbart är ekonomisk.

6. Det leder lätt till hyckleri
Nästan alla människor vill eller måste transportera sig längre sträckor. Blir det inte flyg blir det buss, båt, färja eller tåg. Även de elektrifierade tågen måste få sin energi från någon källa och bortsett från Sverige, Norge och Frankrike är det sannolikt att en del av detta är koldrivet snarare än baserat på kärnkraft, vatten, vind eller sol. Färjor är än så länge mycket ineffektiva och släpper ut stora mängder. Att inte flyga, till förmån för andra transportmedel, är inget självklart etiskt ställningssägande i förhållande till koldioxidutsläpp.

7. Det är opraktiskt
Detta hänger nära samman med det närmast föregående men det är i många sammanhang oerhört opraktiskt att förlita sig på buss, tåg, färjor, cyklar och elcyklar i stället för flyg och bil. Flygtrafikens finess är att den är så snabb och effektiv. Att ta sig länge sträckor blir annars till ett jätteprojekt, enbart genomförbart för en försvinnande liten (andel) kändisar.

8. Den ekonomiska tillväxten i fattigare länder minskas utan turism, vilket leder till sämre resiliens
Att tänka, analysera och ta beslut på basis av cost/benefit är att beakta en mängd humanitära, ekonomiska och naturmässiga aspekter som bör vägas in. En sådan viktig fråga som har lyfts fram i forskning – varav en del sådan nämns nedan – är resiliens. Om en naturkatastrof inträffar i Japan eller Florida, i jämförelse med Filippinerna eller Guatemala, får det helt andra ekonomiska och humanitära konsekvenser på grund av den mycket högre resiliens (motståndskraft) som rikare länder som USA och Japan har. Därmed inte sagt att effekterna i Florida eller Japan är obetydliga; bara att de är betydligt mindre.

En av de viktigaste näringsgrenarna i många länder, däribland Filippinerna, Vietnam, Indonesien, Thailand, Guatemala, Nicaragua, Sri Lanka och många fler, är turism. Om turismen minskar kraftigt minskar den ekonomiska tillväxten, och om den ekonomiska tillväxten minskar minskar även landets resiliens mot naturkatastrofer som inte har med klimatförändringar att göra (och de som eventuellt kan ha med global uppvärmning att göra i framtiden). Detta är en aspekt som inte kan förringas. Beräkningar visar att kostnaderna ökar om temperaturen ökar mer än de lägre beräkningarna visar, men det är i slutändan en ekonomisk fråga som går att hantera. Ju högre ekonomisk tillväxt, desto mer motståndskraft.

9. Framtiden är oviss
Som Richard Lindzen, Peter Stilbs, Judith Curry och många andra har lyft fram är framtiden oviss. Klimatsystemet beror främst på solfläcksaktivitet, men även havsoscillationer, vulkaner, växthuseffekten, och planetbanornas rörelser påverkar. Om planetbanorna ter sig på ett visst sätt vid en viss tidpunkt kan det återigen bli en istid på jorden, oavsett om det rör sig om en “liten istid” eller “stor istid”. En stor istid i synnerhet kommer att ha katastrofala effekter på jorden, inte minst norra halvklotet – den lilla effekt som växthuseffekten har på globala medeltemperaturer står sig slätt i samband med sådana scenarier.

Nu säger jag förstås inte att det sannolikt kommer att bli en ny istid i Europa, utan helt enkelt att framtiden är oviss och att det är vanskligt att fokusera så mycket på en faktor – den globala antropogena uppvärmningen – som ändå har så pass liten effekt i relation till solfläcksaktivitet och andra huvudvariabler.

Det är viktigt att hålla klimatförändringar under uppsikt och titta på vad som händer, samt anpassa infrastrukturen efter det på ett rimligt sätt. Inte minst energipolitiken är central. Men att tro att det går att planera exakt för år 2100 baserat på modeller som ofta är felaktiga är vanskligt.

10. Flygandet bidrar till kulturutbyten
Ytterligare en aspekt som bör vägas in, men som är mindre ekonomisk, är att flygandet direkt och indirekt bidrar till kulturella utbyten. Strömlinjeformad turism åsido kan det vara oerhört givande med resande, som ofta är närmast helt beroende av flyg. Det går att hitta kärleken på andra siden jorden, det går att besöka tempel, träffa nya bekanta och vänner, och lära sig om djur, natur, arkitektur, mat och religion och mycket annat. Jag är ingen okritisk vurmare för globalism, men globalisering har ett flertal positiva effekter varav detta är en av de allra främsta.

Min huvudprioritering är de akademiska publikationerna men längre fram kommer jag att publicera en novellsamling med betraktelser från bland annat Mexiko, USA, Japan, Kina, Sydkorea, Taiwan, Peru, Frankrike, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Island, Ungern, Marocko och Malta. Sannolikt är jag inte den enda med bra anekdoter från andra hörn av världen.

Källor:

Chen, C. (2019). China and India lead in greening of the world through land-use management.

FAA Aerospace Forecast Fiscal Years 2019-2039

Galiana, I. (2018). “Benefits and costs of the climate change targets for the post-2015 development agenda”, 54–66. In Bjorn Lomborg (ed.), Prioritizing Development: A Cost Benefit Analysis of the United Nations’ Sustainable Development Goals.

Geels, F. (2014). Regime Resistance against Low-Carbon Transitions: Introducing Politics and Power into the Multi-Level Perspective, Theory, Culture & Society, 31 (5).

Lindzen, R. Global warming for the two cultures.

Nordhaus, W. (2015). The Climate Casino. Risk, Uncertainty and warming for a warming world. Yale: Yale University Press.

World Factbook

Zhang, Z. (2011). Assessing China’s carbon intensity pledge for 2020: stringency and credibility issues and their implications. Environmental economics and Policy studies, 13 (3), 219–35.