12 trender inom kultur och politik som jag har haft rätt om eller förutsett

12 trender inom kultur och politik som jag har haft rätt om eller förutsett

  • Posted on: December 1, 2019
  • By:

Att vara intellektuell är att ha rätt om mycket. Intellektuella som har fel, av endera skäl, är dåliga intellektuella. Det krävs en särskild kombination av relativ intelligens, flit, beläsenhet, intellektuell öppenhet, rättframhet och ärlighet för att se saker som ser ut att komma skall. Några av dessa företeelser är mer allvarliga; andra rör mer triviala saker som populärkultur. I många fall är jag två-tio år före i utvecklingen.

Noterbart är att andra är eller kan ha varit tidigare och kommit till samma eller liknande slutsatser, till exempel Thomas Gür och Tino Sanandaji. Dock har jag personligen kommit fram till detta självständigt och tagit del av information som stödjer mina förutsägelser. Givetvis kan inte en enskild person ha orsakat trenderna utan det handlar mest om att vara steget före i att iaktta dem. Detta kan ibland ha en en del negativa konsekvenser, då konformitet leder till avståndstaganden i det skede då den iakttagna tendensen inte har slagit igenom på bred front och blivit en trend. Därav denna känsla av smärre triumf.

1. Västvärlden kommer att domineras av liberalkonservativa och nationalkonservativa partier (skrevs och sas 2010, slog igenom 2019 i Sverige)
Omkring 2010 började jag skriva att Sverige bör ta efter länder som Singapore och Schweiz när det gäller invandrings-, integrations-, säkerhets- och kriminalpolitik. Dessa länder är mer öppna och flexibla än till exempel Japan och Sydkorea men mer kontrollerade än Sverige, Frankrike och Storbritannien som har stora problem i kölvattnet av stor migration (brottslighet, segregation, terrorism, försämrade skolresultat etc.). Denna position kan liknas vid att den rimliga, rationella och pragmatiska realpolitiken bör kännetecknas av att liberal- och nationalkonservativa partier bör och kommer att ha stort inflytande framöver. Så har det också blivit på många håll i västvärlden. Dessa partier, som ofta kallas högerpopulistiska, har gått starkt framåt och dominerar numer kartan i länder som Schweiz, Ungern, Polen, Danmark, Österrike, Norge och Sverige. Även USA kan delvis ses som det.

2. Sverige kommer att få se en schweizisk situation med ett nationalkonservativt parti som har omkring 25-30% av väljarstödet (uppmärksammades 2010, inträffade 2019)
SD, som dessvärre har rötter i sunkig etnonationalism, är det parti som bäst motsvarar den nationalkonservativa fåran och kommer likt SVP i Schweiz att gå starkt framåt och landa omkring 25-30% av väljarstödet. Även de liberalkonservativa Moderaterna och Kristdemokraterna – gränserna mellan kategorierna är ofta något flytande – kommer att vara med och styra Sverige framöver med en liknande form av förhållningssätt.

3. Brottslighet minskas genom stränga straff och hög polisiär närvaro (uppmärksammades 2005, slog igenom 2018)
När jag var i New York city diskuterade jag och en kompis, som också är intellektuell, varför New York har blivit så pass säkert de senaste 15-20 åren. En förklaring ligger i det som kallas Broken Windows Policy som i enkelhet handlar om att snabbt reagera på mindre förseelser och att ha hög polisiär närvaro i städer och samhället i allmänhet. Det har visat sig fungera väl och har stöd av tung forskning, men det dröjde många år innan det plockades upp av journalister i Sverige som Alice Teodorescu.

Även stränga straff är något som jag har lyft fram som viktigt, inte för att det är avskräckande – det är inte avskräckande – utanför att det håller män i brottsaktiv ålder (cirka 15-50 år) inlåsta under lång tid och ser till att med teknisk bevisning dömda mördare, rånare, terrorister och våldtäktsmän inte begår nya brott. I dag är det närmast standard att kräva högre straff.

4. Den stora invandringen leder till stora samhällsproblem (uppmärksammades 2006, slog igenom 2015)
Som sagt har jag alltid haft ett balanserat synsätt på migration – det har handlat om en sorts gyllene medelväg mellan s.k. öppna gränser och stängda gränser. Det borde inte vara så svårt att förstå, men på grund av många faktorer – bland annat kulturvänsterns dominans till och med 2015 och den nynazistiska och främlingsfientliga våg som manifesterades under tidigt 1990-tal – har det tagit lång tid innan det har slagit igenom. Det har funnits tung forskning om invandringen och heterogenitetens negativa konsekvenser sedan 1999 – se även denna och denna studie – men i Sverige har akademiker, journalister och lekmän till stor del inte följt med i svängarna. Först 2015 började problemen uppmärksammas men än i dag lever många i partiell förnekelse.

5. Saudiska moskébyggen fungerar som inkörsport till islamism (uppmärksammades 2006, nämndes i media 2017)
Jag började studera religionsvetenskap 2006 och har känt till Saudiarabiens stora inflytande sedan åtminstone dess. Efter att ha läst denna rapport hade jag dock med det i min religionsundervisning på gymnasiet från år 2012. 2017 uppmärksammades det i en mildare framställning att detta land finansierar ungefär 25% av alla moskébyggen i Sverige.

6. Limp Bizkit (1997, slog igenom globalt 2000) och Eminem (1999, slog igenom globalt 2001)
Beträffande populärmusik och alternativ musik har jag lyssnat på det aktivt sedan 1997. Några exempel på grupper och artister som slog igenom globalt ett par år efter att jag började lyssna på dem är Limp Bizkit och Eminem.

7. Black metal (2004, slog igenom kommersiellt 2010/2011)
Jag började även intressera mig för black metal – death metal och thrash metal var redan 1997 – omkring 2004 och skrev en uppsats om satanism och black metal 2009. Det kan tyckas konstigt att intressera sig för det, men omkring 2010/2011 slog black metal som Watain igenom ganska stort och även hipsters diggade det under den tid det var lagom trendigt. I dag lyssnar jag på sådant sporadiskt.

8. K-pop (2009, slog igenom globalt 2018)
En annan något udda musikform som jag har följt sedan 2009, då jag var i Seoul för första gången, är k-pop. Jag har alltid lyssnat på populärmusik och alternativmusik parallellt och jag har alltid tyckt att även om de flesta k-popgruppers musik är medioker eller dålig så är det audiovisuella konceptet beroendeframkallande och musikindustrin fascinerande. Då jag är förespråkare av meritokrati har jag särskilt uppskattat den karaktärsdanande utbildning och individselektion som finns med i denna form av populärkultur.

2018 slog också k-pop igenom globalt, efter att jag har försökt sprida det och mer eller mindre utförligt analysera det under nio års tid. I dag vet nästan alla vilka BTS och BLACKPINK är; dock kanske inte Girls’ Generation och Shinee.

9. Koreanska skönhetstrender (uppmärksammades 2014, visade sig 2017)
2014 skrev jag en uppsats som gavs ut 2015 och uppmärksammades i media. Jag föreslog att fitnesskulturen och mer kurviga kroppar, det vill säga något större rumpor och plastikopererade bröst, kommer att dominera Sydkoreas skönhetsideal de kommande åren. Omkring 2017 visade sig detta stämma, vilket tydligt manifesteras på Instagram.

10. #Metoo är snedvriden (kritiserades i slutet av 2017, slog igenom 2019)
Även om jag sympatiserar med en del av samtida feminism, däribland #metoo, var jag också kritisk mot många saker inom denna flytande rörelse: bristen på konkreta bevis, förtalskampanjer i sociala medier, att våldtäkter och sexuella trakasserier sammanblandas, att sexuella trakasserier antas innefatta busvisslingar och komplimanger, samt patologiseringen av vanliga laglydiga killar/män.

I år, och i slutet av 2018, har det dock skett ett trendskifte och alltfler har börjat publicera böcker och artiklar som kritiserar fenomenet. Noterbart är dock att detta har skett mer i Storbritannien och Danmark än i Sverige, men även här har det skett i kölvattnet av Fredrik Virtanen-fallet och beträffande Linnea Claessons plagiat och påhitt.

11. Jordan Peterson (uppmärksammades 2016, slog igenom globalt 2018)
2016 började jag uppmärksamma Jordan Petersons förtjänster som intellektuell; 2018 blev han hajpad och åkte jorden runt för att diskutera sin bok 12 Rules for Life och föreläsa.

12. Ensamkommande flyktingbarn har sex med medelålders kvinnor (uppmärksammades 2017, slog igenom i media 2019)
Omkring 2017 började jag skriva, med en blandning av raljerande tonläge och allvar, att det förekommer ett inte obetydligt antal av medelålders och äldre kvinnor som har sex med så kallade ensamkommande flyktingbarn, främst killar och unga män från Afghanistan. I år har mängder av medier och andra plattformar uppmärksammat detta, däribland RFSU, Expressen och SVT. Att uppmärksamma fenomenet är inte att “trolla”, utan det är att med skarp urskiljningsförmåga helt enkelt ha koll på vad som händer.