Om någon skulle hävda att svenska lärare i genomsnitt är smartare än sydkoreanska skulle andra undra om det stämmer eller åtminstone bli förvånade. Det verkar kontraintuitivt eftersom Sydkorea presterar högt i PISA (särskilt 2009 och 2012) och är känt för att ha hög konkurrens bland lärare. Men likväl visar forskning att bland lärare som mätte sina kognitiva förmågor omkring 2011 hade Finland högst och endast Japan högre bland de östasiatiska länderna; Sverige och andra västeuropeiska länder som Tyskland och Nederländerna hade signifikant högre än Sydkorea och icke-signifikant högre än Singapore.
En annan sak som gör det extra paradoxalt, apropå konkurrens, är att svenska lärarutbildningar har mycket låga antagningspoäng. Detta har varit fallet under hela 2000-talet, även om det finns variationer från ett år till ett annat och mellan olika lärosäten. Två delförklaringar kan därför vara att dels är det naturligtvis många äldre lärares kognitiva kompetens som mäts, och dessa kan ha antagits under en tid som var mer konkurrensutsatt och lärarutbildningarna lite svårare.
En annan delförklaring, som också har mer direkt stöd av forskning, är att det är skillnad på input och output, även om det ofta hänger samman. Det vill säga, i initialskedet är det många med låga gymnasiebetyg och/eller högskoleprovresultat som blir antagna till lärarutbildningarna runtom i Sverige, men en studie visar att de som hoppar av ofta har låga betyg och dålig studievana. Sådana mönster finns även inom till exempel civilingenjörsutbildningar. Den största andelen som blir kvar är de med relativt goda kognitiva och icke-kognitiva förmågor som kan genomföra en hel utbildning och sammanställa en masteruppsats som blir godkänd. Enligt utbildningspsykologen Linda Gottfredson krävs en IQ på minst 100-110 för att bli en effektiv högstadie- och gymnasielärare, särskilt i matematik och fysik, och det kan sägas motsvara de höga PIACC scores (306 och 307 poäng) som svenska lärare har, även om sådana också påverkas av utbildningens innehåll. Noterbart är också att forskning visar att för varje extra år inom utbildning ökar den kognitiva förmågan med 1-5 poäng. Glappet ökar då ännu mer mellan dropouts och de som fullföljer utbildningen.
För att sammanfatta är det en myt att svenska lärare med masterexamen (eller motsvarande för de som blev utbildade tidigare) skulle vara inkompetenta i genomsnitt och att lärarutbildningar är dåliga. I själva verket är de smarta och kan sådant som är relevant för samtida utbildning (twenty-first century skills), även om man kan kritisera en del. Svenska PISA-resultat har återgått till de nivåer som gällde 2006 och sannolikt sjönk de åtminstone inte 2009-2012 på grund av lärares kognitiva förmågor, som ändå bara är en faktor i sammanhanget, utan kanske snarare på grund av ramfaktorer som klassrumsdisciplin och individuell ansträngning.