Dina beslut i vardagen är som intelligenstest och personlighetstest

Dina beslut i vardagen är som intelligenstest och personlighetstest

  • Posted on: March 22, 2020
  • By:

För många år sedan läste jag Robert Gordons unika forskningsartikel Everyday Life as an Intelligence Test: Effects of Intelligence and Intelligence Context (1997) som är den första och närmast enda sådan som applicerar intelligens på kontexter där intelligens behövs för att fatta konkreta beslut i vardagen.

Det är välkänt att IQ kombinerat med personlighetsdraget conscientiousness (samvetsgrannhet, målmedvetenhet) kan förklara merparten av den utbildning som individer i genomsnitt skaffar sig, hur mycket de tjänar, hur väl de presterar i arbetslivet, och hur länge de lever. Även om båda dessa saker har en genetisk grund är de också dynamiska och kan ändras i viss utsträckning, såväl IQ som personlighet.

I stället för att tänka att man har statisk IQ och personlighet, kan man konkret visa i vardagen att man är relativt intelligent och samvetsgrann och kan fatta bra beslut, såväl snabba som mer tankekrävande. Tester som WAIS består av att absorbera information så i dessa tider av ekonomisk kris och pandemi är det centrala att dels skaffa sig adekvat information och handla därefter, dels att fatta konkreta beslut baserat på denna. Här är några exempel på hur vi kan agera smart och samvetsgrant, som vore vår vårdag intelligens- och personlighetstest. Den hugade kan säkert komma på fler egna exempel.

Håll två tankar i huvudet samtidigt
Världen står inför två stora sammanlänkade problem: pandemi och ekonomisk kris. Å ena sidan vill man bromsa pandemin, men detta delvis med konsekvenser i form av ekonomisk stagnation och depression som följer av isolering. Det finns ett uppenbart dilemma därvidlag och det handlar om att så gott det går lösa det. Förmodligen måste karantänen snart brytas upp i de allra flesta länderna, men samtidigt måste sjukvården stärkas och optimeras under flera månaders tid. De kommande veckorna kommer att vara kritiska för många länder, inklusive Sverige. Valet står inte mellan att naivt låtsas som att corona enbart är en hysteri, samt endast drabbar gamla och multisjuka (vilket är felaktigt), eller att den måste stoppas till priset av ekonomisk depression.

Mer konkret kan man se till att konsumera mycket men parallellt göra så mycket som möjligt för att minska smittspridningen genom alla tänkbara, mer eller mindre effektiva åtgärder som självisolering, symtomkontroll och adekvat hygien.

Gör cost-benefit-analyser (CBA)
Jag har redan skrivit om CBA men som individ i vardagen handlar det om att konstant göra sådana. Är det, till exempel, lämpligt att åka på skidsemester, riskera att bli smittad och smitta andra, och rentav bli fast i fjällen? Även på en vidare makronivå kan man göra CBA, även om det mest blir teoretiskt-hypotetiskt. CBA hänger delvis samman med följande aspekt.

Var inte infantilt egoistisk
Det svenska samhället präglas av – något som jag har understrukit många gånger – en långtgående infantilisering. Likt en disneyfilm för barn delas världen upp i “hatstormar” och “kärleksmanifestationer”, som att raljerande kritik vore hat och att det vore tecken på genuin “kärlek” att godhetssignalera med flaggor på Sergels torg i kölvattnet av ett en uzbekisk terrorist kört ihjäl människor. Exemplen är talrika.

Ett annat exempel är den infantila egoism som finns hos svenska resenärer som bara måste åka på skidsemester till Åre i stället för att isolera sig och kanske sin familj i en månad, hemska tanke. Samtidigt vill de själviskt ta del av sjukvårdssystemet när de smittas på grund av sin egen oaktsamhet. Det är inte fel att resa utan är ekonomiskt lönsamt och hör till livets goda, men det är inte rätt tillfälle att göra det nu eller fram tills kanske maj – man får lov att utvärdera läget kontinuerligt. Även överdriven toapapperskonsumtion och liknande är tecken på infantil, och ointelligent, egoism.

Läs forskning och utländska medier
Vidare kan det vara relevant att hålla sig a jour med forskning, såväl lite äldre som nyare. Många känner till Anders Tegnell men få har läst hans tyngsta forskningsartiklar där han är medförfattare. Det är även särskilt viktigt att lära sig om hur framgångsrika länder som Taiwan har lyckats bromsa smittan och lärt sig av tidigare erfarenheter. På så vis får man en bättre bild av i den utsträckning som man kan lita på svenska experter och utländska dito, vars strategier inte helt stämmer överens.