Monthly Archives: April 2020

Ny artikel om han inom k-pop

Posted on by

I den akademiska tidskriften East Asian Journal of Popular Culture har jag med en artikel om så kallad han inom k-pop, “Cultural amnesia or continuity? Expressions of han in K-pop” . Utifrån textanalys och relaterad litteratur analyserar jag tendenser till det via några specifika exempel inom k-pop.

Han betyder förenklat sett en känsla av sorg, agg och underläge men ibland även någonting vackert, som enligt en del kulturhistoriker från i synnerhet Japan har tillskrivits koreaner och sedan anammats av koreanerna själva och diverse akademiker. Givetvis diskuteras detta och andra tolkningar kritiskt i artikeln, men det finns tendenser till sådan sorg och agg inom specifikt k-pop-material.

Ett tips är att se en del av materialet som jag analyserar i videorna. Notera också att den utvecklingen man kunde skönja hos gruppen (G)I-dle fortsätter att vara tydlig i senare material (se video nummer två och tre från toppen).

Ny artikel om sydkoreansk film

Posted on by

I tidskriften Culture & Psychology har jag med en artikel om han i koreansk film, närmare bestämt Oldboy (2003), The Wailing (2016), Train to Busan (2016) och Burning (2018). Den är i open access och kan läsas genom att klicka på länken.

Han betyder förenklat sett en känsla av sorg, agg och underläge, som enligt en del kulturhistoriker från i synnerhet Japan har tillskrivits koreaner och sedan anammats av koreanerna själva och diverse akademiker. Jag använder tidigare tolkningar av han som “resurser” för att analysera materialet, ofta med fokus på det psykologiska.

7 sätt att bedriva forskning utan att behöva genomgå etiska prövningar

Posted on by

Att utgå från forskningsetik är på många sätt viktigt, bland annat att skydda deltagares (individer, organisationer etc.) hälsa och personuppgifter, att inte misstolka andras utsagor, samt skriva på ett professionellt och inkluderande sätt.

Dock kan det vara både dyrt och tidskrävande att behöva genomgå etiska prövningar för att till exempel få lov att göra empiriska datainsamlingar, oavsett om forskningen är kvantitativ (korrelationsanalyser, frågeformulär) eller kvalitativ (intervjuer, observationer). Dock finns det flera sätt att bedriva bra forskning utan att behöva genomgå en sex månader lång etisk prövning som dessutom kostar pengar.

1. Intervjua vuxna
När man intervjuar vuxna beror det en del på sammanhanget om etisk prövning krävs eller inte. Men så länge informationskravet (informera om villkor för deltagande, till exempel frivillighet), samtyckeskravet (skriftlig överenskommelse), konfidentialitetskravet (anonymitet) och nyttjandekravet (uppgifter används enbart till forskning) uppfylls brukar det inte krävas. För skolforskare kan det till exempel vara rektorer eller lärare; inom musikbranschen kan det vara musiker och de som arbetar för musikföretag.

2. Textanalys
Oavsett om det kallas close reading (närläsning), diskursanalys, tematisk analys eller content analys (innehållsanalys) är textanalys en av de mest grundläggande delarna inom humaniora och samhällsvetenskaplig forskning. Så länge den är objektiv och baseras på ett solitt teoretiskt ramverk är den i hög grad vetenskaplig, om än inte i samma utsträckning som till exempel metaanalyser eller experimentell empirisk forskning.

Textanalys behöver inte heller vara enbart kvalitativ utan det går att jobba med stora textmängder, procent och korrelationer, det som kallas quantitative content analysis. Exempelvis kan man arbeta med cirka 2000 mediatexter inom ett visst sammanhang och beräkna antalet nodalpunkter som har använts i syfte att undersöka ett visst fenomen. En sådan undersökning blir både kvalitativ och kvantitativ (mixed methods research) eftersom läsning är en kvalitativ process medan textmängden är omfattande och metoden som sådan delvis kvantitativ. I vissa sammanhang är det dock bättre att analysera ett mindre antal texter och gå mer på djupet. Kvantitativ forskning är inte nödvändigtvis bättre än kvalitativ dito.

3. Systematiska litteraturstudier
En tredje metod, som ibland ligger nära kvantitativ innehållsanalys, är systematiska litteraturstudier som används inom bland annat medicin, psykologi, och utbildningsvetenskap (educational research). Särskilt om analysen är metaanalytisk kan den bli citerad många gånger men det går även att genomföra en systematisk litteraturstudie som är tematisk och inte räknar på effektstorlekar. Allt som krävs är tillgång till databaser så att sökningar kan genomföras. Det är en tidskrävande metod som kräver stor noggrannhet men kräver inte etiska prövningar.

4. Korrelationsanalys med sekundärdata
En fjärde metod är att göra korrelationsanalyser med befintlig data, sekundärdata, som andra har inhämtat och sammanställt. I Sverige kan det gälla till exempel data från SCB, men mikrodata kostar dock pengar. Inom utbildningsforskning kan man även använda sig av OECD:s PISA-rapporter och PISA-dataseten som går att arbeta med i programvaror som SPSS. För mig som utbildningsforskare är det en ynnest att både Skolverket, SCB (den data som är gratis), och OECD erbjuder mycket material att analysera.

En förutsättning för att arbeta med detta är emellertid att man åtminstone behärskar statistiska tekniker som linjär regressionsanalys (Ordinary Least Squares). Noterbart är att både bivariata och multivariata tekniker kan kombineras med systematiska litteraturstudier, beroende på sammanhang.

5. Webbformulär
Ett femte sätt att kringgå etiska prövningar är att använda sig av webbformulär, till exempel att ställa frågor kring ett visst fenomen och sedan göra en statistisk analys av resultatet. En del av dessa webbverktyg kostar dock pengar så man får titta på vad som är rimligt och om det finns sätt att hålla nere kostnaderna helt. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta med webbformulär, och jag ska inte gå igenom alla tänkbara här och nu, men en nackdel är att man inte det minsta kan veta vem som har svarat och om det har gjorts på ett ärligt och seriöst sätt. Å andra sidan kan man nå individer och grupper som är mer relevanta.

6. Diskussionstrådar
En sjätte sätt, som har likheter med både textanalys och webbformulär, är att analysera diskussionstrådar. Om du till exempel vill veta vad människor tycker om ett visst fenomen så kan du analysera deras utsagor i en viss diskussionstråd(ar). Problemet är dock att det är tidskrävande och ineffektivt att plöja sig igenom stora mängder text som sannolikt endast partiellt belyser det du är intresserad av. Därför kan man starta egna diskussionstrådar på till exempel Reddit och ställa ändamålsenliga frågor till användare. Så gjorde jag i samband med en artikel om k-pop (som fortfarande är under granskning efter sex månader) eftersom jag vill få fler perspektiv på ämnet än det som mina egna analyser och tidigare forskning visade. Det är dock viktigt att använda sig av informationen på ett korrekt sätt och vara transparent med vad det gäller.

7. Inhämta data genom inofficiella observationer
Ett sjunde sätt är att inhämta data genom inofficiella observationer. Med det menar jag inte att man ska göra saker i smyg, vilket naturligtvis vore att bryta mot forskningsetik, utan att man kan resa runt i världen och till exempel fota allmänna platser som är relevanta för det du undersöker. Exempelvis har jag inhämtat en del sådan data i samband med studier av musikindustrin i Sydkorea och Japan. Förutom att fota gjorde jag även anteckningar gällande hur många gånger som vissa låtar spelades i olika delar av Tokyo, samt har besökt S.M. Entertainments huvudkontor och stött på en del k-pop-stjärnor.

Jag har även fotat olika platser som är knutna till Yukio Mishimas romaner. Det är fullt tillåtet att fota Den gyllene paviljongens tempel (Kinkaku-ji) i Kyoto eller Gryningens tempel i Bangkok (Wat Arun) och copyright tillhör dig. Detta är ett sätt att undvika problemet med att bli en armchair scholar, som gör allt framför en dator, samtidigt som det är kul och inspirerande och ger ditt arbete ett mervärde.

Förhoppningsvis har jag sammanfattat en del av de saker som gör forskningen mer effektiv och friktionsfri, och specifikt hur man kan kringgå kravet på etisk prövning. Det ska naturligtvis inte ses som att man helt ska sluta göra empiriska undersökningar som kräver etiska prövningar, men det är förmodligen mer ändamålsenligt att ha betydligt fler alternativ att utgå från.

Den globala fetman är ett större problem än Covid-19

Posted on by

Sverige ter sig tämligen tudelat gällande om coronakrisen är överdriven eller av sådan dignitet att tiotusentals svenskar kan ha mist livet vid årsslutet, underförstått att Folkhälsomyndighetens strategier varit felaktiga. Att sätta frågan i perspektiv genom att hänvisa till jämförelser med bland annat antalet årliga döda i malaria, TBC, arbetsplats- och trafikolyckor förefaller dock mindre lyckat, då dessa inte är exponentiella fenomen som sprids likt en pandemi. Först vid årsslutet kan emellertid summan av multiplikationseffekten klargöras: kommer några hundratusen ha förolyckats runtom i världen eller flera miljoner?

Ett annat sätt att se på frågorna kring perspektiv och proportioner är att det finns överlappningar mellan risken för att dö av coronaviruset och övervikt, som nyligen uppmärksammades av Sandrine Cabut i franska publikationen Le Monde. Även i tidigare skeden har den föreslagits som riskfaktor men proportionerna ser ut att vara större än vad som tidigare förutsatts. Det senare är intimt sammankopplat med ett problem som både har nationella och globala implikationer – fetman.

I synnerhet är det två aspekter av fetman som är problematiska och drabbar samhällen, familjer och individer: kostnader och för tidig död. Genom World Obesity Data illustreras och klargörs i vilken utsträckning som länders befolkningar är kraftigt överviktiga. Särskilt drabbade är stater som USA, Mexiko, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Sydafrika och Paraguay, samt patriarkala länder som Saudiarabien, Egypten och Turkiet där kvinnor förväntas stanna hemma och där tillgången på billiga och energitäta livsmedel är stor. Detta med en andel lidande av fetma som ligger på 30-40%.

Föredömena finns i Östasien, främst Japan och Sydkorea, där överviktsandelarna endast motsvarar 3–4%. Sannolikt beror det senare på en kombination av politiska åtgärder, socialt tryck, annorlunda kostkultur, och en större andel som har högre basförbrukning i vardagen genom att gå uppför trappor och vara stående i samband med kollektivtrafik.

Sverige ligger på cirka 15%, men det finns stora variationer mellan socioekonomiska grupper inom landet, som i kombination med trångboddhet kan ha varit särskilt negativt för Järvaområdets invånare där andelen döda har varit som störst inom Stockholmsregionen. Det är som ett slags habitus och kulturellt kapital, för att låna två termer från den franske sociologen Pierre Bourdieus begreppsapparat. Näringsrik och energisnål kost och träningsmöjligheter är inte nödvändigtvis dyra företeelser, men alla känner inte till knepen för att hålla sig slanka och friska. Ett jämlikt samhälle handlar lika mycket om livsstil som siffror på bankkontot. Det är viktigt att hälsosamma rön sprids till folkflertalet.


Sydkorea


USA

Att beräkna totala samhällskostnader för fetma är svårt eftersom kaloristinna livsmedel som snabbmat, bakverk, godis och läsk omsätter så mycket pengar, men flera försök har gjorts. I en OECD-rapport från fjolåret kan vi bland annat läsa att mellan 2020–2050 beräknas OECD-länder spendera cirka 8,4% av sina sjukvårdsbudgetar på att hantera fetmarelaterade sjukdomar och samhällsproblem. Överviktiga står för 70% av kostnaderna för diabetes och 23% för kostnaderna av kardiovaskulära sjukdomar. Den genomsnittliga förväntade livslängden kommer att sjunka med tre år. Så många som 40 miljoner dör årligen en för tidig död på grund av överviktsrelaterade problem. Siffran kan bli ännu högre 2020 på grund av coronaviruset, även om det blir svårt att fastställa dödsorsaken när komorbiditet föreligger hos de som både smittats av viruset och är kraftigt överviktiga.

Det viktiga är att de akuta coronarelaterade problemen tas itu med på ändamålsenliga sätt, men massiva problem som fortgår år efter år får inte förbises. Sammantaget är den globala fetman ett mycket större problem än Covid-19, både bokstavligt och bildligt talat.