7 sätt att bedriva forskning utan att behöva genomgå etiska prövningar

7 sätt att bedriva forskning utan att behöva genomgå etiska prövningar

  • Posted on: April 10, 2020
  • By:

Att utgå från forskningsetik är på många sätt viktigt, bland annat att skydda deltagares (individer, organisationer etc.) hälsa och personuppgifter, att inte misstolka andras utsagor, samt skriva på ett professionellt och inkluderande sätt.

Dock kan det vara både dyrt och tidskrävande att behöva genomgå etiska prövningar för att till exempel få lov att göra empiriska datainsamlingar, oavsett om forskningen är kvantitativ (korrelationsanalyser, frågeformulär) eller kvalitativ (intervjuer, observationer). Dock finns det flera sätt att bedriva bra forskning utan att behöva genomgå en sex månader lång etisk prövning som dessutom kostar pengar.

1. Intervjua vuxna
När man intervjuar vuxna beror det en del på sammanhanget om etisk prövning krävs eller inte. Men så länge informationskravet (informera om villkor för deltagande, till exempel frivillighet), samtyckeskravet (skriftlig överenskommelse), konfidentialitetskravet (anonymitet) och nyttjandekravet (uppgifter används enbart till forskning) uppfylls brukar det inte krävas. För skolforskare kan det till exempel vara rektorer eller lärare; inom musikbranschen kan det vara musiker och de som arbetar för musikföretag.

2. Textanalys
Oavsett om det kallas close reading (närläsning), diskursanalys, tematisk analys eller content analys (innehållsanalys) är textanalys en av de mest grundläggande delarna inom humaniora och samhällsvetenskaplig forskning. Så länge den är objektiv och baseras på ett solitt teoretiskt ramverk är den i hög grad vetenskaplig, om än inte i samma utsträckning som till exempel metaanalyser eller experimentell empirisk forskning.

Textanalys behöver inte heller vara enbart kvalitativ utan det går att jobba med stora textmängder, procent och korrelationer, det som kallas quantitative content analysis. Exempelvis kan man arbeta med cirka 2000 mediatexter inom ett visst sammanhang och beräkna antalet nodalpunkter som har använts i syfte att undersöka ett visst fenomen. En sådan undersökning blir både kvalitativ och kvantitativ (mixed methods research) eftersom läsning är en kvalitativ process medan textmängden är omfattande och metoden som sådan delvis kvantitativ. I vissa sammanhang är det dock bättre att analysera ett mindre antal texter och gå mer på djupet. Kvantitativ forskning är inte nödvändigtvis bättre än kvalitativ dito.

3. Systematiska litteraturstudier
En tredje metod, som ibland ligger nära kvantitativ innehållsanalys, är systematiska litteraturstudier som används inom bland annat medicin, psykologi, och utbildningsvetenskap (educational research). Särskilt om analysen är metaanalytisk kan den bli citerad många gånger men det går även att genomföra en systematisk litteraturstudie som är tematisk och inte räknar på effektstorlekar. Allt som krävs är tillgång till databaser så att sökningar kan genomföras. Det är en tidskrävande metod som kräver stor noggrannhet men kräver inte etiska prövningar.

4. Korrelationsanalys med sekundärdata
En fjärde metod är att göra korrelationsanalyser med befintlig data, sekundärdata, som andra har inhämtat och sammanställt. I Sverige kan det gälla till exempel data från SCB, men mikrodata kostar dock pengar. Inom utbildningsforskning kan man även använda sig av OECD:s PISA-rapporter och PISA-dataseten som går att arbeta med i programvaror som SPSS. För mig som utbildningsforskare är det en ynnest att både Skolverket, SCB (den data som är gratis), och OECD erbjuder mycket material att analysera.

En förutsättning för att arbeta med detta är emellertid att man åtminstone behärskar statistiska tekniker som linjär regressionsanalys (Ordinary Least Squares). Noterbart är att både bivariata och multivariata tekniker kan kombineras med systematiska litteraturstudier, beroende på sammanhang.

5. Webbformulär
Ett femte sätt att kringgå etiska prövningar är att använda sig av webbformulär, till exempel att ställa frågor kring ett visst fenomen och sedan göra en statistisk analys av resultatet. En del av dessa webbverktyg kostar dock pengar så man får titta på vad som är rimligt och om det finns sätt att hålla nere kostnaderna helt. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta med webbformulär, och jag ska inte gå igenom alla tänkbara här och nu, men en nackdel är att man inte det minsta kan veta vem som har svarat och om det har gjorts på ett ärligt och seriöst sätt. Å andra sidan kan man nå individer och grupper som är mer relevanta.

6. Diskussionstrådar
En sjätte sätt, som har likheter med både textanalys och webbformulär, är att analysera diskussionstrådar. Om du till exempel vill veta vad människor tycker om ett visst fenomen så kan du analysera deras utsagor i en viss diskussionstråd(ar). Problemet är dock att det är tidskrävande och ineffektivt att plöja sig igenom stora mängder text som sannolikt endast partiellt belyser det du är intresserad av. Därför kan man starta egna diskussionstrådar på till exempel Reddit och ställa ändamålsenliga frågor till användare. Så gjorde jag i samband med en artikel om k-pop (som fortfarande är under granskning efter sex månader) eftersom jag vill få fler perspektiv på ämnet än det som mina egna analyser och tidigare forskning visade. Det är dock viktigt att använda sig av informationen på ett korrekt sätt och vara transparent med vad det gäller.

7. Inhämta data genom inofficiella observationer
Ett sjunde sätt är att inhämta data genom inofficiella observationer. Med det menar jag inte att man ska göra saker i smyg, vilket naturligtvis vore att bryta mot forskningsetik, utan att man kan resa runt i världen och till exempel fota allmänna platser som är relevanta för det du undersöker. Exempelvis har jag inhämtat en del sådan data i samband med studier av musikindustrin i Sydkorea och Japan. Förutom att fota gjorde jag även anteckningar gällande hur många gånger som vissa låtar spelades i olika delar av Tokyo, samt har besökt S.M. Entertainments huvudkontor och stött på en del k-pop-stjärnor.

Jag har även fotat olika platser som är knutna till Yukio Mishimas romaner. Det är fullt tillåtet att fota Den gyllene paviljongens tempel (Kinkaku-ji) i Kyoto eller Gryningens tempel i Bangkok (Wat Arun) och copyright tillhör dig. Detta är ett sätt att undvika problemet med att bli en armchair scholar, som gör allt framför en dator, samtidigt som det är kul och inspirerande och ger ditt arbete ett mervärde.

Förhoppningsvis har jag sammanfattat en del av de saker som gör forskningen mer effektiv och friktionsfri, och specifikt hur man kan kringgå kravet på etisk prövning. Det ska naturligtvis inte ses som att man helt ska sluta göra empiriska undersökningar som kräver etiska prövningar, men det är förmodligen mer ändamålsenligt att ha betydligt fler alternativ att utgå från.