Prostitution som mångsidigt fenomen

Prostitution som mångsidigt fenomen

  • Posted on: May 16, 2020
  • By:

I dagarna har medieprofilen Paolo Roberto åkt dit och erkänt sig vara skyldig till sexköp, vilket är olagligt i Sverige och övriga nordiska länder, samt Frankrike och Irland. Eftersom prostitutionslagar skiljer sig markant åt inom Europa innebär det att samma fenomen som är lagligt i ett land är olagligt i ett annat. Det finns också olika varianter mellan å ena sidan förbudsländerna, där Sverige ingår, och de legala länderna, där bland annat Tyskland, Nederländerna, Österrike och Schweiz ingår och kontrolleras av staten via bordeller, företag och skattesedeln. Det är alltid bra med en första internationell utblick för att förstå skillnader, likheter och nyanser. Det är inte att relativisera prostitution, även om allt kan relativiseras på något plan, utan att beskriva och förklara det.

Men för att förstå det på ett lite djupare, bredare och mer mångsidigt sätt bör vi titta på några gränsfallsfenomen och i förhållande till den mänskliga naturen och historien. Enligt den krassa människosynen som bland andra Niccolò Machiavelli och Thomas Hobbes stod för är människan en biologisk, i hög grad självisk varelse. Särskilt män styrs av maktbegär och drifter. Senare har detta nyanserats av bland andra Steven Pinker som visar på människans onda och goda sidor, och att det är samhällsmodell och situation som avgör vilka sidor som blir dominerande. På så vis har till exempel lagstiftning och reformer varit framgångsrika för att ändra kvinnor och barns situation i världen, så också människor i allmänhet. Det går att förändra saker, och samma syn på prostitution måste därmed inte gälla alltid och överallt. Att följa lagar är förstås grunden i samhället och på det grundläggande sättet har Paolo Roberto och många andra misslyckats. De kunde åtminstone ha haft vett att åkt till Tyskland eller Nederländerna.

En annan aspekt av prostitution är det som gränsfallsfenomen. Detta grundar sig på sexual economics theory och innebär att förhållanden mellan män och kvinnors syn på sex påminner om köpare och säljare på en marknad. Därmed är konkurrenterna till kvinnor andra kvinnor, och motsvarande för män. I vissa situationer är förstås sex helt ömsesidigt, till exempel vid ett one night stand eller början av passionerat parförhållande men i samhället och verkligheten är det ofta mer tvetydigt och diffust. Det har också betydelse för hur man ser på prostitution som juridiskt och moraliskt fenomen.

Några sådana exempel är dels asymmetrier mellan män och kvinnors sexlust. Givetvis finns det stora variationer mellan individer och inom könen, men överlag har män större sexlust och värderar utseende i högre grad än kvinnor, som värderar en kombination av resurser, status, och utseende. Det innebär även att kvinnor i mindre utsträckning vill ha sex men “ställer upp” inom förhållanden, vilket har belagts med tusentals intervjuer. Graden av frivillighet är därmed relativ även i konventionella förhållanden.

Ett annat fenomen är så kallade gold diggers, som förekommer runtom i västvärlden och närmast universellt. I Sverige finns kopplingar till framför allt Stockholmsveckan i Visby och Båstad, samt Stureplan. I andra länder som exempelvis USA förknippas det med Hollywood, Las Vegas, delar av New York och Miami. Gold diggers är ute efter killars resurser, antingen kortsiktigt eller långsiktigt och killar utnyttjar det till sin fördel. Målet är att återgäldas i form av sex. Faktum är dock att många killar fungerar som säljare på så vis att de säljer en image, varför symboliken med köpare och säljare är något mer komplex än att män endast är köpare och kvinnor säljare.

Kontentan är ändå att gold diggers, oavsett om de rör sig på nattklubbar eller sugar daddy websites, utgör ett gränsfallsfenomen. Upplägget och förfarandet har stora likheter med prostitution, om än under mer indirekta former. Även porrbranschen i stort gränsar till prostitution då alla sexuella aktiviteter görs via transaktioner snarare än för att aktriser generellt är nymfomaner.

Ett annat fenomen är så kallad shoring, som har en specifik betydelse inom manosphere-rörelsen. Med det menas med att priset för prostitution även har att göra med köparen. Snygga, västerländska killar har enkelt tillgång till sex i länder som till exempel Indonesien, Thailand, Filippinerna, Dominikanska reubliken, Peru och Brasilien. De behöver inte betala för sex, om vi bortser från egna kostnader för logi, mat, transport och barnotor som är mer indirekta. Samtidigt finns det gott om prostituerade i dessa länder, men dessa tjejer/kvinnor går inte sällan in och ut i rollen som prostituerad och vill även ha en vanlig kille. Det är inte heller ovanligt att dejta strippor eller till och med prostituerade i till exempel USA och Nederländerna. Detta leder fram till att killar slipper betala för att ha sex med prostituerade i en del situationer och sammanhang, särskilt om en tjej redan har tjänat ihop sin beskärda del för ett tag. En snygg kille har också lättare att förhandla ner priserna om han ändå är villig att betala för sex. Gränserna är alltså väldigt flytande. Man kan även passa på att fråga sig om det är en rimlig position att endast låta snygga och/eller framgångsrika killar ha tillgång till sex när de redan har så många fördelar?

Det mest rimliga är att betrakta prostitution och sexuella relationer i stort som ett cost/benefit-fenomen. Killar investerar tid, energi och pengar för att skapa en attraktiv image och hoppas på att det ger avkastning, return on investment. Tjejer investerar tid, energi och pengar i sitt utseende för att attrahera en man med rätt sexual market value (summan av en mans status, resurser och utseende). Samma dynamik förekommer inom prostitution, men då är det pengarna och priset som styr, bortsett från shoring. Prostituerade gör avvägningar utifrån så kallade heuristics, bounded rationality. Det är knappast drömjobbet men att föredra framför en del annat. Även influencers lyxprostituerade gör sådana avvägningar när de till exempel åker till Dubai för att ha förnedringssex med rika emirater i utbyte mot en ansenlig summa pengar. Givetvis är inte alla snygga influencers med hundratusentals eller miljontals följare prostituerade men en del är det, och att använda sociala medier som prostitutionsverktyg har blivit allt vanligare. Även tjejer som “objektifierar” sina kroppar använder sig av liknande strategier, även om det bara mynnar ut i halvnakenbilder som ger likes och följare. Det är därför som kvinnor oftast kritiserar sådana tjejer, då dessa riskerar att stjäla deras killars uppmärksamhet från dem själva. Historiskt sett är det kvinnor som har kritiserat andra kvinnor för promiskuöst beteende, medan män har straffat andra män för “horeri”. Det är logiskt utifrån ett konkurrensperspektiv. En psykopat inom stammen som sätter på de andra fruarna bryter mot gruppens normer och hederskodex, samt äventyrar den genetiska linjen när det blir svårare att avgöra vem som är fader till avkommorna.

Naturligtvis är prostitution även en juridisk och moralisk fråga, men även i det avseendet går det att applicera cost-benefit på makronivå. Av samma skäl som det finns anledning att låta staten ta över drogförsäljning i stället för att överlåta det till kriminella organisationer, finns det fog för att staten tar över bordeller och liknande prostitutionsverksamheter. En sådan approach väger in dels cost/benefit, som är en form av konsekvensetik, men även rättighetsetik. Det viktiga är att lagstifta bort tvångsprostitution (negativ rättighetsetik, rätten att slippa något) och att tillåta frivillig prostitution mellan vuxna parter (positiv rättighetsetik, rätten till att få göra något). Det går att problematisera graden av frivillighet eftersom det kan förekomma förtäckt människohandel, men sådan är svårare att reglera inom ramarna för dold prostitution som sker utanför statligt sanktionerande bordeller.

Sammanfattningsvis får vi ett mer nyanserat synsätt på prostitution om vi väger in forskningsrön från bland annat sexual economics theory och annan sexologisk forskning, som ofta inkluderar både biologiska, psykologiska och ekonomiska aspekter, samt cost/benefit och olika etiska teorier. Det är därför som olika länder har dragit olika slutsatser om hur man bör förhålla sig till detta som juridiskt fenomen, men även bland vanliga människor skiljer sig uppfattningarna åt. Ett första steg är att vidga perspektiven, och sedan får man titta närmare på den svenska lagstiftningen och se om den är rimlig.