Missförstånden om narcissism

Missförstånden om narcissism

  • Posted on: September 30, 2020
  • By:

En av de vanligaste psykologitermerna som slängs omkring av människor som väldigt ofta inte förstår vad de talar om är narcissism. Detta beror delvis på att det har sammanställts många dokumentärer och populärvetenskapliga böcker under de senaste decennierna där, inte minst kvinnor, varnas för narcissistiska män. Men för att till fullo förstå vad narcissism handlar om, hur mångfacetterat begreppet är, och hur man får en bättre förståelse för dess olika typer och för- och nackdelar måste man reda ut några saker. Jag kommer ett referera till fåtal källor i löpande text, men som synes har jag inkluderat många nedan.

Innan jag går vidare kan jag kort säga att jag är utbildningsvetare men en stor del av mina arbeten är gjorda inom psykologi. Det är för att samhällsvetenskapliga discipliner som psykologi, utbildningsvetenskap, sociologi och ekonomi (med flera) överlappar sinsemellan. Många utbildningsvetare är psykologer, och många ekonomer intresserar sig för utbildning och använder sig av begrepp och data från psykologi. Och så vidare. Jag har min akademiska bakgrund i utbildningsvetenskap och religonsbeteendevetenskap som ligger nära psykologi, men har under 2019 och 2020 skrivit in mig i psykologidisciplinen på allvar genom ett flertal artiklar, bland annat i tidskriften Culture & Psychology, där jag har en av de mest lästa artiklarna. Jag fick nyligen en artikel accepterad som berör samband mellan personlighetsspsykologi och Yukio Mishimas författarskap med fokus på inte minst narcissism. Flera artiklar om kändisskap och musikindustrin berör personlighetsspsykologi. Jag har även varit reviewer för tidskrifter som Psychology of Music, Journal of Biosocial Science, Asian Education and Development Studies, Studies in Educational Evaluation, och Journal of the Korean Academy of Child and Adolescent Psychiatry, varav fyra av dem är inom eller närliggande psykologi.

Missförstånden och de användbara begreppen
Bilderna nedan illustrerar The Big Five och The Dark tetrad, som är två kluster inom personlighetspsykologi. I detta inlägg kommer dock inte samtliga personlighetsdrag diskuteras utan fokus är på olika sorters narcissism och hur relationen till både pro- och antisociala personlighetsdrag kan te sig. Ett viktigt prosocialt personlighetsdrag är conscientiousness, som på svenska ofta förklaras med ord som samvetsgrannhet, flit och pålitlighet.

En vanlig orsak till missförstånden om narcissism är på grund av att en del inte gör en distinktion mellan narcissistisk personlighetsstörning (här förkortat som NPD, narcissistic personlity disorder) och subklinisk narcissism, samt mellan personlighet och persona. NPD är likt definitionen av klinisk psykopati och används ibland synonymt. Dessutom tenderar psykopater att vara både narcissistiska och sakna conscientiousness, samvetsgrannhet och flit. För att klassas som klinisk psykopat och/eller narcissist måste man dels ha höga poäng som motsvarar den nivån utifrån frågeformulär som fylls i på egen hand (self-rating), dels av någon som känner personen väl (peer eller observer rating). Ytterligare utvärdering krävs för att bekräfta eventuellt kriminellt, farligt eller skadligt beteende så som grov kriminalitet. Detta för att få en bredare förståelse för en person och att bekräfta tidigare belagda mönster, nämligen korrelationer mellan personlighetsstörningar som NPD och kriminella, destruktiva beteenden.

På den subkliniska nivån har forskning dock visat att narcissism och psykopatism inte korrelerar särskilt väl. Narcissister kan ha många andra personlighetsdrag, så som samvetsgrannhet, vänlighet och till och med måttlig empati. När subklinisk narcissism av den grandiosa typen kombineras med prosociala drag så som conscientiousness (särskilt facets som samvetsgrannhet och kompetens) är den mycket konstruktiv och positiv, inte minst för individen själv men även för familj och samhälle. Narcissister av detta slag kämpar hårt och går vidare i livet på ett positivt, proaktivt sätt, samt har lättare att hantera stress och attrahera partners på grund av emotionell intelligens och självförtroende.

Däremot är så kallad vulnerable narcissism inte konstruktiv då den leder till ett reaktivt, passivt förhållningssätt till små och stora motgångar. En del av det kan man identifiera bland unga som misslyckas i skolan eller människor som inte slår sig in på arbetsmarknaden, men det beror inte nödvändigtvis på narcissismen i sig utan att det saknas flit och målmedvetenhet, samt att samhället delvis har uppmuntrat låga krav och minsta motståndets lag. Filosofen José Ortega y Gasset identifierade tecken på en sådan form av social narcissism redan för närmare 100 år sedan i Massornas uppror (1930/1934):

Ty genomsnittsmänniskan, som ser sig av denna tekniskt och socialt så fulländade värld, tror i själva verket, att naturen frambragt den och aldrig tänker på de personliga ansträngningar av högt begåvade individer, genom vilka den frambragts. Ännu mindre vill hon medge, att dessa förvärvs fortbestånd beror av vissa sällsynta mänskliga dygder, och att hela den stolta byggnaden mycket snart skulle förfalla, om de blott i minsta mån saknades. (…)

Detta föranleder oss att konstatera de båda första dragen i massmänniskans själsliga habitus: den fria expansionen av hennes vitala behov och därför även av hennes personlighet, och den principiella otacksamheten mot allt det, som möjliggjort hennes friktionsfria existens. Man känner väl till dessa båda drag från det bortskämda barnets psykologi som är en slagruta vid analys av massmänniskans själsliv.

Många unga människor tycks inte inse vad som krävs för att skapa och upprätthålla denna välutvecklade, bekväma värld i form av genialitet, kreativitet och ansträngningar. Inte heller vad det krävs för att bli en riktig expert på någonting. En kombination av låg grad av conscientiousness och hög grad av grandios narcissism och manipulativa, psykopatiska drag har också lyfts fram i en nyligen publicerad studie om woke-individer i prestigefyllda tidskriften Journal of Personality and Social Psychology. Notera just att det är kombinationen av olika personlighetsdrag som är det väsentliga. Grandios narcissism kombinerat med Machivellianism och psykopatism är eller kan vara en mycket antisocial och destruktiv personlighetstyp (även om det är på subklinisk nivå), medan grandios narcissism i kombination med conscientiousness och avsaknad av Machivellianism och psykopatism är desto mer fruktbar och prosocial. Det är inte minst detta som amatörpsykologer, självhjälpsböcker och dokumentärer tenderar att missa. De klumpar ihop hela den mörka triaden eller tetraden (se bilder ovan) och missar den komplexitet och nyansering som föreligger i verkligheten hos riktiga individer, samt på en mer abstrakt, statistisk nivå.

Ytterligare en del av missförstånden som rör narcissism är att människor har svårt att skilja på personlighet, som mäts genom noggrant utformade personlighetsformulär, och persona, som är den “mask” man bär i offentligheten och som kan iakttas genom publika beteenden. Persona är latin och betyder mask, medan man i Japan talar om honne and tatemae för att göra en distinktion mellan privata och offentliga beteendemönster.

Människor med manipulativa, psykopatiska och narcissistiska drag döljer ibland sitt “sanna jag” för att verka mer sympatiska, medan samvetsgranna personer är ärliga och rättframma. Det kan alltså finnas en diskrepans mellan personlighet och persona; sannolikt finns en sådan gällande Zlatan Ibrahimovic. Man märker att Zlatan Ibrahimovic säger många överdrivna, självförhärligande saker med glimten i ögat, även om han kanske har en grandios narcissistisk personlighet på subklinisk nivå. Det är sannolikt denna personlighetsprofil, i kombination med den talang och flit som han har visat under många år (skills beget skills), som har lett till hans stora fotbollsframgångar under cirka 20 års tid.

Slutsats
För att sammanfatta måste vi förstå att dels är distinktionen mellan personlighetsstörning och subkliniska former av dessa drag, som finns mer eller mindre hos alla individer, väsentlig. Gällande narcissism är det också viktigt att begripa att på den subkliniska nivån är interkorrelationen mellan narcissism och psykopatism (psychopathy) ganska låg. Dels måste vi ha klart för oss att på den subkliniska nivån kan man kombinera många olika personlighetsdrag, inklusive prosociala sådana. Det är ingen motsättning att ha subklinisk grandios narcissism och att älska nära och kära, och vara en produktiv och ordningsam samhällsmedborgare. Dels måste vi bli medvetna om skillnaden mellan personlighet och persona, även om de ibland överlappar. En person kan dölja sin “sanna” personlighet genom ett övervägande annorlunda beteendemönster i offentligheten (persona). Därför bör man kontrollera för antisociala beteendemönster så som grövre kriminalitet innan man fäller (felaktiga) omdömen om personer och spekulerar i deras personlighetsdrag.

När vi har förstått dessa distinktioner kan vi börja fundera på hur pass optimal vår egen personlighetsprofil är och vad som kan vara gynnsamt för samhället mer i dess helhet i det avseendet.

Källor:
The Handbook of Narcissism and Narcissistic Personality Disorder: Theoretical Approaches, Empirical Findings, and Treatments
The Antihero in Popular Culture: Life History Theory and the Dark Triad Personality Traits
Signaling Virtuous Victimhood as Indicators of Dark
Triad Personalities

Persona studies: Mapping the proliferation of the public self
Big Five Inventory
A very brief measure of the Big-Five personality domains
THE BIG FIVE PERSONALITY DIMENSIONS AND JOB PERFORMANCE: A META‐ANALYSIS
A meta-analysis of the five-factor model of personality and academic performance
The bright side of dark: Exploring the positive effect of narcissism on perceived stress through mental toughness
Longitudinal associations between narcissism, mental toughness and school achievement
How “dark” are the Dark Triad traits? Examining the perceived darkness of narcissism, Machiavellianism, and psychopathy
How Alluring Are Dark Personalities? The Dark Triad and Attractiveness in Speed Dating
The Dark Triad of personality: Narcissism, Machiavellianism, and psychopathy
The dark triad: Facilitating a short‐term mating strategy in men
Behavioral Confirmation of Everyday Sadism
Internet trolling and everyday sadism: Parallel effects on pain perception and moral judgment
The myth of achievement tests
The dark side of Facebook®: The Dark Tetrad, negative social potency, and trolling behaviours
The Culture of Narcissism
The Revolt of the Masses