Skillnaden mellan att ha improduktiva hobbys och livsstilsoptimering

Skillnaden mellan att ha improduktiva hobbys och livsstilsoptimering

  • Posted on: September 19, 2021
  • By:

Ett intressant begrepp inom självhjälpslitteraturen är livsstilsoptimering, men till skillnad från self-help skills har det inte etablerats som en akademisk term. Det kan ha att göra med att livsstilsoptimering mer har att göra med life hacks, som i bästa fall är populärvetenskapligt och mest handlar om mer eller mindre seriösa tips och tricks för att klara av vardagssaker.

Vad menas då med livsstilsoptimering? Ett sätt att förstå det är att de flesta människor har delvis olika förutsättningar men är lika när det gäller antalet vakna timmar på dygnet, vilket är runt 16-17 för de flesta. Vad man gör med dessa vakna timmar under 365 dagar per år, år efter år, kan ha dramatiska effekter på ditt liv när det gäller till exempel privatekonomi, hälsa och måluppfyllelse.

Vi kan ta två jämförelser. Person X har fitness som hobby medan person Y har tv-spel. Skillnaden är att en person som styrketränar bara gör det ungefär 90 minuter per dag (inklusive tiden som det tar att ta sig till och från gymmet m.m.) medan tv-spelande tenderar att sträcka sig över fler timmar eftersom aktiviteten i sig är mer roande och stimulerande. En annan skillnad är att fitness har en mängd positiva hälsoeffekter för kropp och hjärna medan tv-spelande i bästa fall kan öka språkkunskaper marginellt och öka risken för närsynthet och försämrad hälsa (övervikt, försämrade skelettmuskler). Samma sak med t.ex. Netflix-tittande. Dessutom är det beroendeframkallande med tv-spel.

Tv-spel, dataspel och Netflix är därmed improduktiva sysslor. Fitness i sig bringar sällan en inkomst men den har en mängd positiva effekter på kropp och hjärna, t.ex. förbättrad koncentration, högre stresstålighet, förbättrade exekutiva förmågor och därmed kan det ha positiva indirekta effekter på din inkomst. Om man är van vid att lyfta tunga vikter och springa på ett löpband, känns det enkelt att uträtta vardagsärenden och vara allmänt produktiv på jobbet eller med sina studier.

En annan effekt av att ha fitness som hobby är att man frigör mer tid för att t.ex. ha ett extrajobb eller lägga ner det lilla extra på det nuvarande jobbet. Man kan även ägna det åt att ha ett sidoprojekt. En invändning skulle kunna vara att om man inte tränar alls så frigör man ännu mer tid för produktivt arbete, men för det första vill sällan någon jobba hela den vakna delen av dygnet och helheten – de positiva effekterna av träning – måste beaktas både kort- och långsiktigt. Dessutom bidrar fitness till en mer attraktiv kropp, vilket är nog så viktigt i dagens samhälle som ekonomiska resurser.

Fitness i bjärt kontrast till sådant som tv- och dataspel, samt Netflix och liknande audiovisuella förströelser, utgör alltså ett typexempel på en hobby som blir integrerad i ditt liv på ett bra sätt och bidrar till en stark helhet. Under vissa dagar hinner man även med sådant som Netflix, och naturligtvis kan det vara kul med tv-spel, men oavsett om man är 18, 30 eller 55 är fitness en mycket bättre sysselsättning. För oss som strävar efter att jobba extra vid sidan om den huvudsakliga sysselsättningen kan det rentav utgöra en förutsättning för att ha en tillräckligt stark kropp och stresstålig hjärna för att lyckas med båda sakerna.

Sammanfattningsvis bidrar fitness till livsstilsoptimering medan tv-spel och liknande hobbys utgör dess motsats. Det är inte optimalt att sysselsätta sig med det senare som vuxen. Sannolikt är en blandning mellan styrketräning och kardioträning det mest optimala ur både hälso- och tidssynpunkt, medan maraton- och triathlonträning sliter för mycket på kroppen och tar för mycket tid i anspråk.