Min senaste forskningsartikel att bli publicerad är PISA Achievement in Sweden From the Perspective of Both Individual Data and Aggregated Cross-Country Data som publicerades i Frontiers Education (Educational Psychology).
I stora drag handlar den om Sveriges PISA-resultat i 2015 och 2018 års undersökningar och vilka variabler som korrelerar med högre PISA-resultat. Den ena delstudien i artikeln är baserad på individuella data från svenska deltagande elever (2015, cirka 5400 stycken) och där har samband mellan socioekonomisk status, icke-kognitiva förmågor (t.ex. ambition), och migrationsbakgrund undersökts. Även om det finns många fler variabler i PISA-studierna är det dessa tre som har valts ut eftersom tidigare forskning visar att socioekonomisk status, conscientiousness (samvetsgrannhet, målmedvetenhet), och migrationsbakgrund kan förklara skolresultat i hög grad (t.ex. betyg, nationella prov, och PISA och andra internationella storskaliga undersökningar).
Samtidigt har det också gjorts många studier med PISA-data på aggregerad nivå där man jämför skillnader mellan, snarare än inom länder (alltså mellan studenterna som deltar), och där har det visat sig att kognitiv förmåga bland elever lärare korrelerar med högre PISA-resultat. För att kunna gör det möjligt att undersöka har jag inhämtat data från olika källor och skapat ett eget aggregerat dataset, först i Excel, och sedan inbäddat i statistikprogrammet SPSS. I artikeln har jag använt standardmetoder så som beskrivande statistik, bivariata korrelationer, och multipel regressionsanalys. Det finns även inslag av strukturell ekvationsmodellering utifrån de förutsättningar som finns att göra det i SPSS, men grunden vilar på just korrelations- och regressionsanalys.