At the end of September last year, I wrote a post on my Korean language learning process. And what has happened since then?
Well, about nine months later, I can tell you that I have completed two semesters of full-time studies (60 points) – in parallel with part-time work as a teacher and online personal trainer – at the Department of Asian, Middle Eastern and Turkish studies at Stockholm University and have got C as an average course grade. It is not too bad – I think that a rather vast amount of hard work and a relatively good self-confidence have been two crucial factors in this regard.
And I have learned a lot during this rather short period of time – probably about 5000 words that I can express orally or write – but since I started from zero so to speak, I have only climbed a tiny part of this particular linguistic and cultural uphill. It is a life-time project and there is not really any short cuts to the higher levels of speaking, writing and reading. Just keep struggling and learn from trial and errors.
At this point, it is unclear under which circumstances that I will continue to learn Korean, but I will definitely continue with this task to some extent. It would be a waste of time if would stop now. For the very same reason, I bought two of next semester’s main course books. The plan is to go to South Korea, for the second time, next year, and stay there for a couple of months (depending on circumstances).
I september förra förra skrev jag ett inlägg om att jag hade börjat studera koreanska vid Stockholms universitet, vilket är kopplat till både akademisk och personlig utveckling. Och vad har hänt sedan dess?
Till att börja med har jag läst två terminer heltid (60 hp), parallellt med deltidsjobb som lärare och i mindre utsträckning personlig tränare, och fått C i genomsnitt. Det är inte så illa, och två viktiga delförklaringar till dessa relativa framsteg är att jag har pluggat ganska mycket och överlag har ett bra självförtroende. Övning ger färdighet, men också att försöka och våga misslyckas, för att sedan lära sig av sina misstag.
För det andra har jag lärt mig massor, visserligen utifrån att jag i utgångspunkten inte kunde någonting, men ändå. Det rör sig om cirka 5000 ord som jag kan skriva eller säga. Givetvis krävs det betydligt fler än så, liksom att man lär sig ytterligare grammatiska principer och konstruktioner, för att man ska kunna göra sig förstådd i många sammanhang. Men det är jag medveten om, så det är bara att kämpa och använda den tid som förhoppningsvis finns till förfogande.
Det är oklart i vilken utsträckning och i vilket sammanhang som jag kommer fortsätta med koreanskan. Men jag kommer definitivt att göra det, vilket visar sig genom att jag köpte två av nästkommande termins huvudböcker. Planen innefattar även att åka till Sydkorea nästa år, vilket då blir mitt andra – och betydligt längre vistelse än en vecka – besök i landet. Fortsättning följer.
저 는 작년 구월 전 에 부터 스톡홀름 대학교 에서 한국어 를 배워요. 공부할때 으면 열심히 해야해요. 아마 계속 한국어 공부하고 내년에 한국에 갈거예요. 서울 에서이달에동안 쯤 살아요.