Tips på att överleva den ekonomiska krisen

Världen har gått in i en ekonomisk kris som närmar sig stagflation, det vill säga att både inflationen och arbetslösheten är hög. Det är något som gäller många delar av världen, bland annat EU-området och Nordamerika.

Det är en tuff sits när priserna på mat, elektricitet och bensin ökar, när räntor stiger, och det inte finns någon quick fix som löser problemet, vare sig privat eller politiskt. I bästa fall har inflationen dämpats i slutet av 2023, om knappt 1,5 år, men det kan fortsätta och rentav fördjupas under hela 2020-talet. Om kriget i Ukraina eskalerar blir på sätt och vis ekonomiska problem underordnade humanitära svårigheter.

Nå väl. Det skadar förstås inte att resonera lite kring de möjligheter man har till att förbättra sin ekonomiska situation. Här är några tänkbara tips.

1. Skaffa en rejäl extrainkomst
Att en så stor andel i Sverige går på socialbidrag antas bero på bland annat låg utbildningsnivå, dålig matchning mellan kompetens och efterfrågan, samt att det över huvud taget är ont om jobb. Allt detta stämmer till viss del – vem som helst kan inte få vara praktiserade läkare, även om det saknas läkare. Det gäller även en del mer praktiskt inriktade jobb som kräver utbildning.

Dock finns det branscher som kräver endast kortare utbildningar, till exempel buss-, lastbils- och taxichaufförer, truckförare, samt undersköterskor, svetsare och kockar, och där det finns stor efterfrågan på jobb. Om man redan har ett jobb kan det därför vara utmärkt att komplettera med ett till sådant. Framför allt handlar det om att få ihop väldigt många timmar på en månad, oavsett om man arbetar för en, två eller rentav tre olika arbetsgivare.

2. Lägg upp en billig matbudget
Maten blir allt dyrare, bland annat grönsaker, kött och mejeriprodukter, men det finns fortfarande stora variationer mellan livsmedel och livsmedelsbutiker. Det finns fortfarande många människor, med olika inkomstnivåer, som envisas med att slösa tusentals kronor på dyra luncher och livsmedel, men många av oss riktar in oss på budgetbutiker med bra varor, t.ex. Lidl, Willy’s etc. Ingen är för fin för att köpa billiga livsmedel.

Det är viktigt, särskilt nu, att lägga upp en matbudget och hålla sig till den. Då kan man slå flera flugor i en smäll och dra ner på kalorierna och kostnaderna parallellt. Själv äter jag mycket kvarg, proteinbars, frukt, grönsaker, och alaska pollock och ser till att köpa de allra billigaste märkena och i de rätta butikerna men som ändå håller tillräckligt god kvalitet.

3. Minska kraftigt på konsumtionen
It goes without saying, men behöver ändå sägas. Konsumtionen håller igång samhället och behövs, men naturligtvis måste merparten dra ner på den i detta skede. Det gör inte så mycket – man blir inte långsiktigt lyckligare av att konsumera mycket eller åka bil i onödan. Det handlar t.ex. inte om att sluta äta på finare restaurang utan att göra det mer sällan (en gång i kvartalet i stället för varannan månad). Eller resa – en-två gånger om året snarare än 3-4, men det beror förstås på resans totalkostnad. Likaså klädinköp kan minskas kraftigt och begränsa sig till reor, billig näthandel etc. Bilen bör bara användas selektivt.

4. Skaffa en inneboende
För en del kan det vara nödvändigt att skaffa en inneboende. Testa två månader och se hur det går. Sedan ta in en annan hyresgäst på ett korttidskontrakt. För de som äger villor eller radhus tenderar detta att vara enklare.

5. Fokusera på (nästan) kostnadsfria intressen
Slutligen bör det nämnas något om vikten av helt eller nästan helt kostnadsfria intressen. Man behöver inte ha alla häftiga abonnemang utan det kan räcka med något enstaka, som Netflix. Man behöver inte träna på de flashigaste gymmen utan det kan räcka med Fitness 24/7. Man behöver inte spela golf utan det kan räcka med att promenera eller springa. Man behöver inte slösa pengar på alkohol och dyra luncher och middagar.

Det finns två saker som skapar maximal personlig utveckling till minimala kostnader: styrketräna och läsa böcker. Det första är ekonomiskt försumbart; det andra är helt kostnadsfritt.

Quod erat demonstrandum.

5 tips för hur man kan optimera sin alkoholkonsumtion

Balans är en klyscha men också en bra riktlinje i många sammanhang av livet. Det kan gälla till exempel klädkonsumtion, alkoholkonsumtion, mat, träning, sömn, resor, sociala möten, tv-spel och mycket annat.

Mycket handlar om sunt förnuft: de allra flesta förstår, för att ta ett exempel, att det är skillnad på att äta 50 gram kohydrater per dag och 500 gram och att ingen av ytterligheterna är eftersträvansvärda. Ofta är det rimligt att hamna någonstans däremellan, fast det beror på målsättning, livsstil och kroppskonstitution (längd, vikt, ålder, muskelmassa etcetera). Man kan därför tala om att optimera sitt kolhydratsintag.

Optimering och balans kan även gälla alkoholförtäring. Utifrån en del relevant forskning kan vi sluta oss till att hög alkoholkonsumtion kan kopplas till såväl missbruk som följdsjukdomar som tjocktarms-, mag-, och struphuvudcancer, medan en låg konsumtion tycks kunna skydda mot stroke och hjärt- och kärlsjukdomar (samtidigt är det svårt att urskilja om det är alkohol som är huvudorsaken, eller endast en indirekt effekt av andra livsstilsfaktorer som påverkas av just låg alkoholkonsumtion, till exempel att de som dricker lite tenderar att ha bra jobb och utbildning).

Studier som gjordes på Brittiska öarna under 1990-talet, och som hänvisas till och diskuteras i min e-bok, visar att människor har större sociala nätverk om de är drickare än dem som avstår helt från alkohol.

Även detta är sunt förnuft: alkohol är i den västerländska kulturen ett sätt att koppla av och umgås med människor, vilket kan gälla såväl barhäng och middagar som fester och nattklubbsvisiter. På grund av wellness och fitness, och tv- och datorspelande dricker dock unga allt mindre i genomsnitt. Troligtvis kan en allt större andel unga människor med muslimsk bakgrund utgöra ytterligare en delförklaring (även om det så klart varierar mycket inom denna mycket heterogena grupp).

Hur mycket ska man dricka för att det ska vara optimalt?
Detta är en svår fråga och det finns inget enkelt svar. Dessutom varierar det beroende på vad ens specifika livssituation är, men jag tänker mig att det optimala är att antingen dricker man inte alls eller så gör man det selektivt (vid särskilda tillfällen). Ingen ska behöva känna en press för att inte dricka, oavsett skäl. Man behöver inte ens ange varför eftersom det finns massor av orsaker till att inte göra det och inget man nödvändigtvis behöver dela med sig av.

För egen del dricker jag selektivt. Exempelvis dricker jag några glas till maten eller en eller ett par drinkar då och då, oftast med närstående. I tidigare skeden har jag druckit mycket i samband med resor, men oftast begränsat det en del av olika skäl. Sammanlagt kan det röra sig om ungefär 15-20 tillfällen per år.

Det dionysiska ruset är något som är en del av livet och kompletterar de mer ordnade apolliniska dimensionerna. Enligt mig är det just på nattklubbar, barer, hemmafester och till viss del även utomhus som den mest underhållande alkoholkonsumtionen sker. Några roliga ställen är exempelvis Las Vegas, Paris, Tokyo, Seoul, Hong Kong, Budapest, Kuala Lumpur, Bali, Miami, Cairns, Portoroz, Stockholm och Cebu.

För att konkretisera har jag listat 5 tips på användbara förhållningssätt, som även tar hänsyn till privatekonomiska faktorer. På vis blir det inte bara en fråga om det är hälsosamt eller inte utan vad det ger i förhållande till vad det kostar.

1. Bli aldrig extremt onykter
Det är ganska självklart att blir man för full kan man inte kontrollera sig själv och inte uppleva saker fullt ut; alkoholen blir ett hinder snarare ett medel för att nå ett visst mål. I ställen som Mexiko kan det rentav vara farligt och skillnaden mellan liv och död (eller åtminstone att bli rånad). Det är oftast inte lika riskfyllt i till exempel Sverige men även där är det ändå ett dumt beslut.

2. Drick enbart relativt mycket vid speciella tillfällen
Att bli salongsberusad eller snäppet mer onykter är endast relevant i samband med särskilda fester och nattklubbsvisiter, främst utomlands (se ovan). Att dricka mycket kan därmed ha hög ROI (Return on investment) eftersom man känner för att gå all in när man väl är i exempelvis Miami. Det kan skapa minnen för livet.

I andra sammanhang är det dock ogynnsamt, såväl ekonomiskt som hälsosmässigt. Det har låg ROI och kan till och med vara kontraproduktivt (till exempel på en personalfest eller slentrianmässig barrunda).

3. Drick lite när det passar
Passande tillfällen att dricka lite eller måttligt är diverse middagar, personalfester och dejter. Man är då mindre än salongsberusad. Det är ändamålsenligt. 1-2 glas rött vin eller en välkomstdrink brukar räcka alldeles utmärkt.

4. Köp 80-100% av alkoholen innan du går ut
När det gäller alkoholkonsumtion på barer och klubbar vet de flesta att det tenderar att vara väldigt dyrt, till och med i utvecklingsländer (emerging markets) om man av någon anledning skulle hamna där (Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och så vidare).

Därför är det optimalt att köpa och förtära merparten av alkoholen innan man går ut. Även i riktigt dyra städer som Tokyo finns det billiga spritsorter som man kan blanda med cider. I andra asiatiska länder kan man köpa cider (Hong Kong, Filippinerna), smaksatt soju (Sydkorea) och annat på SevenEleven och dricka utanför ställena innan man går in (igen). I Sverige kan det vara relevant att göra en visit på till exempel Lion Bar – som har ungefär halva priserna av de bättre barerna och nattklubbarna – innan man går vidare.

Som tidigare konstaterats innebär det generellt låg ROI att köpa drinkbord, försöka imponera med att kasta pengar omkring sig och så vidare. Försök minimera sådant. Var i stället egoistisk fast på ett bra sätt. Dela med dig av positiv energi snarare än alkohol. (Men undantag finns alltid, beroende på situation. Att vara snål är inte heller bra.)

5. Drick sprit snarare än öl
Öl ger mindre välmående och desto mer baksmälla, och fler tomma kalorier om man dricker väldigt många under en kväll. Dessutom känns det lite B med bärs. Hellre då att dricka sprit, inklusive drinkar. Växelvis brukar jag dricka dyrare drinkar (= reguljärt pris på de flesta nattklubbar) och billigare förfestdrycker.

Personality and obesity

As I have asserted in earlier posts, personality is partly genetic, partly malleable (let’s say 50/50 for the sake of simplicity). Hence, one cannot blame oneself for every negative outcome or behavior, but still to some extent a person can be changed – hopefully in the right direction.

For instance, a person can learn to be more extrovert, conscientious, agreeable and less neurotic; and a too agreeable person – someone who might be used by other people due to a complete lack of cynicism – can learn to be slightly more antagonistic and calculating.

Personality traits can often be linked to the so called Big Five personality factors: Openness, Conscientousness, Extraversion, Agreeableness, and Neuroticism. In addition, there are of course other important characteristics such as the Dark Triad (narcissism, Machiavellianism and psychopathy). However, in the current post I will only focus on the Big Five and their links to obesity, or adiposity.

As substantial research indicates, personality traits are related to people’s tendency to gain weight. The research article “Personality and Obesity across the Adult Lifespan” (2011) stresses the significance of personality traits for obesity:

Societal shifts in food quality, quantity, and availability are certainly major contributors to this recent increase in obesity. Yet, many other factors are also implicated in weight control. In particular, personality traits are consistently associated with the controllable behaviors that lead to obesity (Provencher et al., 2008) and personality has an effect on adiposity even after controlling for known demographic and genetic influences (Terracciano et al., 2009). Most studies of personality and weight have been cross-sectional; long-term longitudinal studies are needed to test how personality is associated with weight change across the adult lifespan.

The authors also emphasize the importance of avoiding obesity for a variety of reasons – health, individual well-being, as well as economic and social status:

Body weight is a fundamental individual difference variable that has a pervasive effect on nearly every aspect of our lives. Although most commonly implicated in physical health, adiposity contributes to a variety of psychological processes, such as well-being, identity formation, and person perception. Overweight individuals are prone to depression (Luppino et al., 2010), have poor body image (Schwartz & Brownell, 2004), are evaluated negatively by others (Crandall, 1994), and are ascribed traits based on their body size (Roehling, Roehling, & Odland, 2008). In fact, just being associated with someone who is overweight can lead to negative evaluations (Hebl & Mannix, 2003). As such, body weight contributes to how we understand ourselves, how we see others, and how others see us.

As far as earlier studies indicate, Conscientiousness is the most consistently related to overweight of the Big Five. More conscientious people are less likely to be obese and the other way around. This has got to do with one of its corresponding main characteristics, self-discipline:

The traits within the Five-Factor Model (FFM) of personality, Neuroticism, Extraversion, Openness to Experience, Agreeableness, and Conscientiousness, have been linked to health behaviors and outcomes in general (Friedman, 2008; Goodwin & Friedman, 2006; Ozer & Benet-Martínez, 2006) and to abnormal weight in particular (Brummett et al., 2006; Chapman, Fiscella, Duberstein, Coletta, & Kawachi, 2009; Terracciano et al., 2009). Of the five traits, Conscientiousness is the most consistently associated with adiposity. Across different personality measures, populations, and both self-reported and clinician-assessed weight, conscientious individuals have lower adiposity (Brummett et al., 2006; Chapman et al., 2009; Roehling et al., 2008; Sullivan, Cloninger, Przybeck, & Klein, 2007; Terracciano et al., 2009). In particular, the order and self-discipline facets of Conscientiousness are strongly associated with weight (Terracciano et al., 2009). Presumably, those who score higher on Order and Self-Discipline are leaner because they are organized and stick to their diet and meal schedule. The lifestyle choices of individuals high in Conscientiousness likely contribute to their healthy weight. These individuals, for example, are physically active (Rhodes & Smith, 2006), restrain from binge eating and drinking (Rush et al., 2009), and are less likely to have disordered eating (Bogg & Roberts, 2004).

Another important notion is that weight is not static – it is misguided to put oneself into everlasting categories. The important thing is to change the ‘eventual fact’ that one has to gain fat weight over time in one’s life span:

For most people, weight is not static, but fluctuates over time. As individuals age, their metabolic needs decrease, but their energy intake typically remains constant or increases (Bosy-Westphal et al., 2003; Elia, Ritz, & Stubbs, 2000). As a result, until old age, adults tend to gradually gain weight as they age. Similar to weight at any one given point in time, there are considerable individual differences in the extent to which BMI fluctuates across the lifespan.

The general conclusion:

Neuroticism and Conscientiousness are both associated with the health-risk behaviors that contribute to abnormal weight. Individuals high in Neuroticism and low in Conscientiousness are more likely to smoke (Terracciano & Costa, 2004), abuse drugs (Terracciano, Löckenhoff, Crum, Bienvenu, & Costa, 2008), be physically inactive (Rhodes & Smith, 2006), and binge eat and drink (Rush et al., 2009). Consistent with these more recent studies, a meta-analysis found that Conscientiousness correlated negatively with health behaviors that are among the leading behavioral contributors to mortality, including disordered eating, physical inactivity, alcohol and drug use, and smoking (Bogg & Roberts, 2004). Individuals high in Neuroticism, in addition to their other health-risk behaviors, tend to be overly concerned with their shape and weight and, despite their attempts at restraint, tend to lose control over their food intake (Provencher et al., 2008). One outcome of these maladaptive cognitive and behavioral patterns is difficulty with weight regulation.

So if someone has a problem with binge eating, obesity and/or fast fat weight gains, it may important to try to be less neurotic (easier said than done for many who suffer from depression or anxiety disorders) and more conscientious. Perhaps a well-planned and consistent diet schedule with the aim to lose weight over time may be a very wise investment – and even to help save money in the long run.

K-Pop autumn 2015 top 10 list

I am a quite selective person when it comes to music, and very generally speaking new material is seldom good. Hence, the list below includes both ‘old’ and some new favorite songs from the umbrella genre we know as K-pop. I have also included two songs in from live settings, so the idea is to make K-pop related lists which are balanced, varied, and a little bit unpredictable.

As I have said before, the use of Spanish words and/or images might be a tool for to pave the way for commercial success in Latin America. GFriend’s song and MV, ‘Me gustas tu’, is an example of that.

https://www.youtube.com/watch?v=NWjMoi5XwdU

https://www.youtube.com/watch?v=HNbWrI2RuqU

https://www.youtube.com/watch?v=m-CKVr6Z1Tw

To work out is to relieve stress

storbild
요즘은 많이 일 때문에 아주 바쁘지만 날마다 아직도 체육관 에서 운동을 해요. 해 보니까 스트레스를 풀 수 있어서 좋아요.


These days I am very busy due work and other duties, but still I’ll work out at the gym every day. When I am traning I relieve stress and it feels good.

Leif Öjesjö om vändpunkter i livet

The Swedish psychiatrist Leif Öjesjö – which I have come to know through and at Delta Gym and whose main works I have in some instances read – is one of the research pioneers within the frames of the internationally well known Lundby project (Lund University). I will write about some aspects of his research contributions in a number of posts, continuing with a similar quote as in the previous post, however this time in Swedish.


Den svenske psykiatern Leif Öjesjö, numer aktiv vid Karolinska institutet – och som jag har blivit bekant med genom att vi båda tränar på Delta gym – är en av pionjärerna inom det så kallade Lundbyprojektet (Lunds universitet), som pågick 1947-1997 och delvis är aktivt än i dag.

Några beståndsdelar av denna omfattande psykiatriska, epidemiologiska och longitudinella studie redogörs översiktligt för i ett antal inlägg, som här fortsätter med två citat från ett kort, sammanfattande alster som baseras på det föregående inläggets citerade artikel. Det första är från inledningen och förklarar ansatsen:

En vändpunkt, epifani, är en avgränsad händelse som ger en upplevelse av plötslig klarsyn eller av att man förstår något på ett djupare plan, t.ex. att man ser en stor livsförändring eller ett helt sammanhang redan i en liten detalj. Man känner helt enkelt att mycket faller på plats. Det handlar om en insikt, som är förankrad i en större helhet. Den jungianskt influerade kanske vill kalla det synkronicitet. Vändpunktsupplevelsen kan härigenom leda till en djupgående förändring av synsätt, livsåskådning och livsstil.

Medan det andra, i slutet, är mer sammanfattande:

Vändpunkter kan egentligen bara konstateras i efterhand. Longitudinella studier är därför värdefulla om man vill förstå förändringar över tid. Ett levnadslopp består inte bara av successiva skeenden med åldern. Ett liv kan också innefatta och/eller ge chans till ett “språng” över till något nytt (engelskans quantum leaps) – ibland kan det handla om något så enkelt som att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Det är skillnad mellan enskilda händelser som man minns, men som inte har lett till några ändrade levnadsförhållanden, och vändpunkter, som har varit så känslomässigt omvälvande att de har lett till en ny syn på livet och tillvaron. [1]

Öjesjö, Leif. Tidskriften för svensk psykiatri, #1, mars 2014.