Tag Archives: #pengar

Så bygger du upp ditt sparkapital på sikt och får en optimal balans mellan försiktighet, konsumtion och risk

Posted on by

Privatekonomiska tips och förhållningssätt är intressant att resonera kring. Man använder sin egen personlighet och egna erfarenheter och blandar dem med sunt förnuft och andras råd och kunskaper för skapa ett upplägg som fungerar relativt väl utifrån ens förutsättningar.

Efter en del tankeverksamhet har jag hittat en modell som passar mig men som jag tror är ganska allmängiltig för den breda medelklassen. Det kan även fungera för den som har sämre självdisciplin, även om det givetvis blir svårare.

1. Målet är att öka det rena sparkapitalet – på ett “svåråtkomligt” konto
Först och främst måste det finnas ett långsiktigt mål och riktning i fråga om ens privatekonomi. Ett sådant, mer eller mindre självklart mål, är att öka sina besparingar över tid. Men en del tänker naturligtvis inte så utan mer på möjligheterna att konsumera utifrån det disponibla belopp som finns. Därför måste man etablera ett sådant förhållningssätt och hålla sig strikt till det.

Detta innebär att man gör en månads- och årsvis kalkyl och räknar ut hur mycket som är rimligt att spara varje månad. Exempelvis kan det röra sig om 5000 kr som automatiskt förs över till ett konto på SBAB samma dag som lönen kommer in på lönekontot. Om du sedan inte rör de pengarna sparar du följaktligen 60 000 kronor per år, samt ytterligare en del räntepengar över tid.

Nobelpriset i ekonomi gick år 2017 till Richard Thaler som integrerade psykologi i den ekonomiska forskningen (beteendekonomi). Denne lyfte bland annat fram vikten av att ha ett flertal konton och skilja mellan lönekonto/konsumtionskonto, buffertkonto, samt ytterligare sparkonto. Det kan se lite olika ut och göras mer komplext för den som håller på med aktier och optioner, men för den som främst fokuserar på sparande handlar det om att separera konton. Syftet är att inte falla för kortsiktiga frestelser, som påverkar det långsiktiga sparandet. Om hela din förmögenhet finns på ett och samma konto är det mer sannolikt att du gör av med pengarna än om de är både mentalt och faktiskt separerade på olika konton.

Förslagsvis kan man ha ett konsumtionskonto där lönen sätts in och som är kopplat till ens betalkort, t.ex. Mastercard, och är det man betalar saker med i vardagen. Dessutom kan man ha ett buffertkonto med pengar om ens konsumtionskonto skulle bli scimmat, och sist men inte minst ett sparkonto med rena besparingar, som byggs upp över tid.

För varje gång som du tar av dina sparpengar bör det ge dig en dålig magkänsla och ses som ett smärre misslyckande, en signal om att du inte har tillräcklig självdisciplin och är ute på hal is. I idealfallet sker det aldrig – just därför är det bättre med en mindre summa pengar som förs över varje månad så att man slipper föra pengar fram och tillbaka. Det är också viktigt att kompensera dessa belopp om överföringar sker vid enstaka tillfällen.

2. Konsumtionen är utöver det som sparas varje månad
Konsumtionen är kopplad till den disponibla inkomst som finns på konsumtions- och i andra hand buffertkontot och möjliggör alltifrån mat, räkningar, hyra, och restaurangbesök till kläder, resor, gåvor och allmosor (de som vill skänka pengar till diverse ändamål, antingen vid enstaka tillfällen eller regelbundet). Givetvis måste hyra, räkningar, mat och transport komma före andra utgiftsposter, men med lönenivåer omkring 30 000 brutto eller mer går det att ha råd med både fasta kostnader, sparpengar och konsumtion. Sedan avgör lönen och hyran hur mycket man har råd att spara och konsumera, men upplägget är detsamma.

3. Risker tas utöver besparingar – och avkastning kan eventuellt föras över till sparkontot
Den tredje aspekten som måste tas i beaktande är hur man förhåller sig till risktagande, till exempel aktier, fonder och optioner. Samma princip gäller därvid som för konsumtion – sådana eventuella utgifter sker utöver det viktigaste i tillvaron. Exempelvis kan man föra över 1000 kr varje månad till en liten aktieportfölj eller fond, och så får man se hur det går. Det ska dock ses som förlorade pengar, men självklart händer det att man gör vinst, till exempel kvartalsmässigt i samband med aktieutdelning.

Finessen är att sådana vinster kan föras över till sparkontot. Därmed kan man bygga upp besparingar genom att ta kalkylerade risker, men det gäller att ha rätt förhållningssätt så att man inte gör det omvända – använder besparingar för att ta risker.

En del vill tjäna extra pengar och utöver aktier kan spel och multi-level marketing (sälja produkter, till exempel hudvård, hälsodrycker eller kosttillskott, vidare i ett nätverkssystem) vara två alternativ. Detta ska dock inte ses som seriösa alternativ och kan ställa till med stora problem, även om man skulle använda sig av disponibel inkomst för att satsa på det. Vill man köpa trisslotter eller spela lite online-poker bör det vara småsummor som man likt aktier ser som förlorade. Multi-level marketing bör undvikas helt. I så fall är det bättre att jobba övertid, ha ett extrajobb eller hålla utkik efter tidsbegränsade anställningar. För egen del brukar jag arbeta på högskoleprovet. Det är småsummor men säkra kort.

Sammanfattningsvis handlar det om att fokusera på att bygga upp sina sparpengar på längre sikt – det är det överordnade målet. Sedan om det leder till 50 000, 100 000 eller 3 000 000 på sparkontot återstår att se och beror på tidsramar, individuella förutsättningar och vad som sker i ens privatliv och samhället i stort. Nästan allt bygger på att man är heltidsanställd och kan skapa kontinuitet i tillvaron. Det blir på så vis även en balans mellan det kort- och långsiktiga, mellan sparande, konsumtion, och kalkylerat risktagande, men det finns tveklöst en långsiktig dimension.

Utöver det kan andra förhållningssätt komplettera, som att göra cost/benefit-analyser och vara särskilt restriktiv när man har ont om pengar. Exempelvis vore det, apropå cost/benefit och den tid det tar att spara pengar, absurt att lägga en miljon på en fritidsbåt efter 15 års sparande.

Det har blivit allt viktigare att vara höginkomsttagare

Posted on by

Under hela mitt vuxna liv, från att jag flyttade hemifrån vid 19 års ålder, har jag fokuserat på hur man ska kunna utvecklas så mycket som möjligt som person utan stora resurser till förfogande. Jag har även skrivit flera inlägg om vikten av sparande och privatekonomisk disciplin och lönenivåer. På sistone har jag dock kommit att inse att det blir allt svårare att ha en bra tillvaro utan att vara höginkomsttagare, även om man i grunden värdesätter många andra saker än det ekonomiska och materiella.

En anledning är att reallöneutvecklingen har varit ganska låg för många i Sverige. Lönerna ökar över tid, men det gör också de inflationsjusterade priserna (även om det varierar inom olika kategorier) på mat, boende, tandvård, transport och mycket annat. Det är exempelvis vanligt att spendera omkring 10 000 kronor på boende och ytterligare 2000 på andra räkningar som mobil, tv/bredband, hemförsäkring och elektricitet, varje månad. Matkostnaderna brukar landa omkring 4000 per månad per vuxen person och det krävs inte mer än några restaurangbesök för att komma upp i 6-7000 eller mer. Även om man delar upp en del av kostnaderna får den med högst lön betala mest och störst andel. Det finns därmed inte så jättemycket kvar varje månad för den som tjänar 30-40 000, särskilt om man konsumerar en del och har en månad där många utgiftsposter sammanfaller.

Det existerar visserligen godtyckliga gränser för att vara så kallad höginkomsttagare men det krävs likväl alltmer – helst över 40 000 kronor – för att hantera att bo i en större stad med rimlig storlek på bostad, mat, nöjen, kommunikationer, elektronik etc. Det mest optimala är om båda parterna i ett hushåll/förhållande tjänar mycket totalt sett, men det är som att det blir allt viktigare för män att löneförhandla väl och välja mer välbetalda branscher och yrkeskategorier. Hur ska man annars ha råd med sin tillvaro? Hur ska man annars attrahera en långsiktig partner?

Finns det då något sätt att minimera utgifter men ändå ha kvar sin tillvaro? Återigen handlar det om att prioritera och vara selektiv och bygga upp en så stor buffert som möjligt. Bilar, möbler, alkohol, mat och en del dyrare resor är sådant som man lätt kan banta ner – eller måste banta ner. Att sträva efter att vara så skuldfri som möjligt kan vara ett annat viktigt mål, även om till exempel CSN-lån lär hänga kvar länge om man inte amorterar av lånet snabbt när det finns tillräckligt många hundratusen på sparkontot.

Det är så klyschigt men det gäller att inte hamna i en skuldfälla bara för att man har fått upp lönen med 4-5000 på ganska kort tid. Tvärtom måste man kanske vara extra noggrann med att bli av med så många onödiga utgifter som möjligt för att motarbeta den typiska trenden: mer inkomster, fler utgifter.

Men av uppenbara skäl är det allra viktigaste att sträva efter en hög fast inkomst. Inte enbart av privatekonomiska skäl utan för att det är attraktivt på den sexuella marknaden.

Så här säger socialforskningsprofessorn Marianne Sundström om saken:

Skaffa en bra utbildning och ett bra jobb, säger hon. Undvik kriminalitet och för mycket alkohol. Du behöver nog inte vara så snygg, men du bör vara presentabel, för att använda ett gammeldags uttryck.

Delvis rätt, delvis fel. Det är uppenbart att det är viktigt med bra jobb och utbildning (eller åtminstone att tjäna mycket pengar), och att kriminalitet och alltför mycket alkohol är negativt. Men att bara vara “presentabel” duger oftast inte på en ofta mycket konkurrensutsatt sexuell marknad, där det finns ett stort mansöverskott. På sidan 89-91 i min bok Black Pink ger jag konkreta förslag på estetiska förbättringar. Eftersom en del av dessa kostar lite pengar kan det även vara bra att ha en buffert till sådana utlägg, men samtidigt gäller det att inse att mycket handlar mer om hacks, karaktär och disciplin än plånbokens tjocklek.

5 tips för hur man kan optimera sin alkoholkonsumtion

Posted on by

Balans är en klyscha men också en bra riktlinje i många sammanhang av livet. Det kan gälla till exempel klädkonsumtion, alkoholkonsumtion, mat, träning, sömn, resor, sociala möten, tv-spel och mycket annat.

Mycket handlar om sunt förnuft: de allra flesta förstår, för att ta ett exempel, att det är skillnad på att äta 50 gram kohydrater per dag och 500 gram och att ingen av ytterligheterna är eftersträvansvärda. Ofta är det rimligt att hamna någonstans däremellan, fast det beror på målsättning, livsstil och kroppskonstitution (längd, vikt, ålder, muskelmassa etcetera). Man kan därför tala om att optimera sitt kolhydratsintag.

Optimering och balans kan även gälla alkoholförtäring. Utifrån en del relevant forskning kan vi sluta oss till att hög alkoholkonsumtion kan kopplas till såväl missbruk som följdsjukdomar som tjocktarms-, mag-, och struphuvudcancer, medan en låg konsumtion tycks kunna skydda mot stroke och hjärt- och kärlsjukdomar (samtidigt är det svårt att urskilja om det är alkohol som är huvudorsaken, eller endast en indirekt effekt av andra livsstilsfaktorer som påverkas av just låg alkoholkonsumtion, till exempel att de som dricker lite tenderar att ha bra jobb och utbildning).

Studier som gjordes på Brittiska öarna under 1990-talet, och som hänvisas till och diskuteras i min e-bok, visar att människor har större sociala nätverk om de är drickare än dem som avstår helt från alkohol.

Även detta är sunt förnuft: alkohol är i den västerländska kulturen ett sätt att koppla av och umgås med människor, vilket kan gälla såväl barhäng och middagar som fester och nattklubbsvisiter. På grund av wellness och fitness, och tv- och datorspelande dricker dock unga allt mindre i genomsnitt. Troligtvis kan en allt större andel unga människor med muslimsk bakgrund utgöra ytterligare en delförklaring (även om det så klart varierar mycket inom denna mycket heterogena grupp).

Hur mycket ska man dricka för att det ska vara optimalt?
Detta är en svår fråga och det finns inget enkelt svar. Dessutom varierar det beroende på vad ens specifika livssituation är, men jag tänker mig att det optimala är att antingen dricker man inte alls eller så gör man det selektivt (vid särskilda tillfällen). Ingen ska behöva känna en press för att inte dricka, oavsett skäl. Man behöver inte ens ange varför eftersom det finns massor av orsaker till att inte göra det och inget man nödvändigtvis behöver dela med sig av.

För egen del dricker jag selektivt. Exempelvis dricker jag några glas till maten eller en eller ett par drinkar då och då, oftast med närstående. I tidigare skeden har jag druckit mycket i samband med resor, men oftast begränsat det en del av olika skäl. Sammanlagt kan det röra sig om ungefär 15-20 tillfällen per år.

Det dionysiska ruset är något som är en del av livet och kompletterar de mer ordnade apolliniska dimensionerna. Enligt mig är det just på nattklubbar, barer, hemmafester och till viss del även utomhus som den mest underhållande alkoholkonsumtionen sker. Några roliga ställen är exempelvis Las Vegas, Paris, Tokyo, Seoul, Hong Kong, Budapest, Kuala Lumpur, Bali, Miami, Cairns, Portoroz, Stockholm och Cebu.

För att konkretisera har jag listat 5 tips på användbara förhållningssätt, som även tar hänsyn till privatekonomiska faktorer. På vis blir det inte bara en fråga om det är hälsosamt eller inte utan vad det ger i förhållande till vad det kostar.

1. Bli aldrig extremt onykter
Det är ganska självklart att blir man för full kan man inte kontrollera sig själv och inte uppleva saker fullt ut; alkoholen blir ett hinder snarare ett medel för att nå ett visst mål. I ställen som Mexiko kan det rentav vara farligt och skillnaden mellan liv och död (eller åtminstone att bli rånad). Det är oftast inte lika riskfyllt i till exempel Sverige men även där är det ändå ett dumt beslut.

2. Drick enbart relativt mycket vid speciella tillfällen
Att bli salongsberusad eller snäppet mer onykter är endast relevant i samband med särskilda fester och nattklubbsvisiter, främst utomlands (se ovan). Att dricka mycket kan därmed ha hög ROI (Return on investment) eftersom man känner för att gå all in när man väl är i exempelvis Miami. Det kan skapa minnen för livet.

I andra sammanhang är det dock ogynnsamt, såväl ekonomiskt som hälsosmässigt. Det har låg ROI och kan till och med vara kontraproduktivt (till exempel på en personalfest eller slentrianmässig barrunda).

3. Drick lite när det passar
Passande tillfällen att dricka lite eller måttligt är diverse middagar, personalfester och dejter. Man är då mindre än salongsberusad. Det är ändamålsenligt. 1-2 glas rött vin eller en välkomstdrink brukar räcka alldeles utmärkt.

4. Köp 80-100% av alkoholen innan du går ut
När det gäller alkoholkonsumtion på barer och klubbar vet de flesta att det tenderar att vara väldigt dyrt, till och med i utvecklingsländer (emerging markets) om man av någon anledning skulle hamna där (Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och så vidare).

Därför är det optimalt att köpa och förtära merparten av alkoholen innan man går ut. Även i riktigt dyra städer som Tokyo finns det billiga spritsorter som man kan blanda med cider. I andra asiatiska länder kan man köpa cider (Hong Kong, Filippinerna), smaksatt soju (Sydkorea) och annat på SevenEleven och dricka utanför ställena innan man går in (igen). I Sverige kan det vara relevant att göra en visit på till exempel Lion Bar – som har ungefär halva priserna av de bättre barerna och nattklubbarna – innan man går vidare.

Som tidigare konstaterats innebär det generellt låg ROI att köpa drinkbord, försöka imponera med att kasta pengar omkring sig och så vidare. Försök minimera sådant. Var i stället egoistisk fast på ett bra sätt. Dela med dig av positiv energi snarare än alkohol. (Men undantag finns alltid, beroende på situation. Att vara snål är inte heller bra.)

5. Drick sprit snarare än öl
Öl ger mindre välmående och desto mer baksmälla, och fler tomma kalorier om man dricker väldigt många under en kväll. Dessutom känns det lite B med bärs. Hellre då att dricka sprit, inklusive drinkar. Växelvis brukar jag dricka dyrare drinkar (= reguljärt pris på de flesta nattklubbar) och billigare förfestdrycker.

10 tips för att förbättra sin privatekonomi och få ut mer av sin disponibla inkomst

Posted on by

En av de viktigaste sakerna att ha koll på är sin privatekonomi och anamma förhållningssätt som gör att man som medelinkomsttagare kan optimera sina inkomster i förhållande till utgifter och prioriteringar. Invånare i Sverige har överlag en hög levnadsstandard, men det innebär inte per automatik att alla har en optimal privatekonomi och får ut det mesta utifrån förutsättningar.

Självklart varierar detta mycket från person till person och var man befinner sig i livet, men det kan finnas en del förhållningssätt som många kan dra nytta av under i alla fall långa perioder av detta. Nedanstående lista är på intet sätt komplett men kan förhoppningsvis innebära en del tips för den som vill leva ett intressant liv men ändå agera smart och långsiktigt.

1. Tänk som en student
De flesta har varit studenter under någon period av sitt liv och i samband med det behövt leva riktigt snålt. Se detta som en lärdom för livet: fortsätt att tänka som en student.

Självklart kan och bör man unna sig mer när man väl arbetar och tjänar pengar, men det är enbart negativt att slösa på en mängd företeelser som egentligen inte är nödvändiga. Det kan gälla mat, prylar, medlemskap och alkohol som man egentligen inte behöver, eller i alla fall ger väldigt lite tillbaka (return on investment).

Exempelvis skulle jag aldrig få för mig att köpa medlemskap i ett gym eller förening som kostar mer än cirka 4000 kr per år. En del betalar 10 000 kronor eller mer för sådana saker. Inte heller skulle jag köpa skidutrustning och cyklar för tiotusentals kronor. Även om jag kanske skulle ha råd.

2. Köp mindre viktiga saker i billiga affärer eller på rea
En stor del av de saker som man köper i dyrare affärer kan lika gärna köpas i billigare affärer eller till kraftigt rabatterande priser. Det gäller sådant som köksgeråd, hälsoprodukter, kontorsmaterial och diverse prylar. Självklart kan kvalitet vara en aspekt att ta hänsyn till, men ofta är skillnaden i kvalitet inte lika stor som skillnaden i pris om man håller utkik.

Samma livsmedel kan dessutom kosta betydligt mindre på annat håll. Bra mataffärer är exempelvis Willy’s och en del lokalbutiker som av någon anledning har lyckats pressa ner priserna. Bra diversebutiker är IKEA, Ö&B och Clas Ohlsson. Titta även efter reor, till exempel på gymgrossisten.com.

3. Köp en stor andel av dina kläder i lågprisaffärer eller outlets
Stil och mode är ganska viktigt för mig och många andra, även om man kanske inte bryr sig om det varje dag. Det är en del av ens image och till och med identitet. Det innebär i sin tur att man håller utkik efter snygga, delvis dyrare plagg.

Men det betyder dock inte att man ska köpa dyra saker i onödan. Ett smart förhållningssätt är att handla merparten av t-shirts, underkläder och till och med byxor i billigare affärer och fokusera på finare skor, kavajer, kostymer och skjortor. För att hålla nere priserna kan man köpa extra mycket på rea eller outlets, såväl i Sverige som utomlands. På så vis kan man ha en snygg stil utan att slänga bort tusenlappar i onödan.

4. Gör cost/benefitanalyser
En viktig fråga man måste ställa sig är vad något kostar i förhållande till vad det ger (cost/benefit eller ROI – return on investment). Är det exempelvis smart att köpa en dyr fritidsbåt som dessutom är dyr i drift bara för att kunna glassa runt några dagar på sommaren? Är det smart att åka på resa till Bahamas eller Maldiverna när man kan få nästan samma standard i betydligt billigare länder som Malaysia eller Indonesien? Är det klokt att bränna 50 000 på drinkbord på Gotland eller i Las Vegas för att momentant känna sig kunglig, när man lika gärna kan åka till Seoul eller Budapest och ha ännu roligare för betydligt mindre av de pengarna? Att kasta pengar omkring sig har aldrig varit ett särskilt effektivt sätt att få tjejer, om man inte syftar på prostituerade eller är svinrik och gillar gold diggers.

Sträva ständigt efter att hitta saker som troligtvis ger mycket i förhållande till pengarna du betalar (high return on investment).

5. Spara omkring 7000 kr i månaden till prioriterade ändamål
Jag har nämnt detta i tidigare inlägg och kommit fram till att ungefär 7000 är en rimlig summa att spara efter att mer eller mindre fasta kostnader är betalda. Dessa går till de få prioriterade ändamålen i livet. Om 5000 av dessa går till resor har jag en årlig resebudget på 60 000 SEK.

6. Sträva efter att ha minst 100 000 kr på ett sparkonto som du aldrig rör
Detta är någonting som kan kräva en del långsiktighet, men efter att ha jobbat flera år och sparat är det rimligt att alltid ha minst 100 000 kronor till nödsituationer. Man ska självklart inte leva för att lägga pengar på hög, men det är definitivt inte optimalt att konsumera allt. Den dagen det sker oväntade samhällsförändringar eller livsförändringar är det bra att ha i alla fall en ansenlig summa pengar disponibel.

7. Prioritera bort massor av dyra saker
Även detta har tagits upp tidigare och är egentligen väldigt självklart, men det är oerhört mycket som man helt enkelt inte kan ha i livet som har att göra med materiella företeelser och kostsamma upplevelser. Gör en lista på saker som det är rimligt att fokusera på, och så en spalt med alla de dyra saker som du måste välja bort. Som sagt, en dyr fritidsbåt eller en högstatusbostadsrätt kan verkligen ruinera ens privatekonomi.

8. Prioritera massor av billiga eller kostnadsfria saker
Det finns massor av saker som är billiga eller rentav kostnadsfria. Ett gymkort kostar inte mycket om man väljer något av de billigare alternativen, och bibliotek och motionsspår är en del av det allmänna och kostnadsfria.

Prova även att göra precis tvärtom under en period: i stället för att slösa pengar under helger, se till att spara dem. Vissa helger gör jag ingenting annat än att läsa, träna på gym, dricka kaffe och umgås med nära och kära, samt äta billig, proteinrik mat. Man blir snyggare och smartare utan att slösa. Oerhört bra hack.

9. Be att få andras möbler och saker
Många gör felet att välja dyrare möbelbutiker framför IKEA, men ytterligare en sak att betänka är att man ibland inte behöver konsumera alls. I ens sociala nätverk finns det massor av saker som man kan få helt gratis. Självklart vill man köpa en del nytt också till sitt hem, men det är ofta enorma belopp som slösas på möbler som många tröttnar på efter några veckor. Det blir inte mer än tomma statussymboler att ha dem i sitt hem.

10. Köp nästan alltid “kontant”
Cash is kung. I ett alltmer kontantlöst samhälle är det svårt att betala kontant, men att ta av sina digitala besparingar är i alla fall att föredra framför att köpa på kredit eller avbetalning med hög ränta.