Leif Öjesjö om det absurda som sker i nuet

Psykiatridocenten vid Karolinska institutet, Leif Öjesjö – vars arbeten jag har nämnt tidigare – gav mig för ett tag sedan fyra stycken av sina egna artiklar, som i två av fallen har publicerats under fjolåret och i de andra två under 2014 respektive 2010. Det rör sig om insiktsfulla och välunderbyggda alster som är värda att läsa och referera. Jag har framför allt för avsikt att återge delar av innehållet översiktligt, men tittar specifikt närmare på temat det absurda, som är kopplat till framför allt en av dessa. Min förhoppning är att därigenom sätta fingret på en del väsentligt som pågår i nuläget.

Samtliga är att betrakta som essäistiska texter som tar upp både historiska och samtida ämnen och med någon form av koppling till medicin och psykiatri, men också med en mer allmänmänsklig prägel. Det handlar framför allt om stora och viktiga sociala frågor och livsfrågor.

En av dem handlar visserligen specifikt om Israel Holmgren (1871-1961), medicinprofessorn som trotsade Hitlers regim under 1930- och 40-talet, men man kan i denna text hitta en parallell till en annan artikel från fjolåret, “Hoppla, vi är absurda!”, publicerad i Läkartidningen (nummer 17). Det kan i dag, utifrån rådande tidsanda, tyckas absurt att så många, även i Sverige, förhöll sig “neutrala” till den tyska nazismen, men det visar också att det krävs personer med civilkurage och andra värderingar för att positiv utveckling ska kunna ske. Exempelvis har föraktet mot svaghet blivit mindre utbrett, och individer skyddas numer av utvidgad lagstiftning och till stor del annorlunda värderingar än i tidigare skeden av historien. Holmgren var en av centralgestalterna inom en sådan humanitär svensk rörelse.

Den statusfixering, med tillhörande symboler, som fanns under 1900-talet lever vidare i den senmoderna kapitalismens tidevarv och tar sig ständigt nya former. Kombinerat med stort fokus på ekonomisk tillväxt, effektiviseringar och privatiseringar, finns i dag en grogrund för absurda inslag. Absurdismen är en kulturströmning som växte fram under framför allt första halvan av 1900-talet men det absurda återkommer gång på gång, liksom tragedin, även i dag. Om man följer med i nyhetsflödet under bara en enda dag pendlar man följaktligen mellan optimism och pessimism – positiva inslag avlöser negativa. Mycket av det som sker tycks absurt, både naturkatastrofer och andra kriser och vad det leder till – såväl i det stora som det lilla.

Trots att oerhört mycket har blivit bättre finns alltså anledning att vara en aning pessimistisk i flera avseenden – framför allt gällande miljö, ekonomiska kriser och specifika konfliktområden runtom i världen. Öjesjö kan sägas ha en mindre optimistisk syn än den i det förra inlägget nämnde Steven Pinker och svenske Hans Rosling, och just de saker han tar upp är utan tvekan områden som behöver uppmärksammas. Det gäller bland annat hur människovärdet urholkas i olika regioner och länder som präglas av (ekonomisk) kris, till exempel delar av Sydamerika och Grekland. I det sistnämnda landet har självmordstalen stigit dramatiskt i kölvattnet av den ekonomiska krisen, liksom mängden och andelen narkomaner som inte erhåller adekvat vård.

Inga nyheter i sig men frågan är kanske framför allt om det över huvud taget går att motarbeta det destruktiva, särskilt om man även inkluderar de faktorer som tycks vara bortom mänsklig kontroll, till exempel jordbävningar (som visserligen påverkas av klimatförändringar som människan delvis har givit upphov till men som ändå verkar svåra att hantera ens med avancerade kontroll- och säkerhetsmekanismer, åtminstone tills vidare)?

En annan text som är av värde är “Liv, livskraft och livstro – om vitalismens växlande betydelser”, publicerad i Svensk Medicinhistorisk Tidskrift (2010, volym 14). Den har ett mer filosofiskt fokus och anknyter till centrala västerländska tänkare som Platon, Aristoteles, Benedictus Spinoza (1632-1677), Arthur Schopenhauer (1788-1860) och Henri Bergson (1859-1942).

Som titeln antyder handlar den specifikt om liv och hur det kan definieras. Öjesjö tar upp flera perspektiv och anknyter även till samtida naturvetenskap, till exempel de etiska utmaningar som genetisk forskning ställs inför, och vars rön potentiellt kan ha omfattande konsekvenser för både människor och andra livsformer. Det finns i det avseendet också paralleller till en fjärde av dessa artiklar, “Ödets fataliteter” (Läkartidningen, nummer 40, 2014). Även i denna finns intressanta kopplingar till diverse västerländska tänkare och existentiella frågor. Färre tror på ödet i dag på ungefär de sätt som gårdagens religiösa gjorde, men om människor styrs av komplexa samspel mellan arvsanlag och miljöpåverkan – är då inte allt som sker “förutbestämt”, även om det inte kan förutses?

Frågan om livets villkor kan i sin tur anknytas till ett wellness-perspektiv, som är en av de saker jag stundtals fokuserar på som skribent. Definitionen av wellness är generellt, att ha en tillräckligt god fysik och en god psykisk hälsa. Sekulariseringen av det västerländska samhället har inneburit större existentiell osäkerhet för människor i gemen, och gradvis har den sekulariserade moderna människan ersatts av en massa som inte ens läser böcker, alls eller i väldigt liten utsträckning. Fitness är nog tyvärr bara en del av lösningen och för vissa kanske snarare ett hinder för både personlig utveckling och samhällsutveckling. Det väcker extremnarcissistiska lustar till liv som flödar fram i en strid ström av tillfälligt uppmärksamhetssökande. Balans och distans kan ersättas av arrogans, samt bristande kognitiv förmåga.

Vid sidan om till exempel träning och resor kan dock läsning vara positivt för både “kropp och själ” – här är för övrigt några konkreta författartips – och fungera som välbehövlig kontrast till dagens fragmentariserade, momentana och hypernarcissisiska sociala medier (även om det finns mycket positivt med dessa också). Fokus bör i första hand vara på att hjälpa dem som har verkliga och mer akuta problem, inte dem som har tid och möjlighet att ägna stora delar av dagarna åt Snapchat och Instagram, men om en så stor andel är så pass självupptagna, kan det leda till att positiv utveckling avstannar – sådan utveckling som kan vara till gagn även för andra, på global nivå. Kanske kan en framkomlig väg vara att göra extremnarcissistiska människor uppmärksamma på att de själva kan tjäna på att läsa och koppla av och bidra till samhällsutvecklingen? Man får paradoxalt nog ibland appellera till egoismen när man vill försöka minska den.

Det är ganska absurt i sig, det som pågår just nu i detta tidevarv. Men det absurda återkommer i olika skepnader så man bör inte vara förvånad, även om nog nästan ingen har kunnat förutse vad 2000-talets kommunikationsteknologi skulle kunna innebära.

Personality and obesity

As I have asserted in earlier posts, personality is partly genetic, partly malleable (let’s say 50/50 for the sake of simplicity). Hence, one cannot blame oneself for every negative outcome or behavior, but still to some extent a person can be changed – hopefully in the right direction.

For instance, a person can learn to be more extrovert, conscientious, agreeable and less neurotic; and a too agreeable person – someone who might be used by other people due to a complete lack of cynicism – can learn to be slightly more antagonistic and calculating.

Personality traits can often be linked to the so called Big Five personality factors: Openness, Conscientousness, Extraversion, Agreeableness, and Neuroticism. In addition, there are of course other important characteristics such as the Dark Triad (narcissism, Machiavellianism and psychopathy). However, in the current post I will only focus on the Big Five and their links to obesity, or adiposity.

As substantial research indicates, personality traits are related to people’s tendency to gain weight. The research article “Personality and Obesity across the Adult Lifespan” (2011) stresses the significance of personality traits for obesity:

Societal shifts in food quality, quantity, and availability are certainly major contributors to this recent increase in obesity. Yet, many other factors are also implicated in weight control. In particular, personality traits are consistently associated with the controllable behaviors that lead to obesity (Provencher et al., 2008) and personality has an effect on adiposity even after controlling for known demographic and genetic influences (Terracciano et al., 2009). Most studies of personality and weight have been cross-sectional; long-term longitudinal studies are needed to test how personality is associated with weight change across the adult lifespan.

The authors also emphasize the importance of avoiding obesity for a variety of reasons – health, individual well-being, as well as economic and social status:

Body weight is a fundamental individual difference variable that has a pervasive effect on nearly every aspect of our lives. Although most commonly implicated in physical health, adiposity contributes to a variety of psychological processes, such as well-being, identity formation, and person perception. Overweight individuals are prone to depression (Luppino et al., 2010), have poor body image (Schwartz & Brownell, 2004), are evaluated negatively by others (Crandall, 1994), and are ascribed traits based on their body size (Roehling, Roehling, & Odland, 2008). In fact, just being associated with someone who is overweight can lead to negative evaluations (Hebl & Mannix, 2003). As such, body weight contributes to how we understand ourselves, how we see others, and how others see us.

As far as earlier studies indicate, Conscientiousness is the most consistently related to overweight of the Big Five. More conscientious people are less likely to be obese and the other way around. This has got to do with one of its corresponding main characteristics, self-discipline:

The traits within the Five-Factor Model (FFM) of personality, Neuroticism, Extraversion, Openness to Experience, Agreeableness, and Conscientiousness, have been linked to health behaviors and outcomes in general (Friedman, 2008; Goodwin & Friedman, 2006; Ozer & Benet-Martínez, 2006) and to abnormal weight in particular (Brummett et al., 2006; Chapman, Fiscella, Duberstein, Coletta, & Kawachi, 2009; Terracciano et al., 2009). Of the five traits, Conscientiousness is the most consistently associated with adiposity. Across different personality measures, populations, and both self-reported and clinician-assessed weight, conscientious individuals have lower adiposity (Brummett et al., 2006; Chapman et al., 2009; Roehling et al., 2008; Sullivan, Cloninger, Przybeck, & Klein, 2007; Terracciano et al., 2009). In particular, the order and self-discipline facets of Conscientiousness are strongly associated with weight (Terracciano et al., 2009). Presumably, those who score higher on Order and Self-Discipline are leaner because they are organized and stick to their diet and meal schedule. The lifestyle choices of individuals high in Conscientiousness likely contribute to their healthy weight. These individuals, for example, are physically active (Rhodes & Smith, 2006), restrain from binge eating and drinking (Rush et al., 2009), and are less likely to have disordered eating (Bogg & Roberts, 2004).

Another important notion is that weight is not static – it is misguided to put oneself into everlasting categories. The important thing is to change the ‘eventual fact’ that one has to gain fat weight over time in one’s life span:

For most people, weight is not static, but fluctuates over time. As individuals age, their metabolic needs decrease, but their energy intake typically remains constant or increases (Bosy-Westphal et al., 2003; Elia, Ritz, & Stubbs, 2000). As a result, until old age, adults tend to gradually gain weight as they age. Similar to weight at any one given point in time, there are considerable individual differences in the extent to which BMI fluctuates across the lifespan.

The general conclusion:

Neuroticism and Conscientiousness are both associated with the health-risk behaviors that contribute to abnormal weight. Individuals high in Neuroticism and low in Conscientiousness are more likely to smoke (Terracciano & Costa, 2004), abuse drugs (Terracciano, Löckenhoff, Crum, Bienvenu, & Costa, 2008), be physically inactive (Rhodes & Smith, 2006), and binge eat and drink (Rush et al., 2009). Consistent with these more recent studies, a meta-analysis found that Conscientiousness correlated negatively with health behaviors that are among the leading behavioral contributors to mortality, including disordered eating, physical inactivity, alcohol and drug use, and smoking (Bogg & Roberts, 2004). Individuals high in Neuroticism, in addition to their other health-risk behaviors, tend to be overly concerned with their shape and weight and, despite their attempts at restraint, tend to lose control over their food intake (Provencher et al., 2008). One outcome of these maladaptive cognitive and behavioral patterns is difficulty with weight regulation.

So if someone has a problem with binge eating, obesity and/or fast fat weight gains, it may important to try to be less neurotic (easier said than done for many who suffer from depression or anxiety disorders) and more conscientious. Perhaps a well-planned and consistent diet schedule with the aim to lose weight over time may be a very wise investment – and even to help save money in the long run.

30 visdomar om livet

Nedan följer 30 visdomar, baserade på antingen kunskap eller egna livserfarenheter – utifrån styrkor och förtjänster, så väl som svagheter och tillkortakommanden – för att utvecklas fysiskt, intellektuellt och över huvud taget personlighetsmässigt i det nuvarande tidevarvet, och dessutom parallellt med detta optimera både ens tid och disponibla extrainkomst. Dessa utgår till stor del från ett manligt perspektiv men ganska mycket är applicerbart även för tjejer/kvinnor.

1. Se livet som en pokermatch
Poker är som konstaterats inget tur- utan ett skicklighetsspel, men det finns onekligen även ett ganska stort mått av slump och tur i detta.

På så vis är poker den perfekta metaforen för livet, för det handlar om att lära sig att bemästra när man ska vara offensiv respektive defensiv, och förstå när man har spelat dåligt och begått misstag, eller ibland faktiskt haft otur eller blivit offer för olyckliga (eller lyckliga) omständigheter. Vidare handlar det om att ha självförtroende, och odla och bibehålla detta, och att inte sjunka för lågt när man är inne i en dålig period i livet. Att kanske ta en time-out och sedan börja om på nytt med en delvis ny strategi för att lyckas bättre. Man kan även tillägga vikten av att inte få hybris, bibehålla sitt fokus, och alltid ha ett mått av (själv)kritiskt tänkande.

2. Se livet som en kurvlinjär process
Livet är en linjär process såtillvida att vi föds och vi dör, men det är aldrig en helt linjär sådan när det gäller prestationer och välmående utan livet går upp och ner – för vissa betydligt mer upp än ner, eller vice versa, men det är sällan så att det är helt bra eller dåligt för någon. Det är viktigt att förlika sig med det och sluta sträva efter att saker eller människor ska vara perfekta.

3. Ha ett balanserat förhållningssätt till det mesta
Antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles har diskuterat vikten av balans när det gäller mycket i livet – lycka, pengar, mat, dryck, motion, politik och mycket, mycket annat.

Det är egentligen väldigt logiskt och självklart, men trots det hamnar människor ofta i negativa ytterligheter, och till exempel äter och dricker alldeles för mycket (alkohol). Man kan ta vatten som exempel – det är helt livsnödvändigt men dricker man för mycket under för kort tid är det skadligt, rentav dödligt. Därför är det viktigt att applicera det balanserade förhållningssättet på det allra mesta i livet, även om man samtidigt måste komplettera det med kunskap och självförståelse.

4. Förstå innebörden av karma
Karma har flera betydelser, varav några har mer att göra med religiösa föreställningar inom buddhism och hinduism om att man kan födas till någonting bättre eller sämre i nästa liv, och att ens handlingar får konsekvenser på grund av ett slags inneboende rättvisa i världen.

En annan innebörd är helt icke-religiös och -moralisk, nämligen lagen om orsak och verkan – att helt enkelt förstå hur saker hänger ihop kausalt. Exempelvis – äter man för mycket kalorier går man upp i vikt och vice versa. Det är ingen moralisk fråga utan snarare vetenskaplig. Ett led i att bli mer fri i sin tillvaro är att sluta göra vetenskapliga frågor till moraliska sådana.

5. Sätt aldrig andra människor på piedestal
Det är viktigt att inte dyrka andra människor, vare sig de i ens omgivning som man ser upp till eller mer avlägsna så kallade kändisar, för det bygger dels ofta på en illusion om verkligheten – andra människor är sällan så fantastiska som man föreställer sig att de är – dels får det en ofta att bli underordnad och leder till att det går tvärtemot ens önskningar.

Ett talande exempel var då jag var i Hollywood 2006 och fick gå på filmpremiär. Jag var i stort sett helt ointresserad av föreställningen och de prominenta gästerna men blev paradoxalt nog insläppt när jag passerade förbi, medan inte ett enda av de fans som stod och skrek utanför, tryckta mot stängslet, talande nog blev det. De gav troligen intrycket av att inte kunna bete sig normalt i förhållande till deras idoler och då kan de troligen inte göra det heller. De valde självmant att göra sig underordnade på grund av deras piedestaltänkande och förlorade själva på det.

6. Skaffa dig förebilder, inte idoler
Att dyrka andra människor är som sagt inte konstruktivt, utan i bästa fall meningslöst eller ger uttryck för harmlös beundran, men att ha förebilder är däremot oerhört viktigt.

Notera pluralis – att man troligen bör ha flera sådana, i olika avseenden och i olika sammanhang och perioder av livet, snarare än en enda. Delvis har detta förstås att göra med att man som människa tenderar att engagera sig i flera olika verksamheter under sin livstid och därmed behöver flera slags förebilder. I dagens samhälle är många specialister snarare än renässansmänniskor som kan massor av olika saker, även om det så klart finns en del som behärskar flera områden eller bara är allmänt duktiga, och på så vis blir det än mer naturligt att ha flera. Förebilder kan finnas lite överallt, inte bara bland dem som har lyckats karriärmässigt.

7. Influeras och inspireras av andra människor men härma dem inte
Att kopiera och imitera andra människor är inte konstruktivt och ofta dömt att misslyckas. Att däremot influeras och inspireras av många olika personer och företeelser – som blandas med ens egen särskilda personlighet, förutsättningar och preferenser – kan däremot vara väldigt positivt, och gälla alltifrån mode till skrivande och träning.

8. Skaffa en positiv vanebildning
Människor mår som allra bäst, sett över längre tid och så att säga i genomsnitt, när de följer vissa positiva livsmönster. Sedan kan man göra vissa avsteg från dessa temporärt, och helst då i samband med att man gör någonting positivt som att till exempel resa, men att hålla sig till de goda vanorna är vad som bör gälla överlag.

9. Lära dig av dina misstag och förtjänster men fastna inte i dåtiden
Som den tyske filologen och filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) har belyst i The Use and Abuse of History är det viktigt att inte fastna i dåtiden, vare sig positiva eller negativa erfarenheter. Det är väsentligt att ta fasta på både sina bra och dåliga sidor och erfarenheter, och allt som sker och komma skall bygger alltid vidare på historien även för oss som enskilda individer, men det är nuet och framtiden som huvudfokus bör riktas mot. Det hänger delvis också samman med att man inte bör leva på gamla meriter (alltför länge), vare sig inför sig själv eller i ett socialt sammanhang, utan sträva efter kontinuerlig utveckling. Dessutom bör man absolut inte älta det som har skett, allra minst misslyckanden eller andra jobbiga erfarenheter.

10. Sätt aldrig fast(a) etiketter på dig själv och andra
Jag har sedan jag blev något så när fullvuxen pendlat mellan att väga 63-79 kilo. Inga ytterligheter alltså men ändå ett ganska stort viktspektrum. I början av gymnasiet var jag slank och vägde 63 kilo och upplevde att jag kunde äta hur mycket som helst utan att gå upp i (fett)vikt. I mitten av gymnasiet kom jag in i en fas med dåliga vanor och la på mig nästan 10 kilo fettvikt – delvis innan jag insåg att man faktiskt inte bör äta hamburgare, pizza, chips och godis flera dagar i veckan, även om man spelar lite fotboll – innan jag började gå ner successivt. Sedan jag började med fitness en tid efter gymnasiet har jag haft perioder av bulk och deff, till största del utifrån egen vilja men även med vissa perioder av sämre vanor, och formen har pendlat därefter.

Detta symboliserar att man aldrig ska sätta en fast etikett på någon, varken sig själv eller andra. Ibland använder vi förenklande kategorier som “smal”, “normal”, “tjock”, “smart”, “korkad”, “snygg”, “ful” etcetera för att beskriva verkligheten och de människor som lever i den, men ingenting varar för evigt och nästan ingenting är helt statiskt eller oföränderligt – och det gäller alla. Underskatta inte din egen eller andras förmåga eller handlingsutrymme, och bara för att du upplever att du har en peak eller dålig period av livet så ska du inte tänka att det alltid kommer vara så.

11. Metrosexuell hellre än mes eller macho
Det här är någonting som är väldigt tydligt kopplat till det nuvarande tidevarvets syn på manlighet men en del av detta är faktiskt mer “tidlöst”. Det är ett omfattande område i sig att undersöka och diskutera, men det man i mer korthet kan slå fast är att i det falska, dikotomiska valet mellan mes eller macho bör man välja att vara metrosexuell – det är det som de allra flesta vinner på, och att låta alla vara “vinnare” skapar ett bättre och mer jämlikt samhälle, även om konkurrensen alltjämt lever kvar.

Bry dig om ditt utseende, dina kläder, din hygien och ditt sätt att vara, och gör det till en del av din vanebildning och livsstil. Det behöver inte ens vara särskilt dyrt eller tidskrävande utan kan räcka med att man göra vissa enkla förändringar. Inspiration och influenser kan man få från många håll, bland annat här.

12. Sträva efter en balanserad narcissism
Narcissism, att älska sig själv för mycket, är vid sidan av rent patologiska varianter inte en fråga om antingen eller utan i vilken grad och hur det tar sig uttryck. I det nuvarande tidevarvet kan narcissism sägas vara acceptabelt så länge det inte går till överdrift, och klyschan att man ska älska sig själv stämmer till stor del. Sträva därför efter en balanserad narcissism utan negativa ytterligheter.

Sådana negativa ytterligheter är till exempel att tro att man är (mycket) bättre än man verkligen är, eller ha långa stunder av självupptagenhet. Går man upp i sig själv för mycket om man är mer introvert kan det leda till att man tappar lite av sin sociala kompetens och missar den sociala sidan av tillvaron och att få yttre feedback (external validation), och omvänt kan för mycket narcissism hos utåtriktade människor leda till att man upplevs som väldigt självupptagen eller i värsta fall odräglig, och därtill bygger en stor del av sin tillvaro på yttre bekräftelse.

13. Var inte dig själv utan den bästa versionen av dig själv
De flesta personlighetsdrag är förenklat sett till 40-60% medfödda, varför mycket är föränderligt och oföränderligt på samma gång. Det är en mycket komplex fråga, men den kan förenklas och konkretiseras genom plattityden att man ska sträva efter att vara sig själv.

Jag anser att denna plattityd delvis är missvisande och att man i stället bör sträva efter att vara den bästa versionen av sig själv. Som sagt – ingen är perfekt och allt kan man inte påverka, men det går att förändra en hel del och fatta många bra i stället för dåliga beslut, i alltifrån det lilla till det stora i livet. Skyll inte på personlighet eller svagheter utan sträva efter att optimera din personlighet och ditt beteendemönster, liksom utseende. Du kommer att må bättre och andra kommer att uppskatta dig mer, även om du kanske möter en del avundsjuka om/när du blir för duktig.

14. Att ge innebär inte automatiskt att få
Som konstaterats apropå karma finns ingen inneboende rättvisa i världen – det ser i alla fall inte ut att vara så för oss vanliga dödliga. Många har dock – delvis på grund av en till stora delar i grunden sund moralisk fostran – inte greppat detta utan förväntar sig att det man ger automatiskt innebär någonting ungefär motsvarande i gengäld, oavsett om det gäller familj, vänner, bekanta eller arbetsgivare. Men så fungerar det sällan, även om bra respektive dåliga handlingar i många fall resulterar i förväntade och till och med “rättvisa” konsekvenser. Ytterlighetsexemplet är förstås superkändisar som lägger upp en tarvlig bild på Instagram och likväl får hundratusentals “gillningar” av sina talrika följare, medan andra kan anstränga sig dag efter dag, år efter år, och inte få någonting eller väldigt lite för det.

15. Det kan alltid bli värre
I diverse medier läser man inte sällan man om person x som har tappat y kilon. Men varför gick person upp så mycket till att börja med? Det gäller många företeelser i livet: det kan faktiskt alltid bli värre. Ibland vänder det naturligt, från någonting bra eller dåligt mer till sin respektive motsats, men det kan också bli ännu sämre. Ibland sluttar planet också, så att det blir ännu svårare att vända en negativ utveckling. Man bör därför inte gå runt med förvissningen om att det ska lösa sig av sig själv även i ett land som Sverige, utan ta tag i sina problem, gärna förr än senare.

16. Drick alkohol selektivt
Om man tvunget måste välja mellan att inte dricka och att dricka alkohol, bör man välja att inte dricka, men om man ser västerlandets mest populära drog lite mer nyktert (!) och balanserat är en fruktbar strategi att göra det selektivt, det vill säga att välja sina tillfällen. Med få undantag – slösa inte pengar och slit inte hälsan på mediokra utekvällar eller vardagsdrickande utan spara dessa till exempelvis en särskild fest eller utlandsresa.

17. Res mycket om möjlighet finns
Att resa – både lokalt, regionalt och till fjärran länder – är att vidga det inre rummet och berika sitt eget liv, och i vissa fall kanske även andras, och trots allt negativt som kan hänga samman med det, är det någonting som man bör försöka göra i betydande grad utifrån sina ekonomiska och andra förutsättningar. Inget nytt under solen men likväl ett faktum.

18. Romantisera inte tillvaron
Johann Wolfgang von Goethes världskända brevroman Die Leiden des jungen Werthers (1774) – liksom mycket av det som har skrivits inom ämnet “game” på betydligt senare år – lär killar och män att inte bli romantiska idealister utan mer av krassa realister. Att romantisera kärlek, relationer, kvinnor eller livet över huvud taget kan ge det mer mening (eller snarare ett sken av mening), men också leda en in på farliga vägar som knappast är till ens egen eller andras gagn. Jag har själv ibland velat hålla fast vid en del romantiserande sidor trots att jag innerst inne vetat att det är en chimär, och ju förr man inser att det är så desto bättre.

Sedan kan man förstås vara romantisk ibland med rätt person och vid rätt tillfälle, men att vägledas av ett skimmer av vackra illusioner är någonting som verkligen bör undvikas. Paradoxalt nog kan det leda till mer romantik, i den mer krassa meningen, om man förstår det och anpassar sig därefter.

19. Lär dig att vara ensam men fastna inte i ensamhet
I den fenomenala filmen Donnie Darko (2001) säger Jake Gyllenhaals karaktär Donnie i en sekvens att alla varelser föds och dör ensamma. Det är lite missvisande men stämmer till stor del, även i livet. Ensam är inte stark och vi lever alla i ett större socialt sammanhang, men att tillbringa en hel del tid ensam och trivas med sitt eget sällskap är viktigt för att utvecklas som människa och ibland även helt nödvändigt.

När jag var på och omkring Mt. Fuji i Japan 2009 pratade jag inte med någon på två hela dagar i sträck och det slutade med att jag började prata med mig själv och skratta åt mina egna skämt som jag tänkte inuti mitt huvud, så det är nog bra att återvända till sociala sammanhang efter en tids berikande ensamhet. Som förklaras i den likaledes lysande filmen Into the wild (2007) är det viktigt att inte fastna i ensamheten, både rent fysiskt och psykiskt.

20. Uppskatta din familj och dina vänner
Vänner kommer och går, men det är viktigt att en hel del relationer består. Har man en del goda vänner och relativt bra familjerelationer bör man vårda dessa. Annars fastnar man i ensamhet.

21. Var (nästan) aldrig arrogant mot andra
Långtifrån alla människor förtjänar att man är snäll mot dem, och inte heller är det ens skyldighet att ge alla positiv uppmärksamhet. Är någon arrogant mot en kan man ibland ge tillbaka med samma mynt. Men att generellt vara arrogant är negativt, ofta kontraproduktivt, och troligen ett tecken på ens egen svaghet; ett slags försvarsmekanism.

22. Ta aldrig något eller någon för givet
Man ska aldrig ta något eller någon gör givet. En klyscha som till stor del stämmer, som är en riktig visdom. Självklart kan man ofta förvänta sig vissa händelseförlopp och scenarier, och vissa människors beteendemönster och saker som sker i världen är väldigt förutsägbara, men det kan också leda till vanskliga föreställningar om man tar händelseförlopp eller människor för givna. Det har delvis att göra med att allting i världen är mer eller mindre föränderligt och inte följer exakta, repetitiva mönster.

23. Feghet begränsar ens liv och mod utvidgar det
En stor andel människor, i mer välutvecklade länder som Sverige, har aldrig haft bättre förutsättningar för att göra positiva och konstruktiva saker. Ändå låter många feghet begränsa en. Det är när man är i alla fall lite modig som man gör intressanta, givande och ibland väldigt viktiga saker. Feghet – oavsett hur det tar sig uttryck – begränsar medan mod utvecklar en och får en att nå, eller åtminstone försöka nå målsättningar. Som Platon skrev om redan för nästan 2500 år sedan bör man förstås undvika övermod, men utan ett visst mått av mod blir väldigt lite gjort. Det kan gälla relationer, resor, arbete, utbildning och mycket annat.

24. Visioner är inte verklighet
En annan plattityd, framför allt bland allsköns företag men även inom politik, utbildningsväsende och hos privatpersoner, är att man måste ha visioner. Detta är delvis mycket viktigt, och som individ är det ofta konstruktivt att visualisera sina idéer och målsättningar. Det är därtill nästan ofrånkomligt att göra det.

Men även de visioner som realiseras är i bästa fall bara ungefärliga sinnebilder av hur det egentligen är. Det bör man vara varse om, både gällande negativa och positiva företeelser. USA är till exempel inte så fantastiskt som man kan tro om man utgår från en hel del populärkultur, inte ens Miami Beach eller Manhattan.

25. Läs en hel del böcker
Likt resor – även om man till skillnad från dessa inte förflyttar sig spatialt när beger sig in i litteraturens världar – handlar litteratur om att vidga det inre rummet och berika tillvaron. Och det gör det verkligen. Det är dessutom i stort sett helt gratis att konsumera litteratur av väldigt många olika slag, så väl äldre som nyare sådan, och är tillgängligt för de allra flesta. Här ges några konkreta lästips.

26. Dölj dina svagheter och komprometterande sidor
Att vara öppenhjärtig kan vara befriande och på många sätt fördelaktigt, men ärlighet kan ofta vändas mot en, ibland även av så kallade vänner. Man ska inte ljuga men att blotta sina svagheter eller basunera ut exakt vad man tycker om allt och vad man har varit med om är sällan en bra strategi. Spara det till några få och väldigt specifika tillfällen.

27. Det som känns rätt är inte alltid rätt
Klyschan säger att man ska lita på sina egen magkänsla, men hur mycket substans finns egentligen i denna? Människor styrs av både instinkter, erfarenheter och kunskap, och i många fall är det som känns rätt det som också är rätt – i synnerhet om det grundar sig på kunskap. Men det finns mängder och åter mängder av exempel då det som känns rätt är fel och vice versa. Människor som saknar mod litar på sin egen magkänsla när de ännu en gång inte vågar prata med en viss person de gillar, och den leder dem till ännu en existentiell återvändsgränd. Omvänt kan impulser vara synnerligen skadliga i vissa situationer och sammanhang. Mod, vilja, förnuft, kunskap och eftertanke är oftast bättre ledstjärnor än diverse diffusa magkänslor.

28. Förädla dina talanger
Som person vill man ofta utveckla många sidor av sig själv, både teoretiska och praktiska, men det kan även finnas en del särskilda talanger som man bör försöka förädla så mycket som möjligt. Det ger livet mening, skapar målsättningar och stärker ens identitet, och får en i bästa fall att uppnå en del fantastiska saker.

29. Ha tålamod
Förhållandet mellan lång- och kortsiktighet är inte enkelt eller självklart. För å ena sidan kan man dö i morgon och bör leva i nuet, men å andra sidan krävs ofta en viss långsiktighet och planering för att uppnå bra resultat och delmål och mål i livet. Det gäller inte minst intellektuell och fysisk utveckling, men även att spara pengar till resor och mycket annat.

30. Tiden flåsar dig alltid i nacken
Man bör som sagt ha tålamod, men samtidigt komma ihåg att tiden ständigt och obönhörligt flåsar en i nacken. Vill man uppnå och uppleva saker är det bäst att man börjar ta itu med det nu.

Essential amino acids – which are they and how does one get hold of them?

An essential or indispensiable amino acid is an amino acid that cannot be synthesized de novo (i.e. from scratch) by the organism, and thus must be supplied in one’s diet.

According to William Cummung Rose’s (1887-1985) work, as well as later studies, nine amino acids are essential for both adults and infants: valine, phenylalanine, threonine, thryptophan, leucine, elecine, lysine, hystodine, and methionine. Arginine is also essential for infants.

If one broadens the scope there is also semi-essential and non-essential amino acids which are all of more or less relevance, but I will mainly focus on the essential ones and and how one can absorb them by to eat properly.

Good sources of essential amino acids are for instance white fish, chicken, eggs and quark, as well as various plants and fruits such as apples, bananas, sesame, broccoli, soybeans, tofu, carrots and seaweeds. Thus, for a vegetarian it is somewhat more tricky in this respect and even more so for a vegan.

Perhaps the most optimal approach – especially if one is interested in fitness – is to have a diet akin to for instance this one. The important thing is to cover all the essential and semi-essential amino acids and to avoid both over-consumption and deficits. If one eats moderately of animal protein sources, and/or large amount of relevant vegetable sources, then it will be just fine with regard to essential amino acids.

Additionally, as the quotes below indicate – which are both taken from a relevant study – it is also about nutritional balance and to overall cover all the known amino acids:

Western diets are characterized by high omega-6 and low omega-3 fatty acid intake, whereas during the Palaeolithic period when human’s genetic profiles were being established, there was a balance between omega-6 and omega-3 fatty acids as well as amino acids [1-3, 9-16]. Therefore, humans today live in a nutritional environment that differs from that for which our genetic constitution was selected. Cohort studies have demonstrated that European vegetarian diets of Seventh-Day Adventists, Mediterranean diet (fruit, vegetables, nuts, whole grains, olive oil, wine fish, chicken), Japanese diets; (vegetables, raw fish, whole rice), IndoMediterraneandiet (whole grains, fruits, vegetables, nuts and mustard oil) and the French paradox diet ( vegetables and wine) are protective against cardiovascular disease, diabetes and cancer. All these diets are rich in amino acids as well as w-3 fatty acids, however, only omega-3 fatty acids has been considered in the mechanism of benefit without any consideration for amino acids. The total energy from proteins may be approximately 16% en per day which is closer to huntergatherers diet.

And:

Essential and nonessential amino acids consist of hydrogen, nitrogen, oxygen and carbon atoms. These simple molecules play an important role in the human body [5, 17- 19]. The 22 known amino acids, essential and nonessential, affect a broad range of physical and mental processes. Recent studies have witnessed the discovery that amino acids are cell signalling molecules as well as being regulators of gene expression and the protein phosphorylation cascade [5]. Majority of the neurotransmitters can influence mind-body interactions and are composed of amino acids. Additionally, amino acids are key precursors for syntheses of hormones and low-molecular weight nitrogenous substances with each having enormous biological importance. Physiological concentrations of amino acids and their metabolites (e.g., nitric oxide, polyamines, glutathione, taurine, thyroid hormones, and serotonin) are required for the biological functions in our body. However, elevated levels of amino acids and their products (e.g., ammonia, homocysteine, and asymmetric dimethylarginine) are pathogenic factors for neurological disorders, oxidative stress, and cardiovascular disease. Thus, an optimal balance among amino acids in the diet and circulation is crucial for whole body homeostasis. There is growing recognition that besides their role as building blocks of proteins and polypeptides, some amino acids regulate key metabolic pathways that are necessary for maintenance, growth, reproduction, and immunity. They are called functional amino acids, which include arginine, cysteine, glutamine, leucine, proline, and tryptophan. Dietary supplementation with one or a mixture of these amino acids may be beneficial [5, 17-19] for ameliorating health problems at various stages of the life cycle (e.g., fetal growth restriction, neonatal morbidity and mortality, weaningassociated intestinal dysfunction and wasting syndrome, obesity, diabetes, cardiovascular disease, the metabolic syndrome, and infertility) [5]. Amino acids can also optimize efficiency of metabolic transformations to enhance muscle growth, milk production, egg and meat quality and athletic performance, while preventing excess fat deposition and reducing adiposity. Thus, amino acids have important functions in both nutrition and health.


De essentiella aminosyrorna är valin, treonin, fenylalanin, trypofan, leucin, isoleucin, metionin, lysin och hystin. För barn är även arginin essentiell.

För att få i sig en tillräcklig mängd av dessa krävs i allmänhet det som av experter vagt brukar kallas en “allsidig och varierad kost”. Mer specifikt handlar det om till exempel animaliska, proteinrika källor som vit fisk, ägg, kyckling och kvarg, samt vegetabiliska dito, som sesamfrön, chiafrön, sojaprotein/tofu, jordnötter, bönor, broccoli, morötter och sjögräs.

Man kan förslagsvis följa dessa riktlinjer, och därmed äta en högre grad av animaliskt protein om man är fitnessutövande.

 

Joseph Nye

When I write about Korean culture this subject can be more or less broadened since studies on contemporary Korean culture are often intimately linked to what is happening in other East Asian nations, the United States, and partly also other countries and regions of the world.

One example of this is that some key concepts which are relevant in relationship to Korean studies are also used in many other different contexts. Soft power – coined by the American poltical scientist Joseph Nye (1937-) in the late 1980s, developed in his work Bound to Lead: The Changing Nature of American Power (1990), and re-elaborated in a number of later books and articles – is one such key term.

According to Nye soft power signifies ‘the ability to get what you want through attraction rather than coercion or payments’, and hence it is different from hard power phenomena such as miltary force, funding, and sanctions. Power – whether ‘soft’ or ‘hard’ – is often connected to foreign policy and a particular country’s will to influence other countries of the world by the means of dissemination of their own particular cultural taste.

Looked upon in a broader way, it can simply mean dispersion of culture in general and has less to do with power in the normal sense; but since soft power is often linked to current (Western) economic models and globalization, it can be hard to distinguish between soft power and hard economic power. In fact, the economic and the cultural dimensions do often overlap; or rather, soft power is often funded by governments.

I well not try to analyze or describe this complex concept in more depth. However, I will give a brief explanation of how soft power can be used these days. This I will do through a list which comprises five significant countries that use culture in one way or another – often in tandem with funding and/or export of cultural products – as a means of soft power.

The United States
The United States – the world’s largest economy and superpower (although a declining such) over the last 150 years or so – does unhesitatingly use a lot of hard power, such as military force, the almost global imposition of their currency, and sanctions against certain countries. But soft power-wise, one can also highlight the near-global dispersion of American popular culture – films, music, sports, fast food etcetera – and its largely market-based economic system and liberal democracy that many other countries either already have absorbed or wish for. The quote below offers a relevant and nuanced overall description of how hard versus soft power can be understood in the case of America:

Take the United Stated as the example. The worldwide popularity of Hollywood movies, Apple products, Google, Starbucks, and the NBA — to name just a few — may be cited as evidence of U.S. soft power, but it would be far-fetched to argue that this soft power has been a crucial factor behind the U.S. ability to get what it wants in other parts of the world. For one thing, drinking Starbucks coffee or watching the NBA does not necessarily translate into pro-American policy preferences. For another, it is difficult to imagine that the symbols of American soft power would have spread to the rest of the world and had such broad appeal had it not been for unrivaled American economic and military power.

 

China
Chinese soft power has become more evident during the recent years – a country to be the largest economy in the world in the not too distant future – and this has been manifested through for instance the large funding and dissemination of Chinese academic institutions and Chinese cultural centers around the world, as well as large-scale events such as the Summer Olympics in Beijing in 2008:

The Chinese government also has spent hundreds of billions of dollars improving the communication capabilities of its media outlets like CCTV, organizing mega events such as the Olympic Games and Shanghai Expo, funding Confucius Institutes, hosting summits attended by dozens of world leaders (e.g. APEC), and sponsoring forums on regional security and prosperity (e.g. the Boao Forum). An important justification for such lavish spending is that these activities can contribute to China’s soft power.

In democratic countries like Canada and Sweden, the academic freedom appears to have been undermined by Chinese-funded and -controlled institutes, which has resulted in several shutdowns of Confucius institutes that promote research on Chinese culture.

Perhaps China may not be as successful as The United States in this regard – people do generally long more for democracy and Starbucks than Confucian values – but the Chinese government does still strive for the use of soft power and has funded a vast amount of projects with large sums of money.

 

Saudi Arabia
Saudi Arabia is in total a rich country indeed – and at the same time it is one of the most authoritarian regimes in the entire world.

Saudi Arabia’s soft power is intimately connected to the country’s Wahhabi doctrine, a ‘modern’ and fundamentalistic form of Islam that was founded during the late eighteenth century and which advocates a draconican, Sharia-based (Hanbalic school) interpretation that will not allow any other interpretation, or for that matter any other religion, than their particular form of Islam. This religio-cultural framework has been funded by rich and influential Saudis since the 1970s onwards:

All in all, Saudi figures show that in the period 1973 and 2002, the kingdom spent more than $80 billion to promote Islamic activities in the non-Muslim world alone. This truly colossal sum has built a huge network of Wahhabi-controlled institutions, including over 1500 mosques, 150 Islamic Centers, 202 Muslim colleges, and 2000 Islamic schools in non-Muslim countries alone. (Alexiev 2011)

Unfortunately, far from all people around the globe stand against Wahhabism and its ideological twin, Salafism, which is manifested through the Islamic State and other organizations and movements that partially hinge on these totalitarian ideas.

 

Russia
Russia constitutes one of the largest countries and economies in the world, and like China and Saudi Arabia it is more or less authoritarian. Another current characteristic is its geopolitical expansions in for instance Ukraine.

Besides military hard power, influential Russians use soft power by the means of media channels such as Russia Today in order to spread an alternative world-view, different from the Western, pro-EU and pro-American counterpart.

This might be a relatively fruitful way to get both Western and other people more on the Russian side, or at least to have a more nuanced understanding of Russia and what it aims for both culturally, economically and (geo)politically.

 

South Korea
I have written serval posts on the Korean wave and explained why I do generally support its dissemination and proliferation.

However, I might add that the South Korean government – after recognizing the good financial results in the aftermath of the distribution particular TV dramas and k-pop – currently uses Korean wave products as means for national branding and consequently increasing revenues through tourism and export of Korean wave products, such as music, TV dramas, and food.

This will probably lead to – and has already to some exetent led to – a positive feedback relationship, since a probable consequence may be a better depiction of South Korea in the global community as well as more revenues; and the revenues can in turn be used for more investment in cultural products and their distribution, which may lead to even larger revenues.

It is also interesting that Chinese leaders are concerned about the vast popularity of South Korean celebrities in China. South Korea is definitely one of the big soft power players these days and constitutes a pop cultural alternative to both the US’ and Chinese products.


När det gäller nutida eller samtida koreansk kultur, är det ofta relevant att vidga vyerna eftersom den sällan kan förstås som isolerad från det som sker i övriga Östasien, USA och i viss utsträckning även andra länder och regioner. Dessutom kan det finnas kopplingar till aktuella saker som sker i världen. Detta inlägg utgör en sådan bredare utblick.

Begreppet soft power, eller mjuk makt på svenska, myntades av den amerikanska statsvetaren Joseph Nye (1937-) under slutet av 1980-talet och har blivit mer utarbetat i ett flertal böcker och artiklar sedan dess. Det handlar om att övertyga med hjälp av attraktion snarare än ekonomiska eller militära maktmedel (hård makt).

I detta sammanhang kan till exempel populärkultur spela en viktig roll, vilket har varit fallet med inte minst USA, som på närmast global nivå har spridit filmer, popmusik, tv-kanaler, snabbmat och mycket annat under 1900- och 2000-talen.

Nedan ges fem exempel på länder som kan sägas bedriva soft power i en mer löst definierad mening, om än delvis på väldigt annorlunda sätt.

 

USA
USA har varit världens ledande supermakt under cirka 150 år och är det alltjämt, även om Kina successivt lär komma ikapp både ekonomiskt och militärt. Detta land har också varit framgångsrikt i att sprida amerikansk (populär)kultur på många håll, till exempel filmer, musik, snabbmat och en mängd teknologiska produkter och företeelser.

Mycket av det som USA gör utrikespolitiskt kan visserligen kategoriseras som hard power, men populärkultur, liksom amerikanska politiska ideal och livsstilar, har onekligen attraherat många människor runtom i världen.

 

Kina
Kina har intresserat sig för mjuk makt under ett antal år, och har bland annat försökt bedriva detta genom att finansiera Konfuciusinstitut runtom i världen. Något tidigare har kinesiska wuxia-filmer och sommar-OS i Beijing år 2008 varit två företeelser som kan kopplas till kinesisk soft power-strävan.

Satsningen på att sprida kinesisk kultur i och genom akademiska sammanhang verkar dock ha fått visst bakslag i demokratiska länder som Kanada och USA eftersom det har lett till, eller tros kunna leda till, censur på institutionerna i fråga – känsliga ämnen som relationerna mellan Kina och Taiwan, Kina och Hongkong, och vad som hände på Himmelska fridens torg 1989 verkar inte vara tillåtet att belysa på Konfuciusinstituten, vilket leder till inskränkt akademisk frihet.

Det återstår att se om Kina kan hitta andra, alternativa lösningar och bli mer framgångsrika i detta avseende.

 

Saudiarabien
Den globala spridningen av wahhabism, liksom den mycket närbesläktade salafismen, har finansierats av saudiska oligarker sedan 1970-talet och framåt. Det rör sig om enorma summor, så mycket som 80 miljarder dollar enbart i icke-muslimska länder.

Wahhabism är en “modern” och fundamentalistisk form av islam som uppstod under slutet av 1700-talet och vars lära är synnerligen intolerant gentemot andra religioner, inklusive kristendom, liksom andra inriktningar och tolkningar av islam som till exempel shia och sufism.

Tyvärr verkar den trots det ha en viss attraktion bland framför allt unga män på många håll runtom i världen, vilket har kunnat skönjas i fråga om omfattande rekrytering till al-Qaida, IS och andra terrororganisationer-/rörelser som i stor utsträckning bygger på wahhabism eller salafism.

Idén om att som jihadist komma till ett paradis fullt av villiga kvinnor – till skillnad från de sexslavar som används i dag – kan utgöra en del av attraktionen, liksom viss grad av individuella maktanspråk och det meningsskapande som sker genom att vara en del av en kollektivistisk rörelse med högtflygande målsättning.

Ett litet tecken som dock pekar i rätt riktning – och om inte annat är det lite intressant kuriosa – är dock att en saudisk prinsessa gillar G-Dragon!

 

Ryssland
Ryssland har invaderat Krimhalvön i de östra delarna av Ukraina under 2014 och 2015, vilket förstås kan klassificeras som hård makt.

När det gäller mjuk makt har dock den välproducerade och engelskspråkiga nyhetskanalen Russia Today varit ett viktigt redskap för att sprida en alternativ och samtidigt mer positiv bild av Ryssland och samtidigt en mer negativ dito av västvärlden, framför allt USA och EU. Givetvis finns även amerikanska och västerländska motsvarigheter – Russia Today har i mångt och mycket uppstått som en motvikt till dessa globalt mycket inflytelserika medier.

 

Sydkorea
Jag har redan skrivit ett flertal inlägg om den den koreanska vågen och varför jag generellt stödjer dess spridning och behöver därför inte utveckla detta så mycket.

Man kan dock nämna att den sydkoreanska regeringen, delvis i samarbete med grannländer, försöker hitta nya sätt att attrahera konsumenter av koreansk populärkultur. Man kan exempelvis tänka sig ett större fokus på det koreanska köket framöver.

Noterbart är också att ledande kineser har oroats en del över att koreanska stjärnor får så mycket uppmärksamhet i Kina, till skillnad från de inhemska motsvarigheterna. En av de allra kändaste kinesiska stjärnorna är talande nog också en k-pop-artist, Victoria Song från gruppen f(x).

Body and Brains – self-test

The main idea behind this post is to offer a self-test with regard to one’s level of body and brains, i.e. how smart and knowledgeable one is, and the physical level one has reached. To reiterate myself, it is thus not a question of either/or but to constitute a more or less complete personal synthesis.

Needless to say, this test and all of its ten questions hinge on a construct and is partly based on arbitrary or personal preferences, but its various components – which are reflected in the different questions and their respective answer alternatives – are based on both science and sound reflections. Many of these topics or sub-topics have also been elaborated in earlier blog posts, such as this one (about the importance of traveling for personal development) and this one (about general strength and endurance statistics). Notice that all strength statistics are based on strict and full-range movements.

The most difficult part has been to distinguish between different academic fields and subjects in relationship to a relevant international university ranking. The main point, though, is to take into account the current inflation of university ceritifications, degrees and diplomas and to be self-critical in this respect. And it is implied that one can largely or at least partly compensate the lack of a high-value degree with extensive reading of books.

 

1. How much can you squat?
Less than 1 x one’s particular body weight: 0p
1-sligthly less than 1,5 x one’s particular body weight: 1p
1,5-slightly less than 2x one’s particular body weight: 2p
2 or more than x one’s body weight: 3p

2. How much can you bench press?
Less than 1 x one’s particular body weight: 0p
1-slightly less than 1,25 x one’s particular body weight: 1p
1,25-slightly less than 1,5 x one’s particular body weight: 2p
1,5 or more x than one’s body weight: 3p

3. How much can you dead lift?
Male:
Less than 1,5 x one’s particular body weight: 0p
1,5-slightly less than 2 x one’s particular body weight: 1p
2-slightly less than 2,5 x one’s particular body weight: 2p
2,5 or more x than one’s body weight: 3p

Female:
Less than 1,25 x one’s particular body weight: 0p
1,25-slightly below 1,5 x one’s particular body weight: 1p
1,5-slightly below 2 x one’s particular body weight: 2p
2 or more x than one’s body weight: 3p

4. How many strict, wide-gripped chin-ups can you do?
Male:
0-9: 0p
10-14: 1p
15-19: 2p
20 or more: 3p

Female:
0-5: 0p
6-9: 1p
10-14: 2p
15 or more: 3p

5. How fast do you run three (3) kilometers on a regular all-weather running track?
Male:
15 minutes or more: 0p
14:59-13:00: 1p
12:59:-12:00: 2p
11:59 or less: 3p

Female:
16 minutes or more: 0p
15:59-14:00: 1p
13:59:-13:00: 2p
12:59 or less: 3p

6. What is your current level of educational achievement?
Upper-secondary school, diploma/certificate outside of a university context, various university courses and/or unfinished educational programs (regardless of university ranking), or a bachelor’s or master’s degree in the social sciences at a university out of the top 100 world ranking: 0p

Bachelor’s or master’s degree in the social sciences or humanities at a top 51-100 ranked university, bachelor’s or master’s degree in science, law, psychology or medicine from a 101-200 ranked university, phD in the social sciences or humanities from a 100-200 ranked university, or two Bachelor’s degrees or master’s degrees in the social sciences or humanities from a 50-100 ranked university: 1p

Bachelor’s or master’s degree in the social sciences or humanities from a top 50-11 ranked university, bachelor’s or master’s degree in science, law, psyhchology or medicine from a 100-51 ranked university, or a PhD from a 11-50 ranked university: 2p

Bachelor’s or master’s degree in social sciences or humanities from a top a top-ten ranked university, bachelor’s or master’s degree in science, law (법학 in Korean), psychology or medicine frm 11-50 ranked university, PhD, regardless of subject, from a 11-50 ranked university, hired docent, senior lecturer or professor at a 11-50 ranked university: 3p

7. How many novels and/or academic works have you read in their respective entirety during the last twelve (12) months?
0-9: 0p
10-19: 1p
20-49: 2p
50 or more: 3p

8. How many novels and/or academic works have you read in their respective entirety during your entire life?
0-99: 0p
100-200: 1p
200-499: 2p
500 or more: 3p

9. How many countries have you ever visited?
0-9: 0p
10-20: 1p
21-50: 2p
50 or more: 3p

10. How much time have you, in total, stayed abroad?
Less than six months: 0p
Six months up to slightly less than a year: 1p
One-two years: 2p
More than two years: 3p

 

0-10 points
You will probably need to work hard on your physical and intellectual development. If it seems impossible to earn a decent university degree – perhaps due to one’s particular personal situation – then focus on to visit both the gym and the library often and on a regular basis. Of course, changes in nutritional habits, and consequently loss of fat-weight, may also be important when it comes to physical development. Be active and patient at the same time.

It might also be the case that you are quite young and at some point within a larger personal process. If so, do not give up and continue in the right direction.

11-20 points
On the physical and intellectual continuum, you are somewhere in between and may have to decide if you want to keep improve (or perhaps work hard on maintenance) or continue to be – let us be honest – quite mediocre. If you are at the upper level, you have done a decent job already and are hopefully heading in the right direction.

21-25 points
You are indeed a physically able intellectual, or perhaps rather a quite intellectual fitness person, and can be proud of your progress so far. It might be the case that you do not have to develop even further, but perhaps a little more progress in one or even both of these respects is what you need in order to be or to feel more complete as a person.

26-30 points
You are one of those few individuals who have experienced large part of the world and for more extensive periods of time, earned a higher and prestigious degree at a top-ranked university, and in parallel with this do also have a high-class physique, both strength- and endurance-wise. Regardless of how your more exact socio-economic and personal situation is at the moment – there are, of course, other important things in life besides body and brains – you can be very proud of your achievements and development.


Huvudpoängen med detta inlägg är att erbjuda ett självtest som mäter ens grad av fysisk och intellektuell förmåga, vilket som bekant är en del av denna bloggs koncept och min egen livsfilosofi.

Det är givetvis svårt att konstruera “objektiva” tester som täcker in mycket av det som är väsentligt och samtidigt får med nyanser och gradskillnader, men jag har gjort mitt bästa, och mycket av detta bygger vidare på det jag har skrivit tidigare om till exempel vikten av att resa mycket och läsa mer utmanande litteratur för att utvecklas, samt att utgå från rimliga fysiska krav som (delvis) är anpassade efter vikt och kön.

Det svåraste har varit att göra rimliga avvägningar när det gäller universitetsutbildningsnivå, men poängen är att ta hänsyn till den inflation av utbildningar och examina som förekommer och att vara självkritisk i det avseendet. Som kompensation för en eventuell låg poäng i det avseendet kan man ha läst väldigt mycket litteratur, både inom ramarna för universitetsstudier och/eller på egen hand.

 

1. Hur mycket lyfter du i knäböj?
Kille/man:
Mindre än 1 x den egna kroppsvikten: 0p
1-1,5 x den egna kroppsvikten: 1p
1,5-strax under 2x den egna kroppsvikten: 2p
2 eller mer x än den egna kroppsvikten: 3P

Tjej/kvinna:
Mindre än 0,75 x den egna kroppsvikten: 0p
0,75-strax under 1 x den egna kroppsvikten: 1p
1-strax under 1,25 x den egna kroppsvikten: 2p
1,25 eller mer än x den egna kroppsvikten: 3p

2. Hur mycket lyfter du i bänkpress?
Kille/man:
Mindre än 1 x den egna kroppsvikten: 0p
1-strax under 1,25 x den egna kroppsvikten: 1p
1,25-strax under 1,5 x den egna kroppsvikten: 2p
1,5 eller mer x den egna kroppsvikten: 3p

Tjej/kvinna:
Mindre än 0,75 x den egna kroppsvikten: 0p
0,75-strax under 1 x den egna kroppsvikten: 1p
1-1,25 x den egna kroppsvikten: 2p
1,25 eller mer x den egna kroppsvikten: 3p

3. Hur mycket lyfter du i marklyft?
Kille/man:
Mindre än 1,5 x den egna kroppsvikten: 0p
1,5-strax under 1,75 x den egna kroppsvikten: 1p
1,5-strax under 2 x den egna kroppsvikten: 2p
2 eller mer x den egna kroppsvikten: 3p

Tjej/kvinna:
Mindre än 1 x den egna kroppsvikten: 0p
1-strax under 1,25 x den egna kroppsvikten: 1p
1,25-strax under 1,5 x den egna kroppsvikten: 2p
1,5 eller mer x den egna kroppsvikten: 3p

4. Hur många strikta chin-ups med brett grepp kan du göra?
Kille/man:
0-9: 0p
10-14: 1p
15-19: 2p
20 eller fler: 3p

Tjej/kvinna:
0-5: 0p
6-19: 1p
10-14: 2p
15 eller fler: 3p

5. Hur snabbt springer du tre (3) kilometer på en vanlig löparbana?
Kille/man:
15 minuter eller mer: 0p
14:59-13:00: 1p
12:59:-12:00: 2p
11:59 eller mindre: 3p

Tjej/kvinna:
16 minuter eller mer: 0p
15:59-14:00: 1p
13:59:-13:00: 2p
12:59 eller mindre: 3p

6. Vilken är din nuvarande akademiska utbildningsnivå?
Gymnasieutbildning, diplom/certifikat utanför ett universitetssammanhang, högskole- eller universitetsstudier i samband med diverse oavslutade utbildningar eller kurser (oavsett universitetsranking), kandidatexamen eller masterexamen i samhällsvetenskapliga ämnen eller humaniora vid ett topp 101-200-universitet på internationell rankinglista: 0p

Kandidat- eller masterexamen i samhällsvetenskapliga ämnen eller humaniora vid ett 51–100-rankat universitet, kandidat- eller masterexamen i naturvetenskapligt ämne, juridik, psykologi, eller medicin vid ett 101-200-rankat universitet, PhD i samhällsvetenskapligt ämne eller humaniora vid ett 101-200-rankat universitet: 1p

Kandidat- eller masterexamen i samhällsvetenskapliga ämnen eller humaniora vid ett 100-51-rankat universitet, kandidat- eller masterexamen i naturvetenskapligt ämne, juridik, psykologi, eller medicin vid ett 51-100-rankat lärosäte, PhD i samhällsvetenskapligt ämne eller humaniora vid ett 51-100-rankat universitet, PhD i naturvetenskapligt ämne, juridik eller psykologi vid ett 101-200-rankat universitet: 2p

Kandidat- eller masterexamen i samhällsvetenskapliga ämnen eller humaniora vid ett topp-tio-rankat universitet, kandidat- eller masterexamen i naturvetenskapligt ämne, juridik, psykologi, eller medicin vid ett 11-50-rankat universitet, PhD i något ämne vid ett 11-50-rankat universitet, anställd docent eller professor vid 51-100-rankat universitet: 3p

7. Hur många hela romaner och/eller akademiska verk har du läst under de senaste tolv (12) månaderna?
0-9: 0p
10-19: 1p
20-49: 2p
50 eller fler: 3p

8. Hur många hela romaner och/eller akademiska verk har du läst under hela din livstid?
0-99: 0p
100-200: 1p
200-499: 2p
500 eller fler: 3p

9. Hur många länder har du vistats i?
0-9: 0p
10-20: 1p
21-50: 2p
50 eller fler: 3p

10. Hur mycket tid har du sammantaget tillbringat utomlands?
Mindre än sex månader: 0p
Sex månader till och med strax under ett år: 1p
Ett-två år: 2p
Mer än två år: 3p

 

0-10 poäng
Du måste förmodligen arbeta hårt för att utvecklas fysiskt och intellektuellt, i synnerhet om du är lite äldre – för ungas del kan det handla om att man bara har kommit en viss bit i en längre personlig utvecklingsprocess och bör fortsatta på den inslagna vägen. Om det av olika skäl verkar omöjligt att genomföra en gedigen universitetsutbildning, kan det vara lämpligt med många och regelbundna biblioteks- och gymbesök (och man kan även genomföra kurser som ger en, om än inte en helgjuten utbildning, högre grad av bildning och kunskap), och/eller bevista motionsspåret. Självklart kan det även vara väsentligt för många att förändra sina kostvanor och följaktligen minska sin underhudsfettvikt, vilket i sin tur tenderar att göra en både snabbare och starkare i förhållande till kroppsvikt. Det kan också vara relevant att utvärdera sin privatekonomi och spara pengar som läggs på skräpmat och shopping till en resa resa.

11-20 poäng
På det fysiska och intellektuella kontinuumet, är du någonstans mittemellan och måste kanske avgöra om du vill fortsätta att utvecklas eller – låt oss vara ärliga – vara relativt medioker. Eller så måste du kanske kämpa för att bibehålla din nuvarande nivå, vilket kan vara nog så viktigt.

21-25 poäng
Du är utan tvekan en mycket fysiskt utvecklat intellektuell, eller kanske snarare en intellektuell fitnessperson. Det kan kanske vara så att du inte behöver utvecklas särskilt mycket mer, eller så är det precis det där lilla extra som behövs för att bli eller uppleva själv dig vara mer komplett som person, fysiskt och/eller intellektuellt.

26-30 poäng
Du är en av ganska få personer, andelsmässigt, som har upplevt stora delar av världen, och under längre perioder dessutom, erhåller en prestigefylld examen vid ett mer eller mindre topp-rankat universitet, och parallellt med detta har en högklassig fysik, såväl styrke- som uthållighetsmässigt. Oavsett hur din livssituation i ekonomiskt och andra avseenden ter sig i nuläget – det finns givetvis andra viktiga saker i livet än fysisk och intellektuell utveckling – kan du vara stolt över vad du har åstadkommit hittills.