Min artikel om Sydkorea och Sveriges prestationer i PISA 2015 finns nu tillgänglig online. Denna har diskuterats vid en akademisk konferens vid Stockholms universitet och publicerats online i Orientaliska studier som bygger på redaktörsgranskning (ej fully peer-reviewed så att säga). Detta är en tidig och förkortad version av en längre artikel och därmed något tunn och bristfällig jämfört med senare versioner. Jag har därför lagt upp den här: Educational Achievement in South Korea and Sweden.
Tag Archives: #Sweden
30 wisdoms of life
In this article I emphasize what I regard as 30 wisdoms of life – whether these are based on sound knowledge or own experiences, both endeavors and shortcomings – and in conjunction with this I do also make some suggestions on how to optimize one’s disposable extra income and leisure time. Overall it has a male perspective as its point of departure, but many of these things are also applicable for females.
1. Think of life as a poker game
As has been established as a fact, poker is not gambling but a game of skill. However, it does definitely include some degree of chance and luck too.
Hence, poker is the perfect metaphor for life because it is both about to master the skill of when to be offensive and when to be defensive (push/pull), and to understand when one has made a mistake or been the victim of particular – whether lucky or unlucky – circumstances. Moreover, it is about to grow and to fortify self-confidence, and to not tilt too much when one experiences a setback; perhaps to take a break and then continue to play with a (partially) new and hopefully more succesful strategy. Furthermore, one can also mention the importance of to avoid hubris, stay foucused, and to always maintain some degree of self-critical introspection.
2. Think of life as a curvilinear process
Life is a linear process in the sense that people are born and eventually dies, but it is never a linear process with regard to achievements and wellbeing since one’s life goes up and down – for some much more uphill than downhill. However, it is seldom perfect for anyone; one should not think that it should be either.
3. Do have a balanced approach to many things in life
Classic Greek philosophers such as Socrates, Plato and Aristotle have discussed the importance of balance with regard to many dimensions of human existence, such as power, money, happiness, food etcetera.
This is often quite logic and obvious, but even so many people drag themselves into various extremes, such as overeating and -drinking. One can use water as an example: it is completely essential for human existence, but if a person drinks too much within a too narrow timeframe it is detrimental and even lethal. The same way of thinking and acting can and should be applied to a lot of other things in life.
4. Learn the essence of karma
Karma has several meanings, of which some are religious and moral and related to beliefs within Buddhism and Hinduism and the idea that one can be born to something better or worse in next life, and that one’s actions will lead to consequences (the sum of all actions).
However, a third meaning is non-religious and -moral, namely the karmic law about cause and effect – to understand how things are causally interrelated. For example: if one eats too many calories then one will inevitably add (fat)weight and vice versa. It is not a moral question but a scientific question, yet still many want to make into a moral, like the oft-repeated assumption that a person ‘deserves’ to eat junk food because they somehow think that they do. Part of a constructive process in order to become more free as an individual human being, is to stop making scientific topics into moral matters.
5. Do not put other people on a pedestal
It is important to not idolize people, whether those in one’s own environment or distant celebrities, because it is based on illusions about reality – people are seldom as good as one might think that they are. Additionally, it makes oneself subordinated and is thus counterproductive.
A quite striking example is when I visited Hollywood in 2006 and went to a film gala premier. I was not particularly fascinated by all the prominent celebrities, unlike all the fans who stood outside, screaming and adoring their idols, and as ironic as it may seem, some guards asked me if I wanted to come inside when I passed by the entrance, while not a single one of the pathetic fans were let in. The reason is, of course, that they appeared to not be able to handle themselves in that sort of situation and environment. They chose to make themselves subordinated losers.
6. Find role models, not idols
To worship other people is not constructive, and in the best case it is harmless. However, to have role models are important.
Notice the pluralis – one should have several, in different phases and contexts of life, rather than one particular role model. This is partly due to that as a person one does often engage in different activities and occupations througout life.
7. Let yourself be influenced and inspired by other people but do not imitate them
To mimic other individuals is not constructive and often deemed to fail, but to be influnced and inspired by different people and phenomena – which then are mixed with one’s particular personality, conditions and preferences – can indeed be positive and constructive, and be related to many different areas such as behavior, fashion, training and writing style.
8. Obtain a positive habituation
People feel well, looked upon in a longer timeframe and on average, when they have certain positive habituations, such as to eat, sleep, train and study at particular times of the day. Of course one can do partial deviations from one’s schedule, for instance when one travels or party, but to stick to the good habituations is what generally is constructive and the proper way to live.
9. Learn from your experiences but do not get stuck in the past
As the German philologist and philosopher Friedrich Nietzsche (1844-1900) has emphasized in The Use and Abuse of History, it is important to not get stuck in the past, whether positive or negative experiences. It is relevant to consider both one’s good and bad sides and experiences, and everything that happens in one’s life hinges on the past which we ought to learn from. But it is still the present and the future that should be the main focus, and this is partly related to the idea that one should not live on old merits for too long, whether for oneself or in a social context, but instead strive for continuous development. Essentially one should not ruminate about the past.
10. Do not categorize yourself or other people
Since the upper-secondary school time onwards, my bodyweight has shifted between 63-79 kilograms. Hence, it has not really been any extremes in this regard but still a relatively wide spectrum. When I was 16 I was slim and weighed about 63 kilograms and felt that I could eat almost anything without gaining (fat)weight.
However, in the middle of the upper-secondary school period I started to gain some fat weight – almost 10 kilos – before I realized that one simply cannot eat junk food for several days of the week without unwanted consequences. Since I started with fitness when I was about 20, I have had periods of both bulk and diet, mostly due to strategic reasons but to some extent also because of bad habits, and the shape has shifted accordingly.
These patterns symbolize that one should seldom categorize and essentialize people, whether oneself or other individuals. Sometimes we tend to use simplified etiquettes such as ‘thin’, ‘fit’, ‘normal’, ‘fat’, ‘smart’, ‘ugly’ etcetera in order to describe our environments and the people that dwell in them. But nothing lasts forever and few if any things are completely static and unchangeable – and that is true for all. Hence, do not underestimate your own or other people’s ability to change, and just because you feel that you have had a setback or peak in life you should not think that it will last. Panta rhei.
11. Metrosexual rather than machismo
This is somethings that is unhesitatingly linked to the current era of manhood, but some of these things may also be more ‘timeless’. It is a vast topic to investigate, but one can at lewast briefly conclude that when it comes to the false, dichotomous choice between being a soft beta male or a macho man one should chose to be metrosexual instead. This is what most people will earn from, and to let everyone be ‘winners’ is what creates a better and more equal society (even though competition between males will still persist).
Hence, take care of your looks, clothes, hygiene, and way of being, and make it into a habit and lifestyle. It does not have to be particularly expensive and time-consuming and just a few simple changes in these respects might be just it. One can find inspiration and influences from a vast amount of people and contexts, for instance here.
12. Strive for a balanced narcissism
Narcissism, to love oneself too much, is within the frames of differential psychology not a question of either/or but one of degree and how it expresses itself among different individuals. In current times narcissism is generally speaking acceptable, even encouraged, as long as it does not get too excessive, and the cliche that one should love oneself is in fact largely true. Thus, strive for a balanced narcissism without extremes.
Such negative extremes include to think that one is (much) better than one actually is, and to have too long periods of self-absorption. If one is too self-absorbed and introvert then may lose social skills (or interpersonal ability) and completely ignore external validation, and if one is too self-centered and extrovert then one might be too dependable on external validation and in worse case even unbearable to socialize with.
13. Do not ‘be yourself’ but the best version of yourself
Virtually all personality traits are 40-60% inherited. This is indeed a very complex topic, and I have no intent of trying to examine it here, but it can still be concretized and simplified through the platitude that one should always ‘be oneself’ (just be yourself).
I consider this cliche to be partly misleading, and instead think that one should strive for to be the best version of oneself. To reiterate myself – no one is perfect and one cannot affect everything. But one can change quite a lot by good decision-making. Hence, do not blame your supposedly static personality but instead strive for to optimize your personality, alongside behavior and looks. People will appreciate you more, although some might be jealous if/when you are too good.
14. To give does not imply to get
As has been pointed out in relationship to karma, it does not exist any immanent justice in the world – at least it does appear so for most individuals. However, many people – because of an overall sound inner moral compass – have not yet come to understand this and expect that what one gives is what one gets in return, whether from friends, family or exmployers.
Things do not work that way, generally speaking, though. Of course one will in many cases get good things in return and vice versa, but quite often the almost complete opposite is the case. The most striking example is celebrities who publish a trivial photo and consequently get hundreds of thousand, even millions, of ‘likes’ in return by their numerous Instagram followers, while some common people will put efforts, year after year, but not get anything or very little in return.
15. It can always become even worse
Within the frames of various media channels one can learn that person X has lost Y amount of pounds or kilograms. But why did person X gain that much weight in the first instance? This ubiqitous phenomenon is related to many things in life: it can actually become even worse. Sometimes the wind will turn almost naturally, from something good or bad to its respective opposite, but the living nightmare can also become more frightening, which then makes it even more difficult to cope with the difficulties in question.
Therefore one should not walk around with the false conviction that things will resolve themsleves – even in a welfare country like Sweden – but instead cope with the problems, sooner rather than later.
16. Drink alcohol selectively
If one really has to chose between to drink and to not drink alcohol, then one should chose not to. But if one looks upon the Western sphere’s most popular drug in a little more balanced way, a more fruitful strategy would be to it selectively. That is, to do it at special occasions, such as during a overseas stay or in conjunction with a particular party. With few acceptions: save your money and health until the right time for festivity comes.
17. Travel when the opportunity comes
To travel is to widen one’s inner horizon and to enrich one’s own life (and sometimes other people’s lives too). Despite all negative things that may linked to these activities, it is something that one ought to do when the economic and temporal conditions make it possible. Nothing new under the sun but still true.
18. Do not romantize things in life
Johann Wolfgang von Goethes world-famous epistolary novel Die Leiden des jungen Werthers (1774) – as well as much that have been written about so called game in much more recent years – teach males to be less of romantic idealists and more of crass realists. To romantize love, women, relationships and life overall may offer more meaning (or rather, a pretense of meaning) but may also lead a person on paths that are to no one’s good.
Of course, one may be romantic during certain phases and at particular situations of life, but to be guided by a false shimmer of beautiful illusions (pretty lies) should definitely be avoided. As parodoxical as it may seem, a more realstic and cynical approach in this respect may in fact lead to more romanances.
19. Learn to be alone but do not get stuck in loneliness
In a sequence of the phenomenal film Donnie Darko (2001), Jake Gyllenhaal’s character Donnie says that all creatures will eventually die alone. It is a little bit misguiding but still correct in one way of looking at it, and it is true about life too. Loneliness will seldom enable the individual to gain strength – rather the opposite – but to spend some time alone and be pleased with it is important in order to develop as a person and sometimes also completely necessary.
When I visited Mt. Fuji in Japan in 2009, I did not speak to anyone for two whole days and this rather brief period of time lead to that I started to talk to myself and laugh at my own jokes that I made up in my head. Hence, it appears to be favorable to return to social settings after some time of enriching loneliness. As is explained in the brilliant film Into the wild (2007) it is important to net get stuck in loneliness, whether phsysically or mentally.
20. Appreciate your friends and family
Friends come and go but it is important that some relationships persist. Because if they don’t, then one gets stuck in loneliness.
21. Do (almost) never be arrogant to other people
Far from all people deserve one’s descency, and it is not one’s responsibility to give everyone positive attention. If someone is arrogant one may also respond with similar measures. However, to generally speaking be arrogant is negative, often counterproductive, and a sign of one’s own weakness; a kind of defence mechanism.
22. Do never take someone or something for granted
This is a cliche that is true, a real wisdom. Of course, one can and should predict various scenarios and sequence of events that will most likely happen, and many people’s behavior tend to be quite predictable. But to not distinguish the probabalistic from the deterministic may lead to desillusions or cognitive dissonance with regard to both people and events.
23. Cowardice limits one’s life while courage enlarges it
A large share of people, especially in more developed countries such as Sweden, have never ever before had better preconditions for to experience and accomplish interesting and important things. Still many let themselves be held back by cowardice. It is when one is at least a little bit brave that good things will happen. As philosophers such as Plato asserted for almost 2500 years ago it is of course of chief significance to avoid recklessness (always remember the dynamics of push/pull), but without some degree of proper courage not much will happen. And this is the case with for instance relationships, traveling, work, education and many other things.
24. Visions are not reality
Another platitude, especially among companies but also within the domains of politics, education and among people in general, is the idea that one ought to have visions. Of course, it really is important, and as an individual it is constructive to visualize one’s ideas and goals. It is in fact hard not to.
But even the visions that become real are in every case only approximate depictions of one’s earlier, inner sensations. For instance, The United States is not as fantastic as one may think if one has various popular culture as points of reference; not even Miami Beach or Manhattan.
25. Read many books
Like to travel – even if one does not actually move spatially when one heads into the world’s of literature – literature is about expand the inner existential room and to enrich one’s own life. Another good thing with literature is that it is more or less free of charge, abd available for almost everone. Here are a few tips of what to read.
26. Hide your weaknesses and compromising sides
To be open-hearted and honest can be liberating and advantageous in several ways, but honesty can often be turned against oneself, sometimes even by so called friends. One should not lie but to stress out loud what one has experienced and thinks about this and that is seldom a fruitful strategy. And if one really has to express something of the potentially compromising sort, save it until very special occasions.
27. What feels right is not always what is right
The cliche says that one ought to trust one’s own gut feeling. But how substantial is this oft-repeated phrase? People are guided by both instincts, experiences and knowledge, and in many cases that of which feels right is also what is right. But at the same time, there are oceans of examples that point in the opposite direction. For instance, cowardly people do trust their own gut feelings, don’t they? Courage, will, common sense, consideration and knowledge are often better loadstars than various gut feelings.
28. Refine your talents
As a person one may wish for to develop many different potential aspects of oneself throughout life, whether theoretical or practical, but there are also certain skills and/or that one may try to refine as much as possible. To try to accomplish this is to give life meaning, to create goals, and may under certain circumstances lead to fantastic results and experiences.
29. Be patient
The proper outlook on the relationship between short-term and long-term perspectives is neither simple nor obvious. Because on one hand one may die tomorrow and should thus focus on the present, but on the other hand a certain degree of long-term thinking and planning is required in order to aim for more important goals. That is indeed the case with for instance intellectual, physical and career development, as well as to save money for traveling.
30. Father time is always breathing down your neck
As has been said just above, one ought to be patient but at the same time always remember that time is constantly and inexorably breathing down one’s neck. If one wants to experience things one should start to work on that now.
30 visdomar om livet
Nedan följer 30 visdomar, baserade på antingen kunskap eller egna livserfarenheter – utifrån styrkor och förtjänster, så väl som svagheter och tillkortakommanden – för att utvecklas fysiskt, intellektuellt och över huvud taget personlighetsmässigt i det nuvarande tidevarvet, och dessutom parallellt med detta optimera både ens tid och disponibla extrainkomst. Dessa utgår till stor del från ett manligt perspektiv men ganska mycket är applicerbart även för tjejer/kvinnor.
1. Se livet som en pokermatch
Poker är som konstaterats inget tur- utan ett skicklighetsspel, men det finns onekligen även ett ganska stort mått av slump och tur i detta.
På så vis är poker den perfekta metaforen för livet, för det handlar om att lära sig att bemästra när man ska vara offensiv respektive defensiv, och förstå när man har spelat dåligt och begått misstag, eller ibland faktiskt haft otur eller blivit offer för olyckliga (eller lyckliga) omständigheter. Vidare handlar det om att ha självförtroende, och odla och bibehålla detta, och att inte sjunka för lågt när man är inne i en dålig period i livet. Att kanske ta en time-out och sedan börja om på nytt med en delvis ny strategi för att lyckas bättre. Man kan även tillägga vikten av att inte få hybris, bibehålla sitt fokus, och alltid ha ett mått av (själv)kritiskt tänkande.
2. Se livet som en kurvlinjär process
Livet är en linjär process såtillvida att vi föds och vi dör, men det är aldrig en helt linjär sådan när det gäller prestationer och välmående utan livet går upp och ner – för vissa betydligt mer upp än ner, eller vice versa, men det är sällan så att det är helt bra eller dåligt för någon. Det är viktigt att förlika sig med det och sluta sträva efter att saker eller människor ska vara perfekta.
3. Ha ett balanserat förhållningssätt till det mesta
Antika filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles har diskuterat vikten av balans när det gäller mycket i livet – lycka, pengar, mat, dryck, motion, politik och mycket, mycket annat.
Det är egentligen väldigt logiskt och självklart, men trots det hamnar människor ofta i negativa ytterligheter, och till exempel äter och dricker alldeles för mycket (alkohol). Man kan ta vatten som exempel – det är helt livsnödvändigt men dricker man för mycket under för kort tid är det skadligt, rentav dödligt. Därför är det viktigt att applicera det balanserade förhållningssättet på det allra mesta i livet, även om man samtidigt måste komplettera det med kunskap och självförståelse.
4. Förstå innebörden av karma
Karma har flera betydelser, varav några har mer att göra med religiösa föreställningar inom buddhism och hinduism om att man kan födas till någonting bättre eller sämre i nästa liv, och att ens handlingar får konsekvenser på grund av ett slags inneboende rättvisa i världen.
En annan innebörd är helt icke-religiös och -moralisk, nämligen lagen om orsak och verkan – att helt enkelt förstå hur saker hänger ihop kausalt. Exempelvis – äter man för mycket kalorier går man upp i vikt och vice versa. Det är ingen moralisk fråga utan snarare vetenskaplig. Ett led i att bli mer fri i sin tillvaro är att sluta göra vetenskapliga frågor till moraliska sådana.
5. Sätt aldrig andra människor på piedestal
Det är viktigt att inte dyrka andra människor, vare sig de i ens omgivning som man ser upp till eller mer avlägsna så kallade kändisar, för det bygger dels ofta på en illusion om verkligheten – andra människor är sällan så fantastiska som man föreställer sig att de är – dels får det en ofta att bli underordnad och leder till att det går tvärtemot ens önskningar.
Ett talande exempel var då jag var i Hollywood 2006 och fick gå på filmpremiär. Jag var i stort sett helt ointresserad av föreställningen och de prominenta gästerna men blev paradoxalt nog insläppt när jag passerade förbi, medan inte ett enda av de fans som stod och skrek utanför, tryckta mot stängslet, talande nog blev det. De gav troligen intrycket av att inte kunna bete sig normalt i förhållande till deras idoler och då kan de troligen inte göra det heller. De valde självmant att göra sig underordnade på grund av deras piedestaltänkande och förlorade själva på det.
6. Skaffa dig förebilder, inte idoler
Att dyrka andra människor är som sagt inte konstruktivt, utan i bästa fall meningslöst eller ger uttryck för harmlös beundran, men att ha förebilder är däremot oerhört viktigt.
Notera pluralis – att man troligen bör ha flera sådana, i olika avseenden och i olika sammanhang och perioder av livet, snarare än en enda. Delvis har detta förstås att göra med att man som människa tenderar att engagera sig i flera olika verksamheter under sin livstid och därmed behöver flera slags förebilder. I dagens samhälle är många specialister snarare än renässansmänniskor som kan massor av olika saker, även om det så klart finns en del som behärskar flera områden eller bara är allmänt duktiga, och på så vis blir det än mer naturligt att ha flera. Förebilder kan finnas lite överallt, inte bara bland dem som har lyckats karriärmässigt.
7. Influeras och inspireras av andra människor men härma dem inte
Att kopiera och imitera andra människor är inte konstruktivt och ofta dömt att misslyckas. Att däremot influeras och inspireras av många olika personer och företeelser – som blandas med ens egen särskilda personlighet, förutsättningar och preferenser – kan däremot vara väldigt positivt, och gälla alltifrån mode till skrivande och träning.
8. Skaffa en positiv vanebildning
Människor mår som allra bäst, sett över längre tid och så att säga i genomsnitt, när de följer vissa positiva livsmönster. Sedan kan man göra vissa avsteg från dessa temporärt, och helst då i samband med att man gör någonting positivt som att till exempel resa, men att hålla sig till de goda vanorna är vad som bör gälla överlag.
9. Lära dig av dina misstag och förtjänster men fastna inte i dåtiden
Som den tyske filologen och filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) har belyst i The Use and Abuse of History är det viktigt att inte fastna i dåtiden, vare sig positiva eller negativa erfarenheter. Det är väsentligt att ta fasta på både sina bra och dåliga sidor och erfarenheter, och allt som sker och komma skall bygger alltid vidare på historien även för oss som enskilda individer, men det är nuet och framtiden som huvudfokus bör riktas mot. Det hänger delvis också samman med att man inte bör leva på gamla meriter (alltför länge), vare sig inför sig själv eller i ett socialt sammanhang, utan sträva efter kontinuerlig utveckling. Dessutom bör man absolut inte älta det som har skett, allra minst misslyckanden eller andra jobbiga erfarenheter.
10. Sätt aldrig fast(a) etiketter på dig själv och andra
Jag har sedan jag blev något så när fullvuxen pendlat mellan att väga 63-79 kilo. Inga ytterligheter alltså men ändå ett ganska stort viktspektrum. I början av gymnasiet var jag slank och vägde 63 kilo och upplevde att jag kunde äta hur mycket som helst utan att gå upp i (fett)vikt. I mitten av gymnasiet kom jag in i en fas med dåliga vanor och la på mig nästan 10 kilo fettvikt – delvis innan jag insåg att man faktiskt inte bör äta hamburgare, pizza, chips och godis flera dagar i veckan, även om man spelar lite fotboll – innan jag började gå ner successivt. Sedan jag började med fitness en tid efter gymnasiet har jag haft perioder av bulk och deff, till största del utifrån egen vilja men även med vissa perioder av sämre vanor, och formen har pendlat därefter.
Detta symboliserar att man aldrig ska sätta en fast etikett på någon, varken sig själv eller andra. Ibland använder vi förenklande kategorier som “smal”, “normal”, “tjock”, “smart”, “korkad”, “snygg”, “ful” etcetera för att beskriva verkligheten och de människor som lever i den, men ingenting varar för evigt och nästan ingenting är helt statiskt eller oföränderligt – och det gäller alla. Underskatta inte din egen eller andras förmåga eller handlingsutrymme, och bara för att du upplever att du har en peak eller dålig period av livet så ska du inte tänka att det alltid kommer vara så.
11. Metrosexuell hellre än mes eller macho
Det här är någonting som är väldigt tydligt kopplat till det nuvarande tidevarvets syn på manlighet men en del av detta är faktiskt mer “tidlöst”. Det är ett omfattande område i sig att undersöka och diskutera, men det man i mer korthet kan slå fast är att i det falska, dikotomiska valet mellan mes eller macho bör man välja att vara metrosexuell – det är det som de allra flesta vinner på, och att låta alla vara “vinnare” skapar ett bättre och mer jämlikt samhälle, även om konkurrensen alltjämt lever kvar.
Bry dig om ditt utseende, dina kläder, din hygien och ditt sätt att vara, och gör det till en del av din vanebildning och livsstil. Det behöver inte ens vara särskilt dyrt eller tidskrävande utan kan räcka med att man göra vissa enkla förändringar. Inspiration och influenser kan man få från många håll, bland annat här.
12. Sträva efter en balanserad narcissism
Narcissism, att älska sig själv för mycket, är vid sidan av rent patologiska varianter inte en fråga om antingen eller utan i vilken grad och hur det tar sig uttryck. I det nuvarande tidevarvet kan narcissism sägas vara acceptabelt så länge det inte går till överdrift, och klyschan att man ska älska sig själv stämmer till stor del. Sträva därför efter en balanserad narcissism utan negativa ytterligheter.
Sådana negativa ytterligheter är till exempel att tro att man är (mycket) bättre än man verkligen är, eller ha långa stunder av självupptagenhet. Går man upp i sig själv för mycket om man är mer introvert kan det leda till att man tappar lite av sin sociala kompetens och missar den sociala sidan av tillvaron och att få yttre feedback (external validation), och omvänt kan för mycket narcissism hos utåtriktade människor leda till att man upplevs som väldigt självupptagen eller i värsta fall odräglig, och därtill bygger en stor del av sin tillvaro på yttre bekräftelse.
13. Var inte dig själv utan den bästa versionen av dig själv
De flesta personlighetsdrag är förenklat sett till 40-60% medfödda, varför mycket är föränderligt och oföränderligt på samma gång. Det är en mycket komplex fråga, men den kan förenklas och konkretiseras genom plattityden att man ska sträva efter att vara sig själv.
Jag anser att denna plattityd delvis är missvisande och att man i stället bör sträva efter att vara den bästa versionen av sig själv. Som sagt – ingen är perfekt och allt kan man inte påverka, men det går att förändra en hel del och fatta många bra i stället för dåliga beslut, i alltifrån det lilla till det stora i livet. Skyll inte på personlighet eller svagheter utan sträva efter att optimera din personlighet och ditt beteendemönster, liksom utseende. Du kommer att må bättre och andra kommer att uppskatta dig mer, även om du kanske möter en del avundsjuka om/när du blir för duktig.
14. Att ge innebär inte automatiskt att få
Som konstaterats apropå karma finns ingen inneboende rättvisa i världen – det ser i alla fall inte ut att vara så för oss vanliga dödliga. Många har dock – delvis på grund av en till stora delar i grunden sund moralisk fostran – inte greppat detta utan förväntar sig att det man ger automatiskt innebär någonting ungefär motsvarande i gengäld, oavsett om det gäller familj, vänner, bekanta eller arbetsgivare. Men så fungerar det sällan, även om bra respektive dåliga handlingar i många fall resulterar i förväntade och till och med “rättvisa” konsekvenser. Ytterlighetsexemplet är förstås superkändisar som lägger upp en tarvlig bild på Instagram och likväl får hundratusentals “gillningar” av sina talrika följare, medan andra kan anstränga sig dag efter dag, år efter år, och inte få någonting eller väldigt lite för det.
15. Det kan alltid bli värre
I diverse medier läser man inte sällan man om person x som har tappat y kilon. Men varför gick person upp så mycket till att börja med? Det gäller många företeelser i livet: det kan faktiskt alltid bli värre. Ibland vänder det naturligt, från någonting bra eller dåligt mer till sin respektive motsats, men det kan också bli ännu sämre. Ibland sluttar planet också, så att det blir ännu svårare att vända en negativ utveckling. Man bör därför inte gå runt med förvissningen om att det ska lösa sig av sig själv även i ett land som Sverige, utan ta tag i sina problem, gärna förr än senare.
16. Drick alkohol selektivt
Om man tvunget måste välja mellan att inte dricka och att dricka alkohol, bör man välja att inte dricka, men om man ser västerlandets mest populära drog lite mer nyktert (!) och balanserat är en fruktbar strategi att göra det selektivt, det vill säga att välja sina tillfällen. Med få undantag – slösa inte pengar och slit inte hälsan på mediokra utekvällar eller vardagsdrickande utan spara dessa till exempelvis en särskild fest eller utlandsresa.
17. Res mycket om möjlighet finns
Att resa – både lokalt, regionalt och till fjärran länder – är att vidga det inre rummet och berika sitt eget liv, och i vissa fall kanske även andras, och trots allt negativt som kan hänga samman med det, är det någonting som man bör försöka göra i betydande grad utifrån sina ekonomiska och andra förutsättningar. Inget nytt under solen men likväl ett faktum.
18. Romantisera inte tillvaron
Johann Wolfgang von Goethes världskända brevroman Die Leiden des jungen Werthers (1774) – liksom mycket av det som har skrivits inom ämnet “game” på betydligt senare år – lär killar och män att inte bli romantiska idealister utan mer av krassa realister. Att romantisera kärlek, relationer, kvinnor eller livet över huvud taget kan ge det mer mening (eller snarare ett sken av mening), men också leda en in på farliga vägar som knappast är till ens egen eller andras gagn. Jag har själv ibland velat hålla fast vid en del romantiserande sidor trots att jag innerst inne vetat att det är en chimär, och ju förr man inser att det är så desto bättre.
Sedan kan man förstås vara romantisk ibland med rätt person och vid rätt tillfälle, men att vägledas av ett skimmer av vackra illusioner är någonting som verkligen bör undvikas. Paradoxalt nog kan det leda till mer romantik, i den mer krassa meningen, om man förstår det och anpassar sig därefter.
19. Lär dig att vara ensam men fastna inte i ensamhet
I den fenomenala filmen Donnie Darko (2001) säger Jake Gyllenhaals karaktär Donnie i en sekvens att alla varelser föds och dör ensamma. Det är lite missvisande men stämmer till stor del, även i livet. Ensam är inte stark och vi lever alla i ett större socialt sammanhang, men att tillbringa en hel del tid ensam och trivas med sitt eget sällskap är viktigt för att utvecklas som människa och ibland även helt nödvändigt.
När jag var på och omkring Mt. Fuji i Japan 2009 pratade jag inte med någon på två hela dagar i sträck och det slutade med att jag började prata med mig själv och skratta åt mina egna skämt som jag tänkte inuti mitt huvud, så det är nog bra att återvända till sociala sammanhang efter en tids berikande ensamhet. Som förklaras i den likaledes lysande filmen Into the wild (2007) är det viktigt att inte fastna i ensamheten, både rent fysiskt och psykiskt.
20. Uppskatta din familj och dina vänner
Vänner kommer och går, men det är viktigt att en hel del relationer består. Har man en del goda vänner och relativt bra familjerelationer bör man vårda dessa. Annars fastnar man i ensamhet.
21. Var (nästan) aldrig arrogant mot andra
Långtifrån alla människor förtjänar att man är snäll mot dem, och inte heller är det ens skyldighet att ge alla positiv uppmärksamhet. Är någon arrogant mot en kan man ibland ge tillbaka med samma mynt. Men att generellt vara arrogant är negativt, ofta kontraproduktivt, och troligen ett tecken på ens egen svaghet; ett slags försvarsmekanism.
22. Ta aldrig något eller någon för givet
Man ska aldrig ta något eller någon gör givet. En klyscha som till stor del stämmer, som är en riktig visdom. Självklart kan man ofta förvänta sig vissa händelseförlopp och scenarier, och vissa människors beteendemönster och saker som sker i världen är väldigt förutsägbara, men det kan också leda till vanskliga föreställningar om man tar händelseförlopp eller människor för givna. Det har delvis att göra med att allting i världen är mer eller mindre föränderligt och inte följer exakta, repetitiva mönster.
23. Feghet begränsar ens liv och mod utvidgar det
En stor andel människor, i mer välutvecklade länder som Sverige, har aldrig haft bättre förutsättningar för att göra positiva och konstruktiva saker. Ändå låter många feghet begränsa en. Det är när man är i alla fall lite modig som man gör intressanta, givande och ibland väldigt viktiga saker. Feghet – oavsett hur det tar sig uttryck – begränsar medan mod utvecklar en och får en att nå, eller åtminstone försöka nå målsättningar. Som Platon skrev om redan för nästan 2500 år sedan bör man förstås undvika övermod, men utan ett visst mått av mod blir väldigt lite gjort. Det kan gälla relationer, resor, arbete, utbildning och mycket annat.
24. Visioner är inte verklighet
En annan plattityd, framför allt bland allsköns företag men även inom politik, utbildningsväsende och hos privatpersoner, är att man måste ha visioner. Detta är delvis mycket viktigt, och som individ är det ofta konstruktivt att visualisera sina idéer och målsättningar. Det är därtill nästan ofrånkomligt att göra det.
Men även de visioner som realiseras är i bästa fall bara ungefärliga sinnebilder av hur det egentligen är. Det bör man vara varse om, både gällande negativa och positiva företeelser. USA är till exempel inte så fantastiskt som man kan tro om man utgår från en hel del populärkultur, inte ens Miami Beach eller Manhattan.
25. Läs en hel del böcker
Likt resor – även om man till skillnad från dessa inte förflyttar sig spatialt när beger sig in i litteraturens världar – handlar litteratur om att vidga det inre rummet och berika tillvaron. Och det gör det verkligen. Det är dessutom i stort sett helt gratis att konsumera litteratur av väldigt många olika slag, så väl äldre som nyare sådan, och är tillgängligt för de allra flesta. Här ges några konkreta lästips.
26. Dölj dina svagheter och komprometterande sidor
Att vara öppenhjärtig kan vara befriande och på många sätt fördelaktigt, men ärlighet kan ofta vändas mot en, ibland även av så kallade vänner. Man ska inte ljuga men att blotta sina svagheter eller basunera ut exakt vad man tycker om allt och vad man har varit med om är sällan en bra strategi. Spara det till några få och väldigt specifika tillfällen.
27. Det som känns rätt är inte alltid rätt
Klyschan säger att man ska lita på sina egen magkänsla, men hur mycket substans finns egentligen i denna? Människor styrs av både instinkter, erfarenheter och kunskap, och i många fall är det som känns rätt det som också är rätt – i synnerhet om det grundar sig på kunskap. Men det finns mängder och åter mängder av exempel då det som känns rätt är fel och vice versa. Människor som saknar mod litar på sin egen magkänsla när de ännu en gång inte vågar prata med en viss person de gillar, och den leder dem till ännu en existentiell återvändsgränd. Omvänt kan impulser vara synnerligen skadliga i vissa situationer och sammanhang. Mod, vilja, förnuft, kunskap och eftertanke är oftast bättre ledstjärnor än diverse diffusa magkänslor.
28. Förädla dina talanger
Som person vill man ofta utveckla många sidor av sig själv, både teoretiska och praktiska, men det kan även finnas en del särskilda talanger som man bör försöka förädla så mycket som möjligt. Det ger livet mening, skapar målsättningar och stärker ens identitet, och får en i bästa fall att uppnå en del fantastiska saker.
29. Ha tålamod
Förhållandet mellan lång- och kortsiktighet är inte enkelt eller självklart. För å ena sidan kan man dö i morgon och bör leva i nuet, men å andra sidan krävs ofta en viss långsiktighet och planering för att uppnå bra resultat och delmål och mål i livet. Det gäller inte minst intellektuell och fysisk utveckling, men även att spara pengar till resor och mycket annat.
30. Tiden flåsar dig alltid i nacken
Man bör som sagt ha tålamod, men samtidigt komma ihåg att tiden ständigt och obönhörligt flåsar en i nacken. Vill man uppnå och uppleva saker är det bäst att man börjar ta itu med det nu.
Joseph Nye
When I write about Korean culture this subject can be more or less broadened since studies on contemporary Korean culture are often intimately linked to what is happening in other East Asian nations, the United States, and partly also other countries and regions of the world.
One example of this is that some key concepts which are relevant in relationship to Korean studies are also used in many other different contexts. Soft power – coined by the American poltical scientist Joseph Nye (1937-) in the late 1980s, developed in his work Bound to Lead: The Changing Nature of American Power (1990), and re-elaborated in a number of later books and articles – is one such key term.
According to Nye soft power signifies ‘the ability to get what you want through attraction rather than coercion or payments’, and hence it is different from hard power phenomena such as miltary force, funding, and sanctions. Power – whether ‘soft’ or ‘hard’ – is often connected to foreign policy and a particular country’s will to influence other countries of the world by the means of dissemination of their own particular cultural taste.
Looked upon in a broader way, it can simply mean dispersion of culture in general and has less to do with power in the normal sense; but since soft power is often linked to current (Western) economic models and globalization, it can be hard to distinguish between soft power and hard economic power. In fact, the economic and the cultural dimensions do often overlap; or rather, soft power is often funded by governments.
I well not try to analyze or describe this complex concept in more depth. However, I will give a brief explanation of how soft power can be used these days. This I will do through a list which comprises five significant countries that use culture in one way or another – often in tandem with funding and/or export of cultural products – as a means of soft power.
The United States
The United States – the world’s largest economy and superpower (although a declining such) over the last 150 years or so – does unhesitatingly use a lot of hard power, such as military force, the almost global imposition of their currency, and sanctions against certain countries. But soft power-wise, one can also highlight the near-global dispersion of American popular culture – films, music, sports, fast food etcetera – and its largely market-based economic system and liberal democracy that many other countries either already have absorbed or wish for. The quote below offers a relevant and nuanced overall description of how hard versus soft power can be understood in the case of America:
Take the United Stated as the example. The worldwide popularity of Hollywood movies, Apple products, Google, Starbucks, and the NBA — to name just a few — may be cited as evidence of U.S. soft power, but it would be far-fetched to argue that this soft power has been a crucial factor behind the U.S. ability to get what it wants in other parts of the world. For one thing, drinking Starbucks coffee or watching the NBA does not necessarily translate into pro-American policy preferences. For another, it is difficult to imagine that the symbols of American soft power would have spread to the rest of the world and had such broad appeal had it not been for unrivaled American economic and military power.
China
Chinese soft power has become more evident during the recent years – a country to be the largest economy in the world in the not too distant future – and this has been manifested through for instance the large funding and dissemination of Chinese academic institutions and Chinese cultural centers around the world, as well as large-scale events such as the Summer Olympics in Beijing in 2008:
The Chinese government also has spent hundreds of billions of dollars improving the communication capabilities of its media outlets like CCTV, organizing mega events such as the Olympic Games and Shanghai Expo, funding Confucius Institutes, hosting summits attended by dozens of world leaders (e.g. APEC), and sponsoring forums on regional security and prosperity (e.g. the Boao Forum). An important justification for such lavish spending is that these activities can contribute to China’s soft power.
In democratic countries like Canada and Sweden, the academic freedom appears to have been undermined by Chinese-funded and -controlled institutes, which has resulted in several shutdowns of Confucius institutes that promote research on Chinese culture.
Perhaps China may not be as successful as The United States in this regard – people do generally long more for democracy and Starbucks than Confucian values – but the Chinese government does still strive for the use of soft power and has funded a vast amount of projects with large sums of money.
Saudi Arabia
Saudi Arabia is in total a rich country indeed – and at the same time it is one of the most authoritarian regimes in the entire world.
Saudi Arabia’s soft power is intimately connected to the country’s Wahhabi doctrine, a ‘modern’ and fundamentalistic form of Islam that was founded during the late eighteenth century and which advocates a draconican, Sharia-based (Hanbalic school) interpretation that will not allow any other interpretation, or for that matter any other religion, than their particular form of Islam. This religio-cultural framework has been funded by rich and influential Saudis since the 1970s onwards:
All in all, Saudi figures show that in the period 1973 and 2002, the kingdom spent more than $80 billion to promote Islamic activities in the non-Muslim world alone. This truly colossal sum has built a huge network of Wahhabi-controlled institutions, including over 1500 mosques, 150 Islamic Centers, 202 Muslim colleges, and 2000 Islamic schools in non-Muslim countries alone. (Alexiev 2011)
Unfortunately, far from all people around the globe stand against Wahhabism and its ideological twin, Salafism, which is manifested through the Islamic State and other organizations and movements that partially hinge on these totalitarian ideas.
Russia
Russia constitutes one of the largest countries and economies in the world, and like China and Saudi Arabia it is more or less authoritarian. Another current characteristic is its geopolitical expansions in for instance Ukraine.
Besides military hard power, influential Russians use soft power by the means of media channels such as Russia Today in order to spread an alternative world-view, different from the Western, pro-EU and pro-American counterpart.
This might be a relatively fruitful way to get both Western and other people more on the Russian side, or at least to have a more nuanced understanding of Russia and what it aims for both culturally, economically and (geo)politically.
South Korea
I have written serval posts on the Korean wave and explained why I do generally support its dissemination and proliferation.
However, I might add that the South Korean government – after recognizing the good financial results in the aftermath of the distribution particular TV dramas and k-pop – currently uses Korean wave products as means for national branding and consequently increasing revenues through tourism and export of Korean wave products, such as music, TV dramas, and food.
This will probably lead to – and has already to some exetent led to – a positive feedback relationship, since a probable consequence may be a better depiction of South Korea in the global community as well as more revenues; and the revenues can in turn be used for more investment in cultural products and their distribution, which may lead to even larger revenues.
It is also interesting that Chinese leaders are concerned about the vast popularity of South Korean celebrities in China. South Korea is definitely one of the big soft power players these days and constitutes a pop cultural alternative to both the US’ and Chinese products.
.jpg)
När det gäller nutida eller samtida koreansk kultur, är det ofta relevant att vidga vyerna eftersom den sällan kan förstås som isolerad från det som sker i övriga Östasien, USA och i viss utsträckning även andra länder och regioner. Dessutom kan det finnas kopplingar till aktuella saker som sker i världen. Detta inlägg utgör en sådan bredare utblick.
Begreppet soft power, eller mjuk makt på svenska, myntades av den amerikanska statsvetaren Joseph Nye (1937-) under slutet av 1980-talet och har blivit mer utarbetat i ett flertal böcker och artiklar sedan dess. Det handlar om att övertyga med hjälp av attraktion snarare än ekonomiska eller militära maktmedel (hård makt).
I detta sammanhang kan till exempel populärkultur spela en viktig roll, vilket har varit fallet med inte minst USA, som på närmast global nivå har spridit filmer, popmusik, tv-kanaler, snabbmat och mycket annat under 1900- och 2000-talen.
Nedan ges fem exempel på länder som kan sägas bedriva soft power i en mer löst definierad mening, om än delvis på väldigt annorlunda sätt.
USA
USA har varit världens ledande supermakt under cirka 150 år och är det alltjämt, även om Kina successivt lär komma ikapp både ekonomiskt och militärt. Detta land har också varit framgångsrikt i att sprida amerikansk (populär)kultur på många håll, till exempel filmer, musik, snabbmat och en mängd teknologiska produkter och företeelser.
Mycket av det som USA gör utrikespolitiskt kan visserligen kategoriseras som hard power, men populärkultur, liksom amerikanska politiska ideal och livsstilar, har onekligen attraherat många människor runtom i världen.
Kina
Kina har intresserat sig för mjuk makt under ett antal år, och har bland annat försökt bedriva detta genom att finansiera Konfuciusinstitut runtom i världen. Något tidigare har kinesiska wuxia-filmer och sommar-OS i Beijing år 2008 varit två företeelser som kan kopplas till kinesisk soft power-strävan.
Satsningen på att sprida kinesisk kultur i och genom akademiska sammanhang verkar dock ha fått visst bakslag i demokratiska länder som Kanada och USA eftersom det har lett till, eller tros kunna leda till, censur på institutionerna i fråga – känsliga ämnen som relationerna mellan Kina och Taiwan, Kina och Hongkong, och vad som hände på Himmelska fridens torg 1989 verkar inte vara tillåtet att belysa på Konfuciusinstituten, vilket leder till inskränkt akademisk frihet.
Det återstår att se om Kina kan hitta andra, alternativa lösningar och bli mer framgångsrika i detta avseende.
Saudiarabien
Den globala spridningen av wahhabism, liksom den mycket närbesläktade salafismen, har finansierats av saudiska oligarker sedan 1970-talet och framåt. Det rör sig om enorma summor, så mycket som 80 miljarder dollar enbart i icke-muslimska länder.
Wahhabism är en “modern” och fundamentalistisk form av islam som uppstod under slutet av 1700-talet och vars lära är synnerligen intolerant gentemot andra religioner, inklusive kristendom, liksom andra inriktningar och tolkningar av islam som till exempel shia och sufism.
Tyvärr verkar den trots det ha en viss attraktion bland framför allt unga män på många håll runtom i världen, vilket har kunnat skönjas i fråga om omfattande rekrytering till al-Qaida, IS och andra terrororganisationer-/rörelser som i stor utsträckning bygger på wahhabism eller salafism.
Idén om att som jihadist komma till ett paradis fullt av villiga kvinnor – till skillnad från de sexslavar som används i dag – kan utgöra en del av attraktionen, liksom viss grad av individuella maktanspråk och det meningsskapande som sker genom att vara en del av en kollektivistisk rörelse med högtflygande målsättning.
Ett litet tecken som dock pekar i rätt riktning – och om inte annat är det lite intressant kuriosa – är dock att en saudisk prinsessa gillar G-Dragon!
Ryssland
Ryssland har invaderat Krimhalvön i de östra delarna av Ukraina under 2014 och 2015, vilket förstås kan klassificeras som hård makt.
När det gäller mjuk makt har dock den välproducerade och engelskspråkiga nyhetskanalen Russia Today varit ett viktigt redskap för att sprida en alternativ och samtidigt mer positiv bild av Ryssland och samtidigt en mer negativ dito av västvärlden, framför allt USA och EU. Givetvis finns även amerikanska och västerländska motsvarigheter – Russia Today har i mångt och mycket uppstått som en motvikt till dessa globalt mycket inflytelserika medier.
Sydkorea
Jag har redan skrivit ett flertal inlägg om den den koreanska vågen och varför jag generellt stödjer dess spridning och behöver därför inte utveckla detta så mycket.
Man kan dock nämna att den sydkoreanska regeringen, delvis i samarbete med grannländer, försöker hitta nya sätt att attrahera konsumenter av koreansk populärkultur. Man kan exempelvis tänka sig ett större fokus på det koreanska köket framöver.
Noterbart är också att ledande kineser har oroats en del över att koreanska stjärnor får så mycket uppmärksamhet i Kina, till skillnad från de inhemska motsvarigheterna. En av de allra kändaste kinesiska stjärnorna är talande nog också en k-pop-artist, Victoria Song från gruppen f(x).
5 main authors to focus on
This blog’s main focus is related to a specific concept, body and brains, and hence to develop both physically and intellectually as a person. To develop physically does also imply and include phenomena such as fashion, and to develop intellectually is also related to for instance traveling, so these two main areas do partly overlap several subjects and domains and consist of a rather broad spectrum of dimensions and activities.
An additional aspect of relevance is what is sometimes called life-hacking. Life is full of choices, and therefore it is both hard and ineluctable to recurrently make choices related to how to invest and spend one’s particular time and money. So if one is striving for to develop intellectually, one must select a reasonable quantity of books, journals, blogs, documentaries and podcosts to read and/or to watch and listen to. The keywords in this respect are what can be labeled as smart selection.
Throughout the years, I have read a lot of books – both academic, fiction and other categories – and hence is able to give som proper guidance with regard to which authors and works that one may chose in this respect. However, in this case I will focus solely on novel authors and their fictional works.
I will do this by to exemplify five fantastic novel authors, and in connection with each one of these mention some of their masterpieces. It is quite subjective, of course, but I have considered many aspects while making my decision in this respect, such as that a quite broad age spectrum might be able to enjoy these. For instance, one relevant dimension that I have thought of, is that all of these authors and their respective works, are often easily accessible, and can be found in many libraries and/or in bookstores, and they are available in both English and Swedish editions (and well, Strindberg wrote primarily in Swedish, of course, but his works have in many cases been translated into English and other languages) and very often as audio books too. I hope that some may find these tips useful.
1. Yukio Mishima
I have briefly written about the Japanese author Yukio Mishima (1925-1970) in earlier posts, and in conjunction with this emphasized his interesting lifestyle (he was one of the early pioneers – particularly in East Asia – in bodybuilding, and one of the most talented authors of the whole 20th century: what a combination!).
Mishima produced quite many novels during his active years, but if I would only mention one piece of work it has to be The Sound of waves (1954). It is a fantastic novel about male bravery and love between a boy and girl. It is so well-written that almost every piece of word is like a small section of art. A definite must-read.
2. August Strindberg
Strindberg (1849-1912) is, as most real or potential readers already know, one of Sweden’s most famous authors, and like Mishima he produced a vast amount of different kinds of works – not only novels, but also plays, essays, poems and journalistic material, and he was also an Impressionist painter.
With regard to his fictional works – often influenced by his own life experiences – I would have to chose Inferno (published in French in 1898, and in English the first time in 1912) as one of his absolute masterpieces. If a person is interested in existential, scientific and religious topics, this splendid piece of work is the proper one to focus on.
3. Umberto Eco
The Italian semiologist, literary critic, essayist, medievalist, popular scientific and fictional author Umberto Eco (1932-), is one of the leading intellectuals of the 20th and 21th centuries, and possesses an extraordinary amount of knowledge about many different subjects, but medieval history and literary theory in particular.
This broad and deep knowledge is showcased in many of his fictional works, such as The Name of the rose (first published in Italian in 1980 and in English in 1983) and Foucault’s pendulum (first published in Italian in 1988 and in English in 1989). Read these two – you will definitely be a lot smarter afterwards, and their plots are quite thrilling and entertaining too. Eco is the predecessor of Dan Brown but only much better.
4. Haruki Murakami
The second Japanese author on the list is Haruki Murakami (1949-), one of the most best-selling contemporary authors on a global level, and behind critically-acclaimed works such as The Wind-up bird chronicle (1994) and less prominent but commercially successful pieces such as the 1Q84 trilogy (2009-2011). You can find his pocket books in virtually every book store in the developed parts of the world, I guess.
Since Murakami is one of my absolute favorites, it is hard pick only one or a few of his works. But I think that Kafka on the shore (2002) still has to be one in this regard. It is a phantasmagoric and multilayered novel, which contents – among other things – overlap psychoanalysis, Greek mythology and Japanese history, while mainly taking place in modern Japan and thus is a interesting reflection of this country’s many facets.
5. Michel Houellebecq
Houellebecq (1958-) is one of the most controversial but also acclaimed – at least in his native homeland France and other Western countries – authors in current times, and behind partly provoking novels such as The Elementary particles (originally published in 1998, and in English in 2002) and Platform (2002).
Although it is possible to find stylistic and other sorts of flaws in all of Houellebecq’s works, I do still insist on that one should read all or at least most of them, particularly his novel debut, translated into English as Whatever (1994), and The Elementary particles (in English in 1998).
Houellebecq’s works are at the same time funny, deeply serious and regardless of aspect relevant, and treat many topics and sub-topics such as the sexual market, prostitution, ageing, existential puzzlement, and some of the obstacles that charcterize the contemporary French society. It is not easy to figure out which side he is on so to speak – for instance, is he a misanthrope or not? – but that is partly why he is worth reading. You have to think for yourself and try to figure out what your own thoughts are regarding these contentious issues.
Under årens lopp har jag läst en stor mängd böcker – både akademiska, skönlitterära och andra slags kategorier – och kan därför ge en del vägledning gällande vilka författare och verk som man kan välja bland i detta avseende. Tiden är knapp och det är därför viktigt att göra smarta urval. I det här inlägget kommer jag dock endast att fokusera på romanförfattare och deras respektive fiktiva verk.
Jag kommer göra detta genom att lista fem stycken i mitt tycke fenomenala författare, och i samband med att var och en tas upp också nämna en eller ett par av deras bästa verk. Det är förstås till stor del subjektivt, men jag har ändå tänkt igenom detta ordentligt och det gäller även beträffande åldersspektrum; tanken är att alltifrån 20- till 70-åringar skulle kunna tänkas få ut någonting av samtliga dessa. Dessutom har jag lyft fram författare och verk som i de flesta fall är väldigt lätta att få tag på, både på bibliotek och i boklådor, både på svenska och/eller engelska, ja kanske även på koreanska.
1. Yukio Mishima
Jag har tidigare skrivit lite om den japanske författaren Yukio Mishima (1925-1970) och i samband med det tagit upp denne minst sagt intressante mans – han var bland annat en av pionjärerna inom bodybuilding, åtminstone i Östasien, och definitivt en av 1900-talets mest begåvade stilister – syn på olika samhällsfrågor. Om man endast ska nämna ett av hans verk, måste det bli Bruset av vågor (1954, utgiven på svenska 1965), en fantastisk kortroman om manligt mod och kärlek mellan en tjej och en kille. Oerhört välskriven, och man slipper politiskt innehåll.
2. August Strindberg
Strindberg (1849-1912) är, som de flesta läsare redan vet, en av Sveriges mest kända författare, och har dessutom skrivit pjäser, noveller, dikter och journalistiska texter, samt var även impressionistisk målare. Om man endast ska lyfta fram en av hans romaner får det lov att bli Inferno (utgiven på franska 1898 och något senare översatt till svenska), som behandlar en mängd existentiella, religiösa och vetenskapliga perspektiv och frågor, och är inte minst enastående formulerad. Särskilt skildringarna av Paris är fenomenala.
3. Umberto Eco
Den italienske semiologen, litteraturkritikern, essäisten, medeltidskännaren, populärvetenskapliga- och romanförfattaren Umberto Eco (1932-), är en av de ledande intellektuella under 1900- och 2000-talet, och han besitter onekligen ett enormt, både brett och djupt kunnande, om många olika ämnen.
Detta färgar också hans romaner, som Rosens namn (utgiven i svensk översättning 1983) och Foucaults pendel (utgiven på svenska för första gången 1988), som båda verkligen bör läsas. Som läsare kommer man garanterat att känna sig betydligt smartare efteråt. Eco är föregångaren till Dan Brown fast oerhört mycket bättre.
4. Haruki Murakami
Murakami (1949-) är den andra japanen på listan och utan tvekan en av de mest framgångsrika författarna – på global nivå – i dag; man hittar mängder av hans böcker i inte minst pocketinriktade butiker och på snart sagt varje svenskt bibliotek. Hans långa roman Fågeln som vrider upp världen (1995) är tämligen kritikerrosad, medan flera av hans lite senare verk – som i många fall blivit översatta till svenska under de senaste 10-15 åren, oavsett när de exakt har skrivits på originalspråk – har inte mottagits med samma entusiasm av kritikerkåren, men det varierar och är inget man behöver bry sig alltför mycket om.
Eftersom Murakami är en personlig favorit är det svårt att välja endast en bok, men det får likväl bli Kafka på stranden (i svensk översättning 2007). Det är en fantasieggande och väldigt mångbottnad roman, vars innehåll och teman överlappar bland annat psykoanalys, grekisk mytologi och japansk historia, samtidigt som handlingen primärt utspelar sig i ett nutida Japan med allt vad det innebär av långa bussresor, shintohelgedomar och västerländsk popmusik. Fantastisk och kan läsas flera gånger.
5. Michel Houellebecq
Houellebecq (1958-) är utan tvekan en av de mest kontroversiella nutida författarna, men det är också svårt att kategorisera denne och lista ut vad han så att säga egentligen tycker om sådant som den sexuella marknaden, prostitution och människan som biologisk varelse – läs därför denna utmärkta recension av romanen Refug för att få en bra inblick i hans tänkande och hur det tar sig uttryck i den litterära produktionen.
Trots att fransmannen Houellebecqs verk – för några han för övrigt fått motta prestigefyllda pris i hemlandet – har en hel del brister, vill jag dock påstå att man bör läsa nästan alla eller i alla fall de flesta av hans romaner, för så intressanta och underhållande är de.
Om man vill göra ett något snävare urval i det avseendet kan man dock kanske ta itu med den korta debuten Konkurrens till döds (i svensk översättning 2002), följt av Elementarpartiklarna (i svensk översättning 2000), Refug (i svensk översättning 2006), och Kartan och landskapet (på svenska 2011).
저는 특별한 소설 을 미시마 요키오 (특별한 ‘파도 소리’), 아우구스트 스트린드베리 (‘지옥’ 특별한 ), 움베르토 에코 (예를 들면 장미의 이름 ), 무라카미 하루키 (특별한 해변의 카프카), 하고 미셸 우엘벡 (예를 들면 소립자 ) 쓰으로 좋아해요. 그 소설 들을 다 읽어주세요.
The right to eat a semla from a philosophical and sociological perspective
The Spanish philosopher and essayist, José Ortega y Gasset, asserts the following in his famous work La rebelión de las masas (1930):
Lo característico del momento es que el alma vulgar, sabiéndose vulgar, tiene el denuedo de afirmar el derecho de la vulgaridad y lo impone donde quiera…Quien no sea como todo el mundo, quien no piense como todo el mundo, corre el riesgo de ser eliminado.
Or a little more extensive quote in English (The revolt of the masses):
The characteristic of the hour is that the commonplace mind, knowing itself to be commonplace, has the assurance to proclaim the rights of the commonplace and to impose them wherever it will. As they say in the United States: “to be different is to be indecent.” The mass crushes beneath it everything that is different, everything that is excellent, individual, qualified and select. Anybody who is not like everybody, who does not think like everybody, runs the risk of being eliminated.
As the headline of this post implies, this has something to with semla. And yes, there is actually a link – not just a hyperlink – to an article about the sweet roll in question, namely that some people without enough character want to impose their mediocrity on everyone else. This is in fact not so much about (gender) ideology as it is about individual ethics and standards for everyone, almost regardless of age and sex. Once again I quote from the same work of Ortega:
For me, then, nobility is synonymous with a life of effort, ever set on excelling oneself, in passing beyond what one is to what one sets up as a duty and an obligation. In this way the noble life stands opposed to the common or inert life, which reclines statically upon itself, condemned to perpetual immobility, unless an external force compels it to come out of itself. For there is no doubt that the most radical division that it is possible to make of humanity is that which splits it into two classes of creatures: those who make great demands on themselves, piling up difficulties and duties; and those who demand nothing special of themselves, but for whom to live is to be every moment what they already are, without imposing on themselves any effort towards perfection; mere buoys that float on the waves.
Instead of admitting that it is better to have a relatively slim body type and that all or most people should strive for excellency, generally and in some particular regards, the defenders of this kind of egalitarianism want everyone else to dwell on the same average (or below) level as themselves. It may look humble and sympathetic at first, but when one starts to think about it one does perhaps realize that it is not. The American sociologist Charles Murray stresses this in his work Coming Apart (2012):
If you are of a conspiratorial cast of mind, nonjudgmentalism looks suspiciously like the new upper class keeping the good stuff to itself. The new upper class knows the secret to maximizing the chances of leading a happy life, but it refuses to let anyone else in on the secret. Conspiratorial explanations are unnecessary, however. Nonjudgmentalism ceases to be baffling if you think of it as a symptom of Toynbee’s loss of self-confidence among the dominant minority. The new upper class doesn’t want to push its way of living onto the less fortunate, for who are they to say that their way of living is really better? It works for them, but who is to say that it will work for others? Who are they to say that their way of behaving is virtuous and other’s ways of behaving are not?
But well, enjoy your semla, pizza, beer or everything else than one has the right to do and to experience while living in a liberal-democratic society (Ortega criticized fascism in Spain, and thus also asserted the right to reason), but this very same process – looked upon in a larger perspective – will in fact not really lead to a more egalitarian society but a more stratified one, just as Murray suggests regarding the socio-cultural conditions in the US.
An additional way to give context to this is to look at Japan (or South Korea), where virtually everyone is slim due to a mixture of collectivistic, partially traditional ideals, and modern meritocracy, and compare it to the US or some other country were obesity is widespread.
And to the extent to which I do care particularly about my home country, Sweden, I hope that people will chose a more proper path than the one which is suggested by the person in the above-mentioned article. Slim girls and women (and boys and men), who know that they are one the right track, will not care about egalitarian feminists, while those who are somewhere in between may chose the wrong one due to misguided advices.
Den spanske filosofen José Ortega y gasset säger följande i sitt kända verk La rebelión de las masas (1930, som är lätt att hitta i svensk översättning):
Lo característico del momento es que el alma vulgar, sabiéndose vulgar, tiene el denuedo de afirmar el derecho de la vulgaridad y lo impone donde quiera…Quien no sea como todo el mundo, quien no piense como todo el mundo, corre el riesgo de ser eliminado.
I förenklad översättning: det karakteristiska för nutiden är att de slätstrukna (eller mediokra) själarna, medvetna om sin slätstrukenhet, har rätten att påbörda sin slätstrukenhet på alla andra i sin omgivning…Alla som inte tänker som alla andra riskerar att bli utestängda.
Vad är då kopplingen till detta citat, som delvis handlade om spanska sociala, kulturella och politiska förhållanden för närmare ett sekel sedan, och en färsk artikel om semlor? Jo, det är att individer som av någon anledning saknar tillräcklig karaktär vill dra med sig resten ned i den driftstyrda, kortsiktigt hedonistiska fallgropen för att de själva och likasinnade ska känna att de duger. Så här säger en anonym person som kommenterat så kallade tjejsemlor:
Ska vi inte få njuta utan att få dåligt samvete? Jag tycker att det är ett bra exempel på hur man utan ont uppsåt ändå förtrycker tjejer. Man talar om för oss vad vi ska vilja äta, säger läsaren som vill vara anonym.
Jag förstår ju grejen och de tycker säkert att det är på skoj. Men för mig är det inte alls kul. Det bidrar ju bara till bantningshysterin, ätstörningar och förlegade könsnormer.
Det är viktigt att vi vuxna får fundera och tänka över vilka fördomar det finns i samhället och vilka effekter de får. Jag vill inte att mina barn ska se det här. Vuxna ska inte sätta upp regler för hur tjejer eller killar ska vara eller vad de ska äta. Barn ska väl lära sig vad de ska äta baserat på hunger och hälsa, inte på grund av kön.
Bantningshysterin? Ja, för människan har ju inte alls utvecklats under tusentals år av kaloriunderskott. Det viktiga är enligt mig att fånga upp dem, oavsett kön, som faktiskt inser att vissa ideal och livsstilar är bättre än andra (självklart följer man som individ inte idealen och de relaterade riktlinjerna till fullo, vilket dock inte betyder att de inte är bra). Inte minst för att idealen som säger att man duger precis som man är, oavsett hur man är, leder till ett mindre jämlikt samhälle, och då särskilt för tjejer och kvinnor, men även killar och män.
Det kan verka motsägelsefullt vid första anblick men är helt logiskt om man tänker efter en stund. Orsaken? De smala tjejerna och kvinnorna kommer nämligen att fortsätta vara det eftersom de drar nytta av det, både för det egna välbefinnandet och i relation till andra. Det är så det fungerar i ett liberal-demokratiskt samhälle där individer får lov att göra mer självständiga val, om än genom påverkan av andra.
I inte minst Japan och Sydkorea finns tydliga ideal och krav, och där är också en betydligt mindre andel överviktiga än i jämförelse med till exempel USA och Sverige. Sedan kan man gå in på köns- och genusaspekter och kritisera balansen mellan olika ideal och normer, men det här handlar om djupare och vidare saker än så. Det är i grunden skillnaden mellan ett mer driftstyrt samhälle och ett som grundar sig mer på kunskap och rationalitet. Barn, som gradvis blir vuxna, bör successivt lära sig att utgå mindre från känslor och impulser och mer utifrån självdisciplin och eftertanke. Och självfallet ska även vuxna göra det.